VEMDALENS KYRKA

Vemdalens kyrka har en åttkantig grundplan, vidbyggda i väster och öster finns lägre vapenhus respektiva sakristia. Grunden består av murad natursten, högre i norr och under vapenhuset till följd av en svag sluttning i marken. Under sakristian är grunden hög och putsad. En svart vattbräda löper utmed panelens nederkant på långhus och vapenhus. Fasaderna är klädda med stående fasad vitmålad panel och utmed takfoten löper en enkel gråmålad taklist. Fönsteromfattningarna med en enkel profilering är gråmålade. Fönstren i långhuset är vitmålade och höga med en tresidig avslutning upptill. På sakristians södra vägg sitter ett litet fönster även det vitmålat och med en tresidig avslutning upptill. På långhusväggarna syns följarna från 1918- 20 som stagar upp kyrkan.

Långhuset täcks av ett spånklätt högt åttkantigt valmat tak i två fall åtskiljda av ett rakt spånklätt parti med fyrkantiga luckor indelade av svarvade kolonetter. Utmed det övre fallets takfot löper en enkel taklist. Luckor, kolonetter och taklist är vitmålade. Det imponerande taket avslutas upptill av en takryttare med spånklädd lökkupol och spira med klot och kors. Under lökkupolen finns ett åttkantigt rakt parti med speglar indelat av kolonetter. Hela partiet är målat vitt. På takryttaren sitter urtavlor i norr och söder. Längs taknocken löper en genombruten takkam med åratalen 1918 och 1797. Vid var ände av nocken i öst och väst sitter smidesutsmyckningar krönta av klot. Sakristia och vapenhus täcks också av spåntäckta tvådelade valmade tak. Utmed taknockarna löper genombrutna kammar, på sakristian med årtalet 1918 och på vapenhuset 1763.

På vapenhusets södra vägg finns entrén inom en enkel grå omfattning. Dörren med mönsterlagd profilerad panel i stjärnformation är rödmålad. En stor flat natursten utgör trapp omgärdad av lägre och mindre stenar satta i bruk. På var sida om dörren sitter svarta runda handledare i stål fästa i fasaden. En hängränna har monterats ovanför entrén. I norr finns en entré till sakristian sedan 1958- 59, den nås via en enkel trätrapp med träräcke stående på en gjuten bas. Dörren är rödmålad och klädd med mönsterlagd panel med formen av en stjärna likt huvudentrén. Listomfattningen är enkel och gråmålad. En hängränna har anbringats ovanför entrén. I en liten tillbyggnad på sakristians östra kortsida finns entrén ner till toaletter inrättade 1958. Vidbyggnaden har en putsad exteriör och täcks av ett spånklätt sadeltak. Dörren är rödmålad och klädd med stående panel.

Vemdalens kyrka stod klar 1763 och ersatte en äldre träkyrka från 1624 placerad något söder om dagens. Byggmästare var Olof Månberg vilken sedan 1740- talet var verksam i Jämtland som stapelbyggare och snickare. Innan Vemdalen hade han byggt en idag försvunnen kyrka i Föllinge, även den med åttkantig grundplan. Hur Olof Månberg utbildade sig eller var han gjorde det är inte klart. En förebild för sin kyrka i Vemdalen kan han ha haft i Graninge brukskyrka i Ångermanland, ett bruk varifrån diverse material för byggverksamheten i östra Jämtland ofta hämtades.

Jöns Ljungberg som finns representerad i kyrkan genom predikstolen var den person som introducerade rokokon i Härjedalen. Hans verksamhet var lokalt begränsad och det blev aldrig några uppdrag utanför Härjedalen. Förutom predikstolen i Vemdalens kyrka tillverkade han två till. Delar av en predikstolskorg finns bevarad i Tännäs kyrka. Altarring och altaruppställning gjordes av Jonas Granberg. 1810- 11 fick kyrkan en korbåge tillverkad av Olof Ingebriktsson som varit elev hos Jöns Ljungberg. Detta sena arbetet i böljande rokoko kom också att bli det sista. Läktaren byggdes under samma tid. Under åren 1817- 18 utförde Pehr Sundin altartavlan med motivet Korsnedtagningen.

Mellan åren 1918- 20 genomgick kyrkan en interiör och exteriör restaurering efter förslag från 1911 av Fredrik Falkenberg. Då förstyvades kyrkans väggar med tre vertikala bjälkar på vardera långväggen och taket förstärktes med extra hammarband samt isolerades. Spiran riktades och ett nytt krön av smidesjärn ersatte ett äldre träkors. Takkam sattes även på sakristian och exteriören målades om. Värme installerades och ett pannrum byggdes under sakristian. Skorstenen placerades öster om kyrkan för att inte skada byggnaden. I vapenhuset byggdes ett vindfång och härifrån fick de nya läktartrapporna sin uppgång. I samband med detta gjordes inbyggnader mot kyrkorummet. Bänkgavlarna breddades för att få en bekvämare bänkinredning och korbänkarnas läge ändrades. Interiören målades om och äldre färgsättning togs fram. Altarringens knäfall sänktes, stoppades och schaggkläddes. Troligtvis blev de befintliga ytterbågarna innanfönster och ersattes av nytillverkade. Orgel byggdes av Åkerman och Lunds Nya Orgelfabriks AB.

