ÅS KYRKA

Den första kyrkan i Ås uppfördes i mitten av 1100-talet. Kyrkan var vigd åt helgonet Sankta
Katarina och bar under sina två första sekel namnet Ottenby kyrka. På 1300-talet fick den sin
nuvarande benämning. Kyrkan bestod då av långhus och torn i öster. År 1773 byggdes kyrkan
till. Då förlängdes långhuset åt väster och vapenhuset tillkom. Byggmästare var Henrik
Wermelin. Med sitt trätunnvalv erhöll Ås Ölands första salskyrka. Den är också Ölands enda
bevarade östtornskyrka. Översta våningen byggdes om 1820 och försågs då med lanternin för
klockorna. Ombyggnaden leddes av murmästaren Johan Petersson från Kalmar. Kyrkans
yttre rappades för första gången och kyrkan försågs invändigt med ett tunnvalv av trä. År
1787 målades kyrkan invändigt. I kyrkan finns två träskulpturer från 1700-talet och i taket
hänger fyra mässingskronorvarav tre är från samma århundrade och en är från 1980. Den
senaste renoveringen gjordes1992. Det var då en yttre renovering.

För nedanstående kronologiskt upplagda beskrivning av kyrkobyggnadens historia har huvudsakligen arkivmaterial från Antikvariskt topografiskt arkiv (ATA) och Kalmar läns museums (KLM) arkiv använts. Uppgifter har också hämtats ur sockenboken Ås-socknen på Ölands sydspets (ÅS) samt Ölands Historia och Beskrifning av Abraham Ahlqvist (AA). Som hjälp för att förstå kyrkans byggnadshistoriska utveckling finns teckningar och fotografier av kyrkan som bilaga under flik 15 och ritningar under flik 16. Uppgifterna om de förändringar som gjorts i kyrkan från 1970-talet fram till idag är inte alltid dokumenterade. För att lösa problemet lånades kyrkorådets protokoll och handlingar från de aktuella åren in från Vadstena. Tyvärr har kyrkorådets handlingar förkommit på vägen till Vadstena och därför råder stor osäkerhet framförallt kring den ommålning av kyrkorummet som ska ha gjorts på 1980-talet samt de elarbeten som skett under de senaste åren.

Mitten 1100-talet
Långhuset med ett smalt kor i öster och troligen också en mindre absid byggdes.

Slutet av 1100-talet
Tornet i öster byggdes. En teori som framförs av Ragnhild Boströmär att korets väggar utnyttjades när tornet byggdes. Det ska vara förklaringen till att tornets fasader är så ojämna.

1634
Kyrkan avbildades av Jonas Haquini Rhezelius.

1680
Lillklockan göts i Stockholm, troligen av Johan Meijer.

1690
Kyrkan ska ha smyckats med målningar av Olaus Winberg. Rester av dessa målningar skulle kunna finnas kvar under väggarnas puts.

1705
Malmkrona med pipor för tolv ljus inköptes.

1740-talet
Långhusets fönster förstorades. Kyrkan ska också ha putsats. Enligt Ragnhild Boström kan detta ha varit första gången som kyrkan putsades.

1749
Altaruppsatsen tillverkas av Anders Dahlström d ä. Troligen är altarbordet i rokoko från samma tid och av samme bildhuggare.

1753
Kyrkan avbildades av Petrus Frigelius.

1774
Murkarlen bonden Erik Pärsson i Segerstad åtog sig att mura grunden till utbyggnaden av kyrkan.

1777
Murarmästare Wermelin övertog ansvaret för murningsarbetet. Arbetet blev klar detta år. Kyrkan hade då förlängts 8 m mot väster. Snickaren Zakarias Brun gjorde ett ovalt paneltak d v s ett tunnvalv. På långhusets norra sida togs fönster upp och fönster i övriga väderstreck förstorades. Även dörröppningarna förstorades. Läktaren byggdes. Det är samma läktare som finns idag men den har byggts om vid flera tillfällen. Möjligen gjordes också en ny bänkinredning.

