SUNNE KYRKA

Kyrkan, efter ritning av arkitekt Adrian Crispin Peterson, har ett katedralliknande utseende med alla detaljer utformade i nygotikens formspråk. Kyrkan har stor korsformad plan med resligt västtorn. Entré sker från huvudport i väster, via korsarmarna i norr och söder samt via sakristian, vidbyggd koret i norr. Koret har tresidigt avslut. Tornet i väster flankeras av två lägre runda trapphus. Korsarmarna har trappstegsgavlar. Strävpelare eller kontreforer finns vid hörnen, utmed långsidorna och vid koret. Sidoskeppens höga hörn markeras av fyrsidiga pelare krönta av kors. Fasaderna är brädputsade, avfärgade svagt gula, med vitmålade blinderingar runt fönster och dörrar.
Tornet är kvadratiskt med en övre rikt dekorerad trappstegsgavel försedd del med ljudluckor och urtavlor i alla väderstrecken. Tornet avslutas med en smäcker åttkantig kopparklädd tornspira och kröns av ett järnsmitt solkors. Kyrkans kopparklädda sadeltak är korsform. Även sakristians tak, liksom trapptornen och krönet på flera av fasadernas detaljer är täckta med kopparplåt.
Kyrkans huvudingång är i väster genom tornets bottenvåning. En trappa leder till en djup spetsbågig portal med rektangulära kopparklädda dubbeldörrar. Sidotornen ha varsin dubbeldörr i liknande utförande. Vid den norra sidodörren finns en handikappramp av granit. Stora sidoingångar finns också i korsarmsgavlarna, genom ett utskjutande vindfångsparti, med kopparklädda dubbeldörrar inom spetsbågiga omfattningar. Kyrkans fönster är spetsbågiga med fönsterbågar målade ljust grågröna. I korets fönster finns glasmålningar.

KYRKORUMMET är stort och öppet, med korsformad planlösning och läktare i väster, norr och söder. Koret i öster är stort, rymligt, förhöjt och med ett tresidigt avslut. Kyrkans väggar är putsade och genombryts av spetsbågiga fönster. I koret finns glasmålningar. Kyrkans golv är av fiskbensmönstrat lackat tegel, medan golvet i bänkkvarteren är av brunmålat trä. Taket är stjärnvälvt och vitputsat.
BÄNKARNA bildar fyra kvarter i långhuset och två i korsarmarna. Bänkarna är ej vägganslutna och har trappformade gavlar målade ljusgrå med ett marmorerat fält i brunt. Insidorna är målade i ljusgrått.
LÄKTARNA i norr, söder och väster har barriärer med konstnärliga utsmyckningar av Tor Hörlin med bilder ur Jesu liv och gestalter ur Sveriges kyrkohistoria. Den västra läktaren är svängd och rymmer orgel med nygotisk fasad från 1887. Den är målad i blågrå kulörer och har dekor i rött. Läktaren har bänkar på vardera sidan om orgeln. Läktaren bärs upp av fyra fyrkantshuggna träpelare med förgyllda kapitäl. Här finns underbyggnader med brudkammare, toalett och klädavhängning. Under läktaren, i kyrkorummet, finns ett kyrktorg med utställningsskåp, bokförsäljning, ljusträd och ett flyttbart altare.
KORET avskärmas med ett smitt gallerverk. Vid den norra sidan finns en trappa ned till en sakristia samt en under koret placerad krypta. Korets östvägg domineras av en stor ALTARUPPSATS med dubbelkolonner flankerande en altarmålning av konstnären Simon Sörman. Motivet visar en dramatisk målning av en uppstånden, barbröstad Kristus. På kolonnernas överdelar står två skulpterade änglar, av konstnären Arvid Knöppel. ALTARET är stort, rektangulärt och placerat dikt an uppsatsen. Altardelen är förhöjd från det övriga koret genom trappsteg. Framför altaret finns en avlång ALTARRING med vinklade hörnavslut. Den är tätbyggd, med fyllningar marmorerade i rosa mellan räfflade pilastrar. Ramverket är vitt, överliggare brunt och knäfallet klätt med rosa tyg. Vid dess avslut står två 1700-tals änglar, snidade i trä som ljusbärare.
Vid hörnet mellan norra och östra korsarmen finns kyrkans PREDIKSTOL. Den tillkom 1934 och är byggd runt en ursprunglig nygotisk predikstol, vilken kan ses genom en öppningsbar lucka. Predikstolens korg och trappa har målningar av konstnären Tor Hörlin, med gestalter ur Sveriges kyrkohistoria. Ovan korgen hänger en baldakin.
På korets södra vägg sitter ett stort KRUCIFIX av Walter Runeberg med Kristusfigur utförd i marmor. Nedanför finns en kororgel, från 1981. Kyrkans DOPFUNT är av täljsten och dateras till mitten av 1200-talet. Den är i två delar med kittelformad cuppa och mycket litet skaft.
I mittgången, vid koret, finns en gravhäll över Petrus Jonae, död 1623. Ovan dörren till sakristian finns ett dörröverstycke bevarat från den gamla kyrkan. Ett äldre begravningsvapen sitter på norra väggen i västra korsarmen. Ett medeltida altarskåp återfinns på Statens Historiska Museum.