1950 installerades ett nytt orgelverk från Åkerman och Lund och 1954 installerades elvärme. 1958- 59 togs en separat ingång upp till sakristian i norr. Barockmålningar från den gamla kyrkan hittades på återanvända bräder i sakristians innertak. Målningarna som var utförda av Roland Johansson Öberg från Ulvön i början av 1700- talet togs fram och konserverades. 1983 genomfördes exteriör och interiör ommålning av Per Halvarsson. Konservering utförd av John Rothlind, Jämtlands läns museum. 1999 restaurerades fasad och fönster samt trästaketet kring anläggningen. Spåntaken kompletterades och ströks med tjära. Det befintliga värmesystemet ändrades. Förslaget var upprättat av Leif Markström och arbetena utfördes av Stig Nilsson och Per Halvarsson.

Den kantiga formen på kyrkorummet ger det en luftig breddning på mitten och tillsammans med det höga taket får kyrkan en rymlig interiör trots de knappa måtten. I långhuset ligger ett obehandlat skurgolv, i mittgången täckt av en grå matta. Väggarna fram till inbyggnaden från 1918- 20 har en bröstningspanel av liggande bräder målad i grått. Däröver täcks väggarna av stående panel i brutet vitt, de stagande följarna, tre på var långsida, är målade likt väggen bakom. Väggens avslutning upptill markeras genom en kraftigt utkragande marmorerad taklist krönt av en kullist. Häröver reser sig ett högt innertak med karnissvängda former och åttkantigt mittparti. En oval spegel omfattad av lister och snidad utsmyckning i blått och rött pryder takets mitt. Den omges i öst och väst av listinfattade fält varifrån två takkronor för stearinljus hänger. Innertaket är klätt med bräder i öst- västlig riktning och målat ljusare än väggarna i brutet vit. De höga fönstren omfattas av blåmålade lister med kraftig profil.

Fönstren är uppbyggda av tre sektioner med en mittpost och två tvärposter. Innerfönstren har två rutor i var båge åtskiljda av en liggande spröjs. Troligtvis är dessa återanvända äldre ytterbågar som blev innerbågar vid 1918- års restaurering. De nya fönstren fick en äldre tätare spröjsning. Mitt och tvärposter har en plan framsida och mjuka svagt svängda sidor. De vackra fönstren släpper in rikt med ljus bidrar till kyrkorummets luftiga intryck. På långhusväggarna sitter smidda ljushållare. Längst bak i långhuset, i väster, syns en inbyggnad i kyrkorummet från restaureringen 1918- 20. Själva inbyggnaden har utformats till att följa läktarens form med raka sidor och utkragande mittparti. Väggarna består av stående smala bräder som målats likt övriga kyrkorummet. Entrén till kyrkorummet är förlagd till mittpartiet och dörröppningen omfattas av kraftigt profilerade blå lister likt kring fönstren i kyrkorummet. Dörren har en rundad avslutning upptill och mjukt formade speglar. Dörren är blåmålad med de två speglarna infattade av rödmålade profiler. Det framskjutande mittpartiet har konkava sidor försedda med små spröjsade fönster med sex lufter. Listomfattningen har enkel profil. Trapporna upp till läktaren är synliga från kyrkorummet vid de två fönstren i bakre delen av rummet. Trapporna har klätts in med panel och målats likt vindfånget bakom.

En sluten bänkinredning från byggnadstiden går framifrån koret och bak till läktarunderbyggnaden. De bakre bänkarna kommer eventuellt från den äldre kyrkan. Bänksidorna skiljer sig åt i spegelindelning och profiler. Dörrar ett t.o.m. sju från koret räknat har en rektangulär listinfattad spegel och enkla utanpåliggande gångjärn medan resterande nummer åtta till fjorton har två rektangulära listinfattade speglar en liggande och däröver en stående prydda med rejäla smidda gångjärn. Invändigt är bänkinredningen gråmålad likt den nedre väggpanelen i kyrkorummet, medan psalmboksstöden är röda. Bänkkvarteren är blåmålade med röda och gula detaljer. Utmed bänfronterna mot koret löper snidade utsmyckningar i blått med förgyllda blommor. Dessa flankerar två speglar, i söder märkt ANNO och i norr 1773. Utmed inbyggnaden i långhuset, längst bak i kyrkan finns inga bänkar utan utrymmena används till förvaring.