1787
Kyrkans interiör målades första gången efter ombyggnaden av en målare Lundgren från Kalmar.

1791
Inköp av ljuskrona av mässing med tolv ljuspipor. Tillverkad i Kalmar.

1792
Reparation av klockstapel. Klockorna hängde vid denna tid ännu inte i tornet. Inköp av ytterligare en ljuskrona av mässing med 16 ljuspipor. Tillverkad i Kalmar.

1802-03
Orgelverk inköptes från Tyska kyrkan i Karlskrona. Uppsattes av organisten Kellberg, Torslunda.

1818
Ny kyrkklocka inköptes.

1820
Kyrkan avbildades av Isak Löfgren.

1820
Ombyggnad och omdisposition av kyrkans östra delar samt ombyggnad av tornet. Ritningarna till den nya lanterninen gjordes av arkitekten C G Blom-Carlsson. Arbeten utförda av murarmästare Pettersson, Kalmar. Bildhuggare Dahlström var anlitad för arbetena med altaruppsatsen och predikstolen.
Korets östvägg som tidigare haft ett valv in till den i tornet inbyggda absiden byggdes för. Det innebar att tornets bottenvåning blev ett separat rum. Här inreddes sakristian. Den gamla trappan till predikstolen sattes igen. Mot den nya östväggen placerades altaret och altaruppsatsen. Predikstolen flyttades från långhusets sydöstra hörn och byggdes om till en altarpredikstol. Altartavlan hängdes först över altarpredikstolen men flyttades senare till långhusets norra vägg. Trappa till altarpredikstolen togs upp från sakristian. Det södra fönstret i tornets bottenvåning byggdes om till ingång för den nya torntrappa som togs upp. Uppgången till tornet från det f d koret sattes igen. Trappan från tornets andra våning, på den norra väggen, murades igen och ersattes av en trätrappa. Klockstapeln togs ner och klockorna flyttades till tornet. Lanterninen byggdes. Möjligen belades lanterninens tak redan nu med skiffer men troligen gjordes det vid en senare renovering. Tornets tak byggdes om från att ha varit ett sadeltak till att få en tältform. Utifrån bilder av kyrkan före och efter renoveringen förefaller det också som att ingången i söder flyttades mot väster till sitt nuvarande läge. På en teckning av Isak Löfgren från 1817 är dörren placerad lägre mot öster. Väster om dörren finns två fönster och öster om dörren ett fönster. På en senare avbildning i Abraham Ahlqvists Ölands Historia och Beskrifning är förhållandet det omvända ett fönster väster om dörren och två öster om densamma. Så är det också idag.

1827
Storklockan göts av S G Grönwall, Stockholm.
KLM, ÅS
1833
Omfattande ombyggnad av orgeln utförd av orgelbyggare Åberg, Vassmolösa. Redan 1837 hade man dock problem med instrumentet och Åberg fick justera det. Orgeln genomgick därefter ytterligare en reparation 1851, utförd av orgelbyggaren Nils Pettersson.
KLM ATA ÅS
1856
Reparation av kyrktornet. Det var troligen i samband med denna reparation, inte 1820, som lanternintaket belades med skiffer.
ATA
1863
Eftersom kyrkan uppfattades som mörk sänktes fönstren 15 tum. Kyrkan målades invändigt. Bänkinredningen målades i ljus ekfärg. Detaljer i rummet som varit förgyllda omförgylldes. Nya nummertavlor inköptes. Kyrkogårdsmuren lades om. Möjligen var det också vid den här renoveringen som väggmålerier över altaret tillkom. Måleriet syns på ett foto av en E Novén Karlshamn. Bilden är odaterad. (En sökning på nätet visade att det funnits en fotograf Emil Novén i Karlshamn. När han var verksam där är inte känt men han har tagit ett foto på en präst som var verksam i Asarum 1865-70).

1865
16 nya blecklampetter inköptes.

1868
Golvur inköptes.

1871
Vapenhus byggdes vid ingångarna i väster och söder. Ritningar gjordes av arkitekt J F Åbom. Troligen installerades också en kamin i sakristian.

