Allmän beskrivning
I Dädesjö finns två kyrkor, den medeltida och den som uppfördes på 1700-talets slut. De är placerade på
var sin sida om landsvägen som passerar genom byn. Den gamla kyrkan omges på tre sidor av en
kyrkogård
som i sin tur är omgärdad av en kallmurad stenmur. Nya kyrkan omges även den av en kyrkogård
där den västra delen är utnyttjad medan den östra delen inte är använd utan används som park.
Omgärdning
Kring den gamla kyrkogården finns en kallmurad stenmur en så kallad helmur. Kring den nya finns en
kallmurad mur av huggen sten som sluter an mot och utgår från bägge sidor av kyrkans vapenhus.
Ingångar
Den gamla kyrkogården har två ingångar, en på den södra sidan och en på den västra.
Huvudingången från södra sidan är försedd med en dubbelgrind i trä som är hängd i uppmurade och
vitputsade grindstolpar med koppartak krönta av en kula i samma material.
Ingången på västra sidan leder till kyrkstallet och stängs med hjälp av en enkel grind i smidesjärn.
Nya kyrkogården har tre ingångar på norra sidan. De är försedda med grindar i smidesjärn.
Gångsystem
Inom den gamla kyrkogården delas kvarteren av med grusgångar.
Inom den nya finns grusgångar som går längs med kyrkan och i den östra delen finns även en gång som
ansluter till den östra ingången.
Vegetation
Den gamla kyrkogården har en trädkrans av oxel. I anslutning till släkten Rappes gravvårdar finns en rad
med pyramidekar. Där står även en lind i vars stam ett gravkors av gjutjärn har vuxit in. Kyrkogårdsmuren
är bevuxen med fetbladsväxter.
Inom den nya kyrkogården växer björkar längs med muren. I den västra delen finns rygghäckar av
häckoxbär.
Gravvårdstyper
Den äldre kyrkogården har varit i bruk och utvecklats sedan medeltiden. Få äldre gravminnen är bevarade.
Nordväst om kyrkan intill kyrkogårdsmuren står en enkelt tillhuggen gravsten med inskriptionen
IHS Lars Pärson Skale 1648. En kraftigt vittrad gravhäll av kalksten som tidigare låg i kyrkan är utflyttad
på kyrkogården intill kyrkans östra gavel. Gravhällen är över kyrkoherden Per Schatelovius, död
1676 och hans maka. Påfallande många gjutjärnskors och smideskors finns på kyrkogården. I övrigt är
gravstenarna av olika form och ålder med tyngdpunkten på tiden från sent 1800-tal till idag. Formen är
såväl höga smala i diabas och grå granit som låga rektangulära av vilka det även finns de som är huggna
i röd granit.
Borttagna gravstenar från gravplatser som gått ut är placerade längs med kyrkogårdsmurens insida.
Här finns såväl gravvårdar i diabas som i gjutjärn.
Byggnader
En sockenstuga som tidigare användes som skola ligger strax sydväst om den gamla kyrkogården. Väster
om den samma finns ett kyrkstall byggt på 1920-talet. Sydost om den gamla kyrkogården är ett bårhus
uppfört. Det byggdes 1955 och är uppfört i huggen sten och sadeltaket är täckt med skiffer.
Beskrivning av enskilda kvarter
Kvarter A
Allmän karaktär
Kvarter A är beläget i kyrkogårdens sydvästra hörn. Det gränsar i söder och väster mot kyrkogårdsmuren,
i norr mot kvarter B och i öster mot kvarter D. I det sydvästra hörnet finns släkten Rappes gravplats.
I kanterna mot muren finns en rad med gravplatser. Dessa avgränsas mot det övriga kvarteret med en
grusgång som leder fram till släkten Rappes gravplats. I kvarterets mitt finns åtta rader med gravplatser
som är placerade i nordsydlig riktning. Kvarteret omges i södra och östra delen av grusgångar. Den östra
grusgången leder ut mot huvudingången i söder och den norra mot den västra ingången.
