RÄMMENS KYRKA

SAMMANFATTANDE BESKRIVNING - korsformat kyrkorum under smalt välvt, ljust målat trätak.
Koret i hela östra korsarmen är något förhöjt. Altarring och predikstol med listförsedda speglar och stilicerad blomdekor från , målade i gult. Altartavla i forma triptyk av Simon Sörman från 1946. Slutna bänkkvarter som ansluter mot yttervägg, målade i gula toner och tillverkade 1946. Västläktare i sin nuvarande utformning från 1946 med orgelfasad från 1890-talet i nyklassicistisk stil.

KYRKORUMMETS GOLV är i mittgångarna lagt med stavparkett och i kvarteren med smala lackade brädor. En mittgångsmatta i orange, rött och brunt. En liten grå golvlist. VÄGGAR med bröstning bestående av liggande slätpanel, målad i gulbeige. Ovanför detta en liten grå list och väggen avslutas med slätpanel av stående brädor, målade i gråvitt. Taklist utgörs av profilerad taklist i två utföranden, målad i grått. I varje korsarm finns ett dragstag av järn. PORTAR är rundbågade och försedda med brett profilerat foder i grönt. De fiskbensmönstrade dörrbladen från 1946 är också grönmålade. FÖNSTREN är rundbågade, av trä och kopplade. Innerbågarna saknar spröjsning och är försedda med antikglas i grönt.

KORET är förhöjt två steg och har golv av stavparkett. ALTARE av trä med speglar och skiva av kalksten. ALTARTAVAL "Kallad av Gud" av Simon Sörman. Mittbilden visar Jesu dop med den helige andens budskap till Kristus. Till vänster om denna Abrahams uttåg från Haran och till höger Pauli omvändelse på vägen till Damaskus. Dominerade färger är orange, blågrönt, rött och brunt. Ingång till sakristian bakom altaret. Blyinfattade korfönster med målningar i form av dekorerade kors. Rektangulär ALTARRING med avfasade hörn är dekorerad med rektangulära speglar med klassiserande förgyllda lister och stiliserad blomma. Klädd överliggare och knäfall i grått tyg. PREDIKSTOL med åttkantig korg och rak trappa från öster vid korets norra vägg. Trappa och korg målade i grått och gult samt dekorerade med fyllningar omramade av guldlister och prydda med guldornament. Kormatta i ryateknik, signerad EHB. Piano vid östra väggen. Vid södra väggen en dopplats med litet bord och väggtextil från 1964 föreställande en duva mot en strålande bakgrund. En kyrkvärdsbänk lika bänkarna i kvarteren vid södra väggen. GAMLA ALTARTAVLAN skänkt av bergsrådet Christopher Myhrman, kopia av Rubens "Coup de lance", är placerad på södra korsarmens östra vägg. Södra korsarmens västra sida har tre bänkar som är kortare än övriga bänkar, på så sätt bildas en förvaringsplats innan för bänkskranket. I södra korsarmens södra del finns en liten tillbyggnad som tidigare var vapenhus med ingång mot väster. Detta togs bort 1956 och istället ordnades ett litet andakts- och textilförvaringsutrymme. Golv av breda lackade brädor, väggar av grålaserad slätpanel. Två rektangulära, småspröjsade och kopplade fönster mot söder. Mellan fönstren ett litet altare och knäpall och mot väster finns textilskåp med grålaserade dörrar av plywood. Vitmålat tak av breda brädor. Port mot kyrkorummet består av rundbågeformad dörr.
BÄNKARNA från 1946 står på ett något förhöjt golv av lackade brädor och ansluter mot yttervägg. Dörrar och mellanstycken med fyllningar målade i beigebrunt och gult. Sockel är grå och överliggare i brunt. Bänkarna är målade i gulbeige och överliggare i brunt. Bänkvärmare under varannan bänk. Vid ingången ligger lösa grå dynor att plocka med till bänken.
LÄKTARE i väster bärs upp av två par kolonner och halvkolonner mot ytterväggar med en ca 1 meter hög, fyrkantig bas. Resten är svarvad rund och försedd med joniska kapitäl. kolonnerna är enkelt marmorerade i grågrönt och kapitälet har en liten guldrand. Hel LÄKTARBARRIÄR försedd med tre speglar av listverk och med förgyllda, stiliserade blomdekorationer. Målade i grått, gult och beige. ORGELFASAD från 1879 i nyklassicistisk stil. Läktarens norra del har gradänger och tre fasta bänkar och lösa stolar. Den södra sidan saknar gradänger. Här står ORGELNS SPELBORD från 1946. ORGELN är tillverkad 1879 av E A Zetterquist, Örebro och kompletterades 1946 med nytt spelbord och elektrisk fläkt.

SAKRISTIANS golv ligger lägre än korgolvet och är lagt med lackade brädor och försett med en heltäckningsmatta. Väggarna är klädda med slätpanel och försedda med två rektangulära fönster åt öster och rektangulär trädörr mot norr. Taket är försett med vitmålat gammalt trätak. Enkelt möblerat och litet altare mot söderväggen.