1877
En trottoar gjordes fram till kyrkan av huggen sten med kullersten emellan.

1883-85
Ny orgel byggd av P L Åkerman&Lund, Stockholm, inköptes. Den gamla såldes till Södra Möckleby. Även orgelfasaden byggdes om. Orgelfasaden och ombyggnaden av läktaren ritades av Ludvig Petersson. Ritningarna är daterad 1884. Ritningarna tyder på att läktaren byggdes ut över mittgången. Det föranledde att man gjorde en ny läktarbarriär. Läktarpelarnas antal bör ha utökats med två eller fyra stycken. Om det var gamla pelare som användes byggdes dessa om med de konsolliknande kapitäl som två par av pelarna har. I samband med ombyggnaden sänktes läktaren. Grindar på var sida om orgeln tillkom.
Den nuvarande bänkinredningen ska ha tillkommit. Det tidigare omnämnda fotografiet av Novén bör vara taget straxt efter att bänkinredningen stod klar. Golvet i bänkkvarteren lagades och nytt golv lades i gångar och i sakristian. Nya pallar gjordes och fyra par nya tornluckor. Exteriört belades kyrktaket med nytt ekspån. Lanterninen målades i ljust blått. Allt snickeriarbete utfördes av snickare Rothman i Näsby. Rappning och vitmålning, in och utvändigt, av kyrkan gjordes av O Käck i Näsby. Även alla snickerier såväl invändigt som utvändigt målades.

1896
Nytt tak på vapenhusen.

Slutet 1800-talet
På Novéns bild som omnämnts tidigare syns vad som måste vara hållare till ett kaminrör på långhusets norra vägg. Man ser också de ombyggda bänkarna där en kamin var placerad. Två ytterligare fotografier bekräftar att det funnits en värmekamin i kyrkan under slutet av 1800-talet. När denna installerades är dock inte känt. På de två sistnämnda fotografierna är också kyrkans väggar ommålade. De har nu ett mer omfattande dekormåleri än tidigare. Kring altaruppsatsen är pelare målade som bär upp ett textband. Över fönstren finns också dekorationer liksom kring ljuskronornas anslutning i taket. Bilderna visar också att de båda figurerna på altaruppsatsen, Moses och Johannes, flyttats ner från överstycket och placerats på var sida om predikstolskorgen.

1903
Kyrkan putsades men det omnämns inte om det gällde exteriör eller interiör. .

1926
På långhusets spåntak lades ett nytt tegeltak. Under 1920-talet lades skiffertaket på lanterninen om och även torntaket av spån lades om. Möjligen gjordes dock reparationerna av torntaket och lanternintaket först 1929.

1929
Exteriör renovering som omfattade nedknackning av tornets och långhusets fasadputs. Fasaderna rappades och vitmenades. I handlingarna sägs att putsen på långhuset var så dålig att nästan allt togs bort. Kyrkan besöktes av Manne Hofrén som gjorde några notiser om byggnadsarkeologiska fynd. Skarvarna mellan de medeltida delarna av kyrkan och 1770-talets tillbyggnad finns ca 8 m från de västra hörnen, mätt från kyrkans utsida. De gamla hörnen sägs vara satta av huggen sten. Hofréns besök vid kyrkan hade skett när stora delar av arbetet redan var utfört men enligt byggmästaren hade man inte hittat några spår av fönster eller dörrar. Det tolkade Hofrén som att de medeltida fönsteröppningarnas läge överensstämde med de öppningar i fasaden som finns idag. På tornet blottades en glugg i öster som lämnades fri.

1930-35
Omfattande interiör renovering av kyrkan. Arbetet utfördes under ledning av stadsarkitekten i Kalmar J Fred Olson. Konserveringsarbeten utfördes av konservator Sven Wahlgren. Det är troligt att han också var involverad i arbetet med färgsättningen av kyrkan. Snickeriarbetena utfördes av Bröderna Olsson, Färjestaden och målningsarbetet av målarmästare Bror Pettersson, Stora Rör. Värmeinstallationerna gjordes av AB Nya rörledningsaffären i Kalmar. Entreprenad och leveranser Oskar Nilsson&Son, Kalmar.

Lågtrycksångvärme installerades i kyrkan. Ledningar installerades och pannrum byggdes under västra vapenhuset. Pannrummet byggdes av betong. Taket över rökkanalen lades av kalkstenshällar. Grundmurar och golv armerades. De skulle vara vattentäta och väl isolerade från ovanliggande murverk och bjälklag. Källartrappan lades av grovhuggna kalkstensblock. Pannrumsdörr gjordes av ek.

