GRÖDINGE KYRKA

FÖRSAMLING 1995 - GRÖDINGE

BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 1314, år 1900: 1847, år 1995: 4836

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Socken ligger på Södertörn och utgör riksintresse med sina många fornlämningar, mindre herrgårdar samt den ålderdomliga Iselsta by. Kyrkan har ett högt och dominerande läge på ett impediment i änden på en uppodlad sprickdal. Öster om kyrkan ligger församlingshemmet och i väster går en allé till prästgården. Vid prästgården står en tiondebod. Intill kyrkogårdsmuren står en rest runsten, som tidigare låg som tröskelsten i kyrkan.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan, som till sin planform är helt medeltida, består av långhus med rakslutet korparti i öster, sakristia i norr, vapenhus framför långhusportalen i söder samt västtorn.

I: Av den äldsta stenkyrkan, sannolikt från 1100- eller tidigt 1200-tal, återstår delar av långhusets sydmur och västgavel samt ett lika brett västtorn. Riven, förutom tornet och långhusets sydmur.

II: Kyrkans nuvarande planform är resultat av en nybyggnad troligen under 1300-talets första hälft, med återbruk av föregångarens torn, södra långhusmur (enligt en nu förlorad, sekundärt återgiven källa stod kyrkan under uppbyggnad 1313-24). Såväl sakristia som vapenhus är troligen tillbyggda under 1400-talet, spår efter en äldre sakristia, i förband med 1300-talets nybyggnad är dock synliga från vinden.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Grödinge är en homogen och välbevarad medeltidskyrka med för Sörmland påfallande få efterreformatoriska tillskott. Exteriören har dock förändrats något. Tornkrönet påmurades 1758 och erhöll ny huv. Medeltidskyrkans sydportal är alltjämt i bruk. Under 1700-talet upptogs den befintliga tornportalen. Som framgår av putsspår på kyrkvinden täcktes 1300-talets kyrkorum av ett treklöverformat trävalv (tornets bottenvåning har ett stenvalv från äldre medeltid). Murtrappa i 1300-talskyrkans nordvästra hörn förbinder bottenvåningen och tornets övre våningsplan. Under sent 1400-tal välvdes kyrkorummet i tre travéer. Korpartiet har ett särskilt rikt utbildat valv. Predikstolen från omkring 1600 är en av de äldsta i Södermanland, altartavlan är från 1659. Kyrkan äger ett stort antal begravningsvapen från 1600- och 1700-talen, minnen efter den talrika adel som hade sina sätesgårdar i Grödinge socken.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.

Grödinge kyrka ligger högt på dalgångens västra sluttning, vid en plats som ursprungligen utgjorde en udde i havsviken som trängde in i dalgången. Gamla landsvägen passerar strax nedanför kyrkan och på dess östra sida ligger försam-lingshemmet. Två mindre vägar ansluter kyrkan till landsvägen. Den ena leder i en brant backe till den lilla planen framför kyrkobyggnaden; den andra rundar bergklacken och leder till kyrkogårdens ekonomibyggnader som ligger nedanför kyrkan i nordost. En ny större parkeringsplats är anlagd i anslutning till ekonomibyggnaderna på dess norra sida. Framför kyrkan i öster finns en mindre par-keringsyta med några platser.
Den äldsta delen av kyrkogården är anlagd kring kyrkan. Den utvidgades i flera etapper mot väster. Kyrkogårdens äldre del kring kyrkan omgärdas av en bred kallmurad mur av natursten. Den yngre delen i norr är öppen och anlagd i för-längning av den gamla.
Gamla kyrkogården har två ingångar i öster, den ena nära koret och den andra längre bort mot norr i höjd med kyrkogårdens ekonomibyggnad. Ingången närmast kyrkan har grindstolpar av gjutjärn krönta med urnor. De bär grindar av svartmålad smide med korsutsmyckning. I höjd med kyrkogårdens ekonomibyggnad finns en bredare infart som har öppnats i stenmuren, den avgränsas av trästolpar,.
Mot den äldre kyrkogårdens norra mur ligger ett bårhus av rödjärat timmer. Det är troligen från 1600-talet men flyttades till nuvarande plats 1930.Den äldre kyrkogården har gräskvarter indelade av vinkelräta grusgångar. Närmast kyrkan har kvarteren glest utspridda gravvårdar, huvudsakligen med resta stenar. Längs med kyrkogårdsmuren och alléerna finns planterade lövträd. Den yngre delen av kyrkogården, norr om den gamla, saknar inhägnad. Gräskvarteren avgränsas av kringliggande samt korsande alléer. Den västra delen har karaktär av minneslund med slingrande alléer.Strax söder och väster om kyrkan finns mindre skogsdungar .
Runstenen vid Grödinge kyrka användes som trappsten fram till 1884, då den frilades och ställdes upp på kyrkogårdsmurens insida, mitt emot ingången till vapenhuset. Där är den fortfarande placerad. Stenen är av röd sandsten.

Aldhagen, Yngve; 1983. Södermanlands kyrkor.
Berthelson, Bertil; 1944. Sörmlandska kyrkor, del IV.
Grödinge hembygdsbeskrivning. 1945.
Karppinen, Pentti; ?. Grödinge kyrka. Församlingens hemsida
Mörkfors, G; Ullén, I. 1988. Botkyrka - Kulturmiljöinventering
Söderberg, Brita: 1975. Grödinge, en sockenhistoria från medeltid till nutid.
Schnell, Ivar: 1971. Grödinge socken, utgiven av Grödinge hembygdsförening.
Schnell, Ivar: 1972. Grödinge kyrka, ett häfte från Sörmlands hembygds och museiförbund.