Gravvårdstyper
Här finns en blandning av högresta stenar och lägre bredare vårdar. I huvudsak är de i grå granit eller
diabas. De äldsta gravvårdarna är ifrån 1830-talet och de yngsta är från 2000-talet. Flest gravstenar
är dock från 1910- 1990-talen. I den sydvästra delen finns släkten Rappes gravplats. Gravvårdarna på
denna plats består till stor del av enkla latinska kors i gjutjärn där flera saknar inskriptioner men här finns
även två smala obelisker där den ena är krönt av en bronsstaty föreställande en häst. Bland de mest unika
gravvårdarna finns den som har formen av ett svärd nedstucket i en sten liksom det gjutjärnskors som är
invuxet i asken som växer på platsen.
Två familjegravar är omgärdade av stenramar och täckta med grus. Titlar och ortnamn är vanligt. Bland
titlar märks f d hemmansägaren, kyrkovärden, nämndemannen och läraren. Gravarna är ibland placerade
familje- eller byvis.
Kvarter B
Allmän karaktär
Kvarter B omgärdar kyrkan på södra, västra och norra sidan och gränsar mot kvarter A i söder, kvarter
C i norr, kyrkogårdsmuren i väster och kvarter E i öster. Gravarna är lagda i nord- sydliga rader och är
vända mot öster. Kvarteret är oregelbundet format och följer kyrkans form. Den södra sidan är smalare
än den norra. Kvarteret är grästäckt och omgärdas på södra, norra och östra sidan av grusgångar.
Genom att kvarteret ligger så nära kyrkan är det en av de äldsta delarna av kyrkogården.
I kvarterets västra del står borttagna stenar lutade mot kyrkogårdsmuren.
Gravvårdstyper
Gravvårdarna är från 1800-talets slut och fram till 2000-
talet vilket ger ett varierat utseende gällande formen på
stenarna medan färgskalan går i grått och svart då största
delen av gravvårdarna är tillverkade i grå granit, svart
diabas eller järn. Ett marmorkors finns och järnkorsen
är enkla latinska kors. Största antalet gravvårdar är ifrån
1950- och 1970-talen.
I kvarterets västra del finns kyrkogårdens äldsta
gravsten från 1648 rest över Lars Pärson Skale. Här står
även sex enkla järnkors på rad utan inskriptioner alla
resta över medlemmar från samma släkt.
Titlar är vanliga liksom ortsnamn. Bland titlarna märks
exempelvis riksdagsman, kyrkovärd, folkskollärare,
kantor, hemmansägare, skräddarmästare, nämndeman,
brevbärare, komminister. Gravarna är ofta placerade familje-
eller släktvis.
Kvarter C
Allmän karaktär
Kvarteret gränsar till kvarter B i söder och kvarter E i öster. I väster och norr avgränsas det av kyrkogårdsmuren
och i söder och öster av grusgångar. Kvarteret är grästäckt. Gravarna är placerade i rader i
nord-sydlig riktning och är vända mot öster. Det speciella med kvarteret är att här finns flera monumentala
gravstenar.
Gravvårdstyper
Som nämns ovan finns det flera monumentala gravvårdar inom kvarteret. Exempelvis två stenar krönta
av latinska kors och med Bertel Thorvaldsens biscuiter Dagen och Natten, två obelisker samt en
gravvård utformad som en bruten pelare på ett fundament.
Kvarterets gravstenar är i övrigt blandade både
vad det gäller utformning, material och ålder. Här finns
förutom gravvårdar huggna i grå granit och diabas även
röd granit.
De äldsta gravstenarna är ifrån 1880-talet och de
yngsta från 2000-talet. Flest stenar är resta under 1930-,
1940-, 1950- och 1970-talen. I övrigt är alla årtionden
representerade.
Titlar och ortnamn är vanligt och bland titlarna kan nämnas
exempelvis riksdagsman, husaren, banvakt och lantbrukare.
Kvarter D
Allmän karaktär
Kvarter D är beläget i kyrkogårdens sydöstra hörn och är uppdelat i två delar, dels en rad längs med
den norra kyrkogårdsmuren där gravarna är placerade i en linje i öst-västlig riktning. På den resterande
ytan av kvarteret är gravarna placerade i linjer i nord-sydlig riktning och är vända mot väster. Kvarteret
avgränsas i väst och syd av grusgångar. Raden längs med den södra kyrkogårdsmuren avgränsas mot det
övriga kvarteret med en grusgång. Övriga ytor är gräsbevuxna. I den södra raden är ägarna till Ramnåsa
säteri och glasbruk begravda. Kvarter D präglas av säteriet
och glasbruket genom att där finns flera gravstenar
från Ramnåsa med titlar som ex mjölnare och sträckare.