Komplettering vid inventering 2005:
Redan under tidig medeltid byggdes en liten kyrka vid Frykensundet. Kyrkor av olika storlek och utseende har därefter avlöst varandra genom tiderna. Den nuvarande kyrkan byggdes upp efter en brand 1886 på murarna av 1600-talskyrkan, efter ritningar av arkitekt Adrian C Peterson (känd Göteborgsarkitekt men ursprungligen från Värmland). Kyrkan fick ett för arkitekten typiskt nygotiskt uttryck, med korsarmar och en interiör också typisk för arkitekten med öppna takvalv av trä, randig behandling av väggar och ganska mörk färgsättning. Läktare uppfördes i väster med läktare och som fortsatte ut efter de norra och västra väggarna. Bänkar, predikstol och kor fick även de ett tidstypiskt gotiskt utseende.
1933-34 genomfördes en genomgripande restaurering under ledning av Stockholmsarkitekten Gustaf Birch-Lindgren. Han genomförde åtgärder som starkt liknar de som arkitekt Bror Almquist genomförde året innan på Fryksände kyrka, av samma upphovsman som Sunne kyrka. Sunne kyrka fick nya valv av puts och gavs en ljusare mer klassicistisk karaktär. Det gamla trägolvet ersattes med tegelgolv i koret och gångarna, de tidigare korfönstren ändrades och bytte delvis plats och ett nytt sådant efter förlaga av konstnären Tor Hörlin tillkom. Koret avgränsades med ett järngaller i konstsmide och dopplatsen inrättades vid den södra korväggen. En ny altaruppsats tillkom av konstnären Simon Sörman med skulpturer av Arvid Knöppel. Läktaren förminskades och sänktes och bänkarna kortades av. Predikstolen från 1888 inbyggdes och gjordes rymligare. Korets ursprungliga krucifix flyttades till den södra korväggen. Konstnärlig utsmyckning genomfördes av Tor Hörlin på läktarbröstningen, med bilder ur Jesu liv. På predikstolen målade samma konstnär gestalter ur Sveriges kyrkohistoria.
Ytterligare en interiör renovering sker 1973 under ledning av arkitekt Lars- Erik Havstad, Karlstad. Under läktaren i väster skapades nya utrymmen för brudkammare mm och man tar bort några bänkar i koret och flyttar ned dopfunten. En kororgel tillkommer 1979. Under de senaste årtiondena har ytterligare restaureringar och förändringar av interiören skett. En ombyggnation av interiören sker 1992-93 under ledning av arkitekt Karl Karlsen, Karlstad med omdisponering av koret och inrättande av en krypta under koret. Ett nytt centralaltare framför trappan upp till koret tillkommer och så sker en ändring av möblering i denna del. Ett kyrktorg skapas i långhusets bakre del och så tar man upp igensatta fönster vid korsarmarnas läktare. Läktarunderbyggnader utökas och så sker omfattande konservatorsarbeten på takvälvningar och väggar, predikstol och läktarbarriär, altarring, pelare under läktare, orgelfasad och altaruppsats, bänkgavlar mm av Urban Ullenius. Kyrkorummet får en delvis ny färgsättning. 1998 genomförs en fasadrenovering med putslagning och byte av takets kopparplåt.