VAPENHUS med betsat och lackat trägolv. Väggar klädda med vitgrå slätpanel och vitt trätak. Mot den södra väggen en trappa till läktaren med rak uppgång från öster mot väster. Möblerat med en gammal skrivpulpet mot den norra väggen. Vindfång av brädvägg mot väster med elcentral mot norra väggen. TORNRUMMETS första våning har väggar klädda med pärlspont och golv av gamla obehandlade brädor.

Den timrade kyrkan har en korsformad plan med utbyggd sakristia i öster, utbyggda vapenhus i norr och söder samt västtorn med vapenhus. Ingång sker i tornets bottenvåning och genom den norra korsarmsgaveln. De timrade väggarna är klädda med röda spån. Kopplade rundbågiga fönsteröppningar som är småspröjsade och vitmålade. Utsvängda sadeltak är valmade över gavelspetsarna och lagda med småhugget skiffer från Grythyttan. Även västtornet, som enligt Brunius ritningar formgavs i fornnordisk stil, är klätt med spån och lagt med skiffer. Tornet som har urtavlor, kröns av en förgylld tupp på kula.

Grunden som delvis består av slaggsten, är putsad och gråmålad. Marken sluttar mot sydväst vilket ger en högre sockel i sydost där det delvis finns en källarvåning. Träinklätt, gråmålat takutsprång och taktassar målade i gulvitt. Hörnpilastrar, foder kring portar, fönster och i fasadens underkant är målade i gulvitt. Kopplade rundbågade fönster är målade i gulvitt och försedda med träspröjs och antikfärgat glas. Galvade fönsterbleck. Portar av trä är målade i grönt. Tornet har små takfall med sadeltak och tvärliggande sadeltak med spetsiga, brunmålade ljudluckor. Vita runda urtavlor åt respektive väderstreck. Svarta moderna rännor och stuprör på östra tornsidan och vid norra porten.

Komplettering vid inventering 2003: Bruksägarna vid Rämmen anhöll 1775 om tillstånd att få uppföra egen kyrka. Då tillstånd gavs blev också kyrkobyggandet en ekonomisk angelägenhet för brukspatron Christopher Myhrman d y och hans son. Kyrkan uppfördes 1781-86 som salkyrka med torn, och den brädfodrades 1791. Några år senare uppfördes korsarmarna. År 1851 revs det gamla tornet och ett nytt västtorn uppfördes efter ritningar av professor C. G. Brunius. Tornet hade rik utsmyckning i fornnordisk stil. Ett tornur tillkom 1868.

År 1899 genomfördes en renovering efter handlingar av arkitekt Georg R Ringström, Stockholm, byggmästare var A Engborn, Grythyttan. Det exteriöra arbetet innebar bland annat nya väggspånor och listverk, vissa lövsågsdetaljer tillkom och ett nytt taklag och taket lades med skiffer. Tornets rika utsmyckning skalades delvis av och förenklades. Ett nytt, dekormålat innertak sattes upp, golv och väggar reparerades och nya öppna bänkar sattes in. Ändringsarbeten genomfördes på orgelläktare, predikstol och altare. Målningsarbetet genomfördes av målarmästaren Hedin, Grythyttan och förgyllningen av dekorationsmålaren Berg, Stockholm.

År 1946 skedde en invändigt renovering efter förslag av arkitekt Einar Lundberg, Stockholm. Nya slutna bänkar monterades, antikglas insattes i fönstren och hela interiören ommålades, inklusive taket där dekormåleriet övermålades. Belysning installerades och orgeln byggdes om. Koret gjordes större och lades med bokparkett. Ny altartavla i form av en triptyk av Simon Sörman "Kallad av Gud" skänktes till kyrkan av disponent Christian Strojohan med fru. Golvet, som lades med bokparkett, sluttades mot vapenhuset och nytt brädgolv lades i bänkkvarteren. Vapenhuset i söder gjordes om till böne- och skrudkammare genom att dörren mot väster togs bort och rummet försågs med ett litet altare och skåp. Vindfång gjordes i klocktornets vapenhus genom en ny vägg. Nya kopplade fönster insattes. Ett nytt altare tillkom i koret.

År 1956 fick kyrkans exteriör sin nuvarande utformning, också efter förslag av arkitekt Einar Lundberg, Stockholm. Tornet byggdes om och kläddes likt övriga fasader och tak med spånor och skiffer. Lövsågeriarbeten från 1800-talets slut togs bort, nya smala foder kring portar och fönster sattes på. Trappan vid sakristian göts om och lades med skifferhällar. Nya portar insattes och elektriskklockringning infördes. En tredje klocka uppsattes 1957.

1987 renoverades fasaden på nytt genom ommålning. Fasadens oljefärg togs bort och istället påfördes rödtjära. Dessutom reparerades sockelputsen, tornluckor och skiffertaket sågs över. Skiffertaket lades om 2001.