sankt mikaels kapell

S:t Mikaels kapell är en rekonstruktion av det första kapellet i Vindeln (tidigare Degerfors), som uppfördes 176869 och invigdes 1770. Denna kyrka var en likarmad korskyrka uppförd av trä med högt brant tak och takspira. Sakristian låg ursprungligen bakom koret i öster. 182021 försågs kyrkan med ny utanförliggande sakristia och koret utvidgades genom att den gamla sakristians avdelande vägg togs bort. 1845 sattes läktare upp i södra och norra korsarmarna, 1850 tillkom exteriörens rödfärgade brädfodring och 1888 installerades en värmeugn. År 1904 revs denna kyrka och uppfördes i förändrad form som sockenstuga och samlingslokal vid sidan av vägen till kyrkan, inte långt från järnvägsövergången.

Åren 19611962 rekonstruerades kyrkan och flyttades tillbaka till kyrkplatsen, men placerades i ett något mer nordostligt läge, för att på ett bra sätt kunna ordna en tillfartsväg till det bisättningsrum som byggdes under kapellet. Kyrkan vreds också ett kvarts varv så att koret, som ursprungligen var placerat mot öster, istället orienterades mot norr. Vid återinvigningen, som ägde rum vid Mikaelihelgen, fick den namnet S:t Mikaels kapell. Rekonstruktionen utfördes av arkitekterna Åke Lundberg och Bengt Lidström i Umeå. Färgsättning och dekor utfördes av konservator Albert Eriksson i Sigtuna. Avsikten var att kyrkan skulle användas vid förrättningar, andakter, vigslar, dop och inte minst begravningsgudstjänster. Det bisättningsrum som anordnades i källaren fick mekanisk hiss för kistorna. Vid rekonstruktionen återanvändes timmerstommen, men västra korsarmen nybyggdes liksom taket och gavelröstena. Detaljer som fanns kvar var också vindflöjel, kyrkdörrar, lås, 1600-tals dörren till predikstolen, en ljuskrona, altartavlan, psalmnummertavlorna, kollektbössan och de textade listerna över dörrarna.

Kapellet är timrat och uppfört på en svartmålad betonggrund nära kanten av en ravin. Vid rekonstruktionen byggdes en tillfartsväg runt kapellet till personalutrymmenas och bisättningsrummets entré i källaren på kapellets norra sida. År 2009 rasade en del av denna väg ner i ravinen och vägen fick stängas av säkerhetsskäl. Under 201112 har man tagit bort vägen helt, terrasserat slänten med en huggen stenmur och gjort om markplaneringen närmast kapellet, för att minska trycket mot ravinen. Kistintaget har flyttats till kapellets västra ingång och en del av de övriga funktioner som tidigare fanns
i källaren har flyttats till den nya ekonomibyggnaden på Nya kyrkogården. Kapellets faluröda fasader är klädda med stående lockpanel och i gavelrösterna stående slät panel. Fönstren är segmentbågiga med korsposter och tätspröjsade rutor. Fönster samt fönster- och dörromfattningar är vitmålade. Taket är ett brant sadeltak i korsform, klätt med tjärade brädspån och kröns av den delvis ursprungliga spiran med vindflöjel. Ingångar finns i de södra och västra korsarmarna. Den utbyggda sakristian är placerad nordväst om korsmitten i likhet med utförandet från 182021.

Innertaket i korsarmarna har plant mittparti och välvda sidopartier i karnisform med vitmålad slät panel. Väggarna är klädda med stående vitmålad slät panel. I hörnen mot korsmitten finns marmorerade trekvartskolonner. Altarväggen indelas av fyra marmoreringsmålade pilastrar. Altartavlan, som bevarats från den gamla kyrkan, består av 19 svartvita kopparstick, vilka klistrats upp och sammanfogats till en enhet inom en ram med brutet krön. Motivet är Jesu korsfästelse med Maria och Johannes samt evangelisterna och apostlarna. Den nuvarande predikstolen (förutom dörren) är liksom den övriga inredningen nytillverkad i samband med rekonstruktionen, med undantag från de ovan nämnda detaljerna. Den ursprungliga predikstolen är placerad i den nya kyrkan. Golvet består av breda fernissade brädor. I de södra, västra och norra korsarmarna finns fast tvärställd bänkinredning som delas av en mittgång. Läktare finns i södra korsarmen.

Några större förändringar har inte gjorts invändigt förrän 2012, när brudkammaren görs om till rwc och bänkar tas bort på ena sidan om mittgången längst bak i västra sidoingången för att rymma en kapphylla. Samtidigt byggs ytterdörrarnas infästning om, västra entrén får ett permanent kistintag och södra entrén tillgänglighetsanpassas genom att marken fylls upp och stenplattan vid entrén justeras.