Golvet under kyrkan grävdes ut. Någon fullständig utgrävning verkar inte ha gjorts men en skiss och ett foto finns i KLM:s arkiv. Enligt fotot ska det ha funnits delar av ett gammalt kalkstensgolv med en eller två gravhällar i. Vad som hände med dessa är inte känt. Under kalkstensgolvet grävdes 30 cm jord ut och ett lager av grus lades in. Över detta lades ett 10 cm tjockt betongskikt som isolerades. Nytt trägolv i bänkkvarteren och gångarna. Under varje fönster i kyrkorummet bilades nischer för elementen ut i väggarna. Två par bänkar på var sida om mittgången, närmast koret, togs bort. Korgolvet byggdes ut och korbänkarna förlängdes.

Altaruppsatsen med predikstol och en Kristus-tavla konserverades. Tavlan hade tidigare varit altartavla. Altaruppsatsens ursprungliga färgsättning skrapades fram: blå fond, draperier i guld, figurers klädsel i grått och guld, ansikten i naturlig karnation, vingar i purpur och guld, marmoreringar i gult, vita ramstycken och lister i guld, pelare och vissa överstycken i ljust ockra, vissa lister i guld, sidostycken i rött, grönt och silver, Johannes döparen i purpur och guld Moses i blått och guld, samt gyllen kors och silverfärgat lamm.

Installationen av ett nytt värmesystem bör ha gjort att värmekaminen togs bort. Väggarna reparerades och omfärgades i grågul kulör. Det var också nu som det dekormåleri som funnits på vägarna sedan slutet av 1800-talet försvann. Även bänkarna återställdes då kaminen togs bort. Bänkinredningens sittbänkar och ryggstöd renoverades men gavlar och skärmar behölls. I öster togs två bänkpar bort.

Flera inventarier och byggnadsdelar ommålades. Bänkarna målades i grönblå kulör. Dörrarna, vilka är från 1700-talet eller äldre, målades lika bänkarna. Fönstren målades i vitt. Läktaren med pelare, trappor till läktare och orgel målades i blågrönt. Innertaket reparerades och målades i ljust blågrå kulör med taklisten i mörkare ton. Träpanelen utmed långhusets väggar målades lika bänkarna. Altarringen marmorerades. Altarringens knäfall och överliggare kläddes med antikläder. I en nisch hittades 10-12 stycken 1700-talslampetter som sattes upp.

I samband med renoveringen ska man ha grävt på kyrkogården och då påträffat kraftiga murar omkring den äldre delen av kyrkan. Eftersom man inte kunder räkna ut fördelen för den byggnad som står på platsen idag antog man att dessa murar ska ha varit någon äldre byggnadsanläggning.

1942
Ny dopfunt tillverkads av stenhuggare Malcolm Åberg. Dopfunten skänktes av hovjägmästare Carl von Mühlenfeld, Ottenby.

1946
Elektrisk belysning installerades efter förslag upprättat av Södra Sveriges Ångpanneförening. Armaturer valdes från Böhlmarks katalog efter rekommendationer av Kungliga Byggnadsstyrelsen.

1949
Elektrisk fläkt installerades för orgeln.

1950
Tillstånd ges till utvändig ommålning efter förslag av konservator Sven Wahlgren.

1956
Renovering och omdisponering av orgeln utförd av orgelbyggare Einar Berg. Insektsangripna träpipor byttes.

1957-58
Ny oljepanna med ångdon installerades. Kalkstensplattor lades i kyrkogårdens gångar.

1963
Kyrkans fönster målades interiört och exteriört av målarmästare Svante Östergren, Degerhamn.

1964
Orgeln reparerades av orgelbyggare Olof Rydén, Stockholm.

1966
Nedgången till källare reparerades.

1972
Kyrkan avfärgades med kalk. Möjligen sattes också hängrännor och stuprör upp på långhuset men inte på tornet. Man tog också bort de kalkstensplattor som låg i marken utmed långhusets vägg. Samma år sanerades kyrkan mot strimmig trädgnagare med Gantix HB ljus av Anticimex. Angrepp fanns i långhusets och tornets träkonstruktion, taket, bänkarna, orgelhuset och altaruppsatsen. Orgeln renoverades av A Mårtenssons orgelfabrik AB. Detta år genomfördes också en dammsugning av östtornet. Arbetet utfördes under ledning av Ragnhild Boström.

