EKEBY KYRKA

Kyrkogården
Kyrkogården har rektangulär planform efter en utvidgning åt öster 1966. Ursprungligen var den kvadratisk med de flesta gravarna som brukligt på den södra sidan av kyrkan. Marken är gräsbevuxen med gångar belagda med grus och kalkstensflis. Den omges av en kallmurad kalkstensmur med i söder en rad med högvuxna lövträd innanför.

Järngrindar finns i väster och söder, och i norra muren finns en murad stiglucka med faltak, i en bjälke är årtalet 1791 inskuret. I stigluckan förvaras en gravhäll från medeltiden, lagd över Atlingis, hustru till Johannes från Vänge. Ytterligare två medeltida gravmonument (varav det ena fragmentarisk) finns på kyrkogården. Av övriga gravstenar är 11 st från 1800- och 1900-talen upptagna som kulturhistoriskt värdefulla i den inventering av kyrkogården som gjordes 1996.

Bilparkering för besökare till kyrkan och kyrkogården finns omedelbart söder om kyrkogården. Parkeringen är grusbelagd. En stenlagd gång (betongplattor) leder från parkeringen till den västra grinden i kyrkogårdsmuren.

Ekeby kyrka ligger på slätten tillsammans med ett par gårdar invid en större vägkorsning. I kyrkogårdens nordöstra hörn ligger en stiglucka som sannolikt är medeltida men senare ombyggd. Kyrkan är uppförd av kalksten och består av ett rakslutet kor, långhus, ett smalt, högt torn i väster samt sakristia på korets norra mur. Ingångar finns på korets och långhusets sydsidor samt på tornets västra sida. Den nuvarande enhetliga kyrkan är inte den första på platsen. Tornets nedre del har tillhört en romansk murad kyrka från 1100-talet. Denna revs så när som på tornet vid 1200-talets slut och ersattes av det nuvarande koret och långhuset. Samtidigt eller möjligen i början av 1300-talet påbyggdes tornet till nuvarande höjd och försågs med murade gavlar i varje väderstreck, genombrutna av ljudgluggar i två våningar med kolonnetter och masverk, och en spetsig tornspira. Sakristian uppfördes 1923-25. Kyrkan har en liten romansk portal i väster och två stora gotiska portaler i söder. De senare har en kraftfull arkitektur med flerpassformer och bågar i flera språng och dekorerade kapitälband. Ursprungliga fönster finns i öster och söder, samt ett litet, möjligen sekundärt, spetsbågigt fönster över läktaren i långhusets sydvästra hörn. I korets östvägg sitter tre kopplade fönster, i korets sydvägg ett stort fönster med ursprungligt masverk. Kyrkans interiör är en av de färgrikaste på Gotland. Rummet präglas av en väldig rymd. Det nästan kvadratiska koret täcks av ett murat valv och långhuset av två som spänner mellan yttermurarna. Koret och långhuset har nästan samma höjd och den vida triumfbågen snarare håller samman rummen än skiljer dem åt. På väggarna finns både medeltida (1200-tal och 1400-tal) och eftermedeltida (1700-tal) kalkmålningar. De stora draperimålningarna och det för symmetrins skull målade gotiska blindfönstret på nordmuren målades 1802-03 av Jonas Gustaf Möller. I fönstren finns tre bevarade rutor med glasmålningar från 1200-talets slut. I en nisch i korets norra mur finns en välbevarad figurativ målning på trä från korets byggnadstid. Invid denna finns öppningen till en ursprunglig murtrappa i korets norra mur. Kyrkans märkligaste medeltida inventarier är triumfkrucifixet från 1100-talets slut och dopfunten med svårtolkade scener i relief, vilka har likheter med både stenmästarna "Majestatis" och "Hegvalds" verk. Predikstolen tillkom 1741 och något år senare hela inredningens rika och välbevarade bemålning

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1996. Reviderat vid inskrivning 2002.

Kyrkobyggnaden
Ekeby kyrka är med undan¬tag för sakristian, som tillkom 1923, i sin helhet uppförd under medel¬tiden. Den byggdes som församlingskyrka för Ekeby församling, och används fortfarande för detta ändamål.
Kyrkans äldsta del är tornet som uppfördes under 1100-talets senare del. Ett ro-manskt långhus och kor från samma tid revs vid mitten av 1200-talet då det nuva-rande koret och långhuset kom till. Samtidigt byggdes tornet på till sin nuvarande höjd.
Kyrkan har förutom tillkomsten av sakristian undergått ett fåtal utvändiga föränd-ringar se¬dan byggnadstiden. Den mest iögonfallande är att kortaket belades med tegel på 1800-talet. Av skador på tornets murar kan även konstateras att tornet brunnit vid okänd tidpunkt.