Sträckare var den som sträckte ut de stora glascylindrar
som blev till fönsterglas. Närmast den östra kyrkogårdsmuren
är barngravvårdarna belägna flera är i form
av små latinska kors i marmor.
Gravvårdstyper
Som nämns ovan har flera gravvårdar anknytning till
Ramnåsa säteri och glasbruk vilket ger kvarteret ett lokalhistoriskt
värde. Gravvårdarna är ifrån tidigt 1900-
tal och fram till 2000-talet. Ett stort antal är av diabas,
smala och högre men här finns även lägre i röd och grå
granit och även ett antal marmorkors. Exempelvis är
gravvårdarna över disponenten över Ramnåsa och hans
hustru utformade som två högre latinska kors i vit marmor.
En unik sten är formad som en rektangulär kub
som står på högkant och kröns av en urna, stenen har
inskriptioner på två sidor och är rest under 1900-talets
början. En annan sten med speciellt utseende har formen
av ett hus och är rest över en mjölnare på Ramnåsa och
hans familj.
Kvarter E
Allmän karaktär
Kvarter E är beläget öster om kyrkan och gränsar till kvarter B, D och F. I öster gränsar det mot kyrkogårdsmuren.
På södra, norra och västra sidan avgränsas det av grusgångar. Gravarna är placerade i rader
som ligger i nord-sydlig riktning och de är vända mot väster. Kvarteret är gräsbeväxt. I kvarterets västra
del närmast kyrkan har tre äldre gravvårdar placerats. En gravhäll över kyrkoherden Per Schatelovius,
död 1676 och hans maka som tidigare var placerad i kyrkans golv, ett järnkors över Landskammeren
C.F. Modigh död 1829 och en stående stenplatta försedd med blytak över Pastor Jon Aspelin död 1827.
Gravvårdstyper
Gravvårdarna är av stor blandning både vad det gäller ålder som utförande. Materialen är grå, röd granit,
diabas och järn. Bland titlar märks exempelvis, glasblåsaren, byggmästaren och mjölnaren.
Kvarter F
Allmän karaktär
Kvarter F är beläget i kyrkogårdens nordöstra hörn. Det gränsar till kvarter E och C och avgränsas i söder
och öster av grusgångar och i väster och norr av kyrkogårdsmuren. Ytan är gräsbeväxt. Gravarna är
placerade i rader som går i nord-sydlig riktning och de är vända mot väster. Speciella är de smideskors
som finns vid några ställen i kvarteret, särskilt familjegraven i kvarterets östra del där sex stycken kors
är resta.
Gravvårdstyper
Gravvårdarna är av stor blandning både vad det gäller ålder som utförande. Materialen är grå, röd granit,
diabas och järn. Det mest unika i kvarteret är smideskorsen som finns på flera ställen. Korsen är enkla
i sin utformning och består av en ram i vilken plattjärn är formade till slingor, en kopparplatta är fäst
i korsets mitt där inskriptionen är ingraverad. Ett äldre smideskors från 1877 och två vita marmorkors
finns också i kvarteret. Bland titlar syns glassynaren, geologen, kyrkovärden, målarmästaren, husaren
och lärarinnan.
Nya kyrkog ården
Allmän karaktär
Den nya kyrkogården är belägen vid Dädesjö nya kyrka som byggdes 1793/94. Kyrkogården anlades däremot
först vid 1950-talets mitt. Kyrkogården är placerad runt kyrkan men det är endast den västra delen
som ännu är använd. Här är gravstenarna placerade i öst-västlig riktning på båda sidor om rygghäckar av
Häckoxbär. Den östra delen har parkkaraktär och där växer bland annat björk och hagtorn.
Gravvårdstyper
De äldsta gravstenarna är från tiden för kyrkogårdens anläggande och kyrkogården har sedan kontinuerligt
använts. Gravvårdarna är främst låga och rektangulära och huggna i grå, röd granit och diabas. Titlar
är inte vanliga men här finns bland annat köpman, hemmansägare, kontraktsprost och kyrkoherde.
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
