LACKALÄNGA KYRKA KYRKOMILJÖ

Kyrkomiljön
Närområdet kring Lackalänga är en utpräglad slättbygd med mer än 5000 års bosättningskontinuitet kring Kävlingeån. Längs med höjdryggen söder om Lackalänga finns en betydande koncentration av fornlämningar ända från yngre stenåldern.

Lackalänga by fick sin nuvarande utformning i samband med enskiftet då gårdarna flyttades ut. Därefter etablerades en ny bebyggelse längs de gamla vägsträckningarna, som har anor från 1700-talet. Fornlämning Lackalänga 28:1, inom vilken kyrkan ligger, motsvarar bytomtens utsträckning utifrån 1804 års karta. I byns inre längs Lackalänga bygata uppfördes bostadshus, i huvudsak envåningshus i sten, medan de större gårdarna koncentrerades kring samhällets södra och västra utkanter. Några av gårdarna har bevarat äldre korsvirkeslängor. Den första skolan, som också fungerade som fattighus, byggdes vid kyrkan 1838 och fick sitt nuvarande utseende 1873. Folkskolan byggdes 1893 och kompletterades 1939 med ännu ett skolhus. Vid denna tid drogs många människor till industrisamhället Furulund, där Malmö Yllefabrik hade en filial fram till 1960-talet. Strax söder om dagens by växte ett litet stationsområde fram i samband med att järnvägen mellan Lund och Teckomatorp byggdes. Stationen från 1897 är numera riven, och under 2000-talet har flera bostäder byggts på detta område.

Lackalänga kyrka ligger vid infarten från Furulund, på en höjd i landskapet, synlig långt över slätten och det omgivande odlingslandskapet. Åkermarken väster om kyrkan ägs av församlingen. Norr om Lackalänga, mot egnahemsområdet Kullen, ligger en bäckravin. I direkt anslutning till kyrkan finns skolområdet med skolhus från tre generationer, samtliga uppförda i tegel. Lackalänga prästgård ligger längs landsvägen söder om kyrkogården. Rakt norrut leder en mindre väg till Kapellkyrkogården, som beskrivs under Kyrkogården.

Både landskapet söder om Lackalänga och området Kävlinge- Furulund- Kullen där kyrkan ligger, är utpekade som särskilt värdefulla kulturmiljöer av Länsstyrelsen. Landskapet kring Lackalänga ingår även i riksintresse för kulturmiljövården [M45]. Fornlämningarna, gårdsbebyggelsen och landskapet, som präglats av skiftets genomförande med rätvinkliga vägnät, uppfartsvägar och alléer, är uttryck för detta intresse.