Orgelläktaren från 1810 bärs upp av två kolonner med kannelyrer och förgyllda kapitäl. Läktarens underdel består av breda bräder målade i ljust grått. Läktarbarriären har raka sidor med ett utkragande mittparti. Fronten är marmorerad och uppdelad av förgyllda kolonetter mellan speglar infattade av förgyllda lister. Trapporna upp, från 1918- 20, liksom golvet på läktaren har klätts in med heltäckningsmatta. Uppe på läktaren står mörkt gråmålade väggfasta bänkar utmed den norra och södra väggen. Orgelfasaden från 1920 är marmorerad i blåttt, rött och grått. Den pryds av förgyllda sniderier och utmed krönet löper ett tandsnitt. En orgel av modernt snitt står vänd ut mot församlingen.

Koret har en trekantig form och markeras av en snidad korbåge från 1811. Den är snidad i retarderad rokoko av Olof Ingebriktsson samme man som byggde läktaren ett år tidigare. Den är marmorerad i blått med förgyllda detaljer och välver sig mellan de främre bänkfronterna. I koret står två inbyggda korbänkar, en i norr och en i söder, som en fortsättning på långhusets bänkkvarter. På nordöstra väggen hänger en psalmtavla med snidad omfattning och på korbänken i söder står en psalmtavla med en mer arbetad, snidad genombruten ram. Altaringen är tresidig med svängda konkava sidor och konvex front. Sockeln är ljust grå med ett schaggklätt knäfall. Altarringens sidor är blåmålade med marmorerade speglar. Den framspringande fronten flankeras av två balusterdockor med vit botten och grön marmorering, mitten pryds av förgyllda ornament. Altaret har snedställda sidor och svängd front. Altaruppställning liksom altarringen tillverkades av Jonas Granberg 1769- 73. Den snidade altaruppsatsen omfattar två målningar på duk. Predellan avbildar Nattvarden och däröver en målning föreställande Korsnedtagningen av Pehr Sundin utförd 1817- 18. Denna tavla ersatte den ursprungliga av Erik Wallin från 1770. Omfattningen är rikt dekorerad med förgyllda blommor och blad och flankeras av två kvinnogestalter hållande teologiska symboler. Altaruppställningen kröns av den uppståndne kristus omgiven av änglar och moln. På sidorna står två puttis försedda med palmblad. Från koret går trappen upp till predikstolen. Trappräcket har hela sidor med spegelindelning i ohämmad marmorering. Predikstolskorgen har en mjukt svängd oval form. De rutfanerade fälten i häggträ delas upp av snidade förgyllda rankor och kartuscher. Delar av predikstolen pryds av marmorering i blått, rött och grått. Predisktolen tillverkades av Jöns Ljungberg 1763- 64. Han verkade endast lokalt och sammanlagt tillverkade han tre predikstolar varav två finns bevarade. Bäst bevarad är Vemdalens som fortfarande används.

Sakristian nås från koret och utifrån via en entré i norr genom enkla spegeldörrar i grå färgsättning. Golvet täcks av en brun heltäckningsmatta och utmed väggarna löper en grå golvlist med enkel profil. Väggarna är klädda med handhyvlade stående bräder som målats gråblå med grålila dekor i form av ringar. Vid restaureringen 1983 konstaterades att väggarna hade en enkel dekorationsmålning som blivit övermålad på likvärdigt sätt. Ovan en enkel taklist höjer sig ett tredingstak bestående av återanvända bemålade bräder från den äldre kyrkan. Barockmålningarna utförda i början av 1700- talet av Roland Johansson Öberg från Ulvön upptäcktes vid 1958- 59- års ombyggnad. Troligtvis rekonstruerades vissa figurer av konservatorn Arne Bohman, Näkten, vid nämnda ombyggnad. Sakrisitan är liten med ett fönster i söder och hela östra väggen upptas av skåp.

I vapenhuset ligger en heltäckningsmatta på golvet. Väggarna är klädda med stående panel med en marmorerad bröstning i brunt och rött med snirkliga blomstjälkar som målad mittelbandslist. Däröver är väggarna målade i brutet vitt följt av ett tredingstak i samma färg. Dörren in till vindfånget har en rundad överdel och speglar i svängda rokokoformer. Den sitter inom kraftigt profilerade blåmålade dörrfoder. Dörren är liksom de enkla golvlisterna gråmålad. Ytterdörren är gråmålad och har tre rektangulära liggande speglar. Dörren omfattas av enkla lister i grått. På väggarna hänger äldre inventarier samt en bokhylla med foldrar om kyrkan.

Vindfånget tillkom vid restaureringen 1918- 19.vVäggar samt tak är brädklädda medan golvet täcks av en heltäckningsmatta. Färgsättningen är ljus med gråmålade väggar och brutet vitt tak. Dörren ut till långhuset har samma utseende som den mellan vapenhus och vindfång. Speglarna är på den här sidan brunådrade med omgivande dörrblad i grått. Från vindfånget går två trappor upp till läktare, en på norra respektive södra sidan. Dörrarna som döljer trapploppen har två rektangulära stående speglar och är målade likt övriga dörrar i vindfånget. Mindre utrymmen under trapporna döljs genom luckor gjorda av väggpanelen. I en nisch på den norra väggen står ett litet vackert element klätt i sten.