Mittens Rike 09, THE QIN DYNASTY (221–206 BC)

QIN-DYNASTIN
(221–206 F.KR.)
Avklappning från stenrelief i familjen Wus
gravanläggning i Shandong provinsen.
Bilden sägs återge Förste Kejsarens av Qin
misslyckade försök att bärga en av de nio
bronstripoder som legitimerade innehavet
av kungamakten. Reliefen höggs ca. 150
e.Kr., mer än 350 år efter Förste Kejsarens
död.

År 221 f.Kr. hade staten Qin besegrat och enat an-
gränsande riken under en kejsare. Under den förste
kejsaren, Qin Shi Huangdi, fick statsmakten en fastare
form. Territoriet delades in i områden som adminis-
trerades av centralt tillsatta ämbetsmän. Skriftsyste-
met, myntväsendet, vikt- och måttenheter standardi-
serades, vägnätet byggdes ut och ”Kinesiska muren”,
försvarsmuren mot norr, förlängdes och förstärktes.
Dessa förändringar bestod också efter Qin-dynastins
fall.

Den förste kejsaren dog 210 f.Kr. Gravmonumentet
över honom byggdes av mer än 700 000 tvångskom-
menderade arbetare, men för de generaler, soldater
och hästar som sattes i jorden för att vakta hans grav-
kulle behövde man inte offra några levande varelser.
De var tillverkade av lera.

In 221 BC the state of Qin had defeated neighbou-
ring kingdoms and united them under one Emperor.
The system of government acquired firmer shape
under the first Emperor, Qin Shi Huangdi. The ter-
ritory was divided into commanderies and counties,
administered by centrally appointed officials. Script,
coinage and units of weight and measurement were
standardised, the network of roads was expanded
and “the Great Wall of China”, the defensive wall on
the northern frontier, was extended and reinforced.
These changes outlived the Qin dynasty itself.

The first Emperor died in 210 BC. His funeral monu-
ment was constructed by more than 700,000 forced
labourers, but no living beings had to be sacrificed
for the generals, soldiers and horses deposited in the
ground to watch over his burial mound. These were
clay figures.