1974
Flera mindre arbeten. Smala lister i korbänkarna målades. Altarringens skinnklädsel rengjordes. Elappartur i västra vapenhuset byggdes in. Ytterdörrarna avlutades och iordningställdes. Ny matta lades in vid altaret och i mittgången. Troligen flyttades också ett votivskepp från kyrkans södra vapenhus till kyrkorummet.

1978-79
Omfattande renovering av kyrkans elsystem efter ritningar av Rejlers Ingenjörsbyrå. Ritningarna hade tagits fram redan 1973 men av okänd anledning genomfördes inte arbetena förrän 1978-79. Nytt värmesystem med elradiatorer och bänkvärmare installerades i långhuset och sakristian. Elcentral och apparatskåp installerades i pannrummet. Stora delar av kyrkans äldre elkablar byttes mot nya men inte alla. Möjligen tillverkades då också nya skåp till sakristian. Exteriört målades fönster, underslag och vindskivor av Åke Kristiansson.

1979
Antikvarie vid länsmuseet konstaterade att församlingen på eget initiativ målat om västra vapenhuset. Tyvärr hade man valt en färg som var för tät och inte släppte igenom fukt. Därför uppstod saltbildningar som sprängde sönder färgskiktet.

1980
Heltäckningsmatta lades in innanför altarringen. De båda träskulpturerna, som varit en del av altaruppsatsen flyttades till sina nuvarande platser i korets fönsternischer.

Början av 1980-talet
Interiör ommålning av kyrkorummet utförd av målarmästare Gunnar Liedberg, Eriksöre. Arbetet omfattade väggar, tak, läktare med trappor och bänkinredning. Vid ommålningen målades med latex och flera ytor rollades.

1981-82
Det spånklädda torntaket, troligen av fur, byttes. Det berodde dels på ålder, dels på skador som uppkommit i samband med en vinterstorm. Församlingen övervägde koppar men RAÄ förespråkade främst svart, fabriksmålad förzinkad stålplåt. Det blev plåt. Tornets puts avfärgades.

1984
Torntrappan av sten kompletterades med en ny trätrappa ovan på stentrappan. Telefon installerades i sakristian. En ny pump inköptes till brunnen vid Prästtorp.

1988
Ambon inköptes. Sakristians dörr reparerades och nytt vred och lås skaffades.

1989
Lotte Fürst gjorde en dokumentation av kyrkans inventarier.

1990
Akuta åtgärder på orgeln åtgärdades av Sune Fondell.

1993
Exteriör renovering efter förslag från Arkoteknik, Kalmar. Arbetena utfördes av Karlssons Fasadrenovering, Kalmar, Ölands Måleri AB, Färjestaden och Wetterbergs Byggn AB Mörbylånga. Lanternintak: Skiffertaket rengjordes. Korset behandlades med med guldgul rostskyddsfärg. Därefter målades det med guldbrons och lackades två gånger med båtlack. Trätakfoten under plåt målades i bruten vit, 9500 och synliga delar med 0502-Y. Horisontell bräda målades i 2502-Y. Lanterninens fasader: Träpanelen målades i ljust grått 3502-Y och luckorna i ockragult 3040-Y40R. Torntak: Försågs med hängrännor och stuprör målade likt takfoten. Stuprören försågs med utkastare. Trätakfoten målades i bruten vit, 0502-Y. Långhusets tak: En takstege revs. Rötskadad nedre läkt byttes och en ny fotplåt sattes upp. Trätakfot, takfönster och vindskivor målades i bruten vit, 0502-Y. Tegelpannor kompletterades. Nya fabrikslackade hängrännor och stuprör i vitt.

Södra vapenhuset: Taket läkte varför ett nytt undertak gjordes och nya vindskivor sattes upp. De gamla tegelpannorna lades tillbaka. Trätakfot och vindskivor målades i bruten vit, 0502-Y. Fasaderna lagades och avfärgades lika kyrkan. Interiört lagades och omputsades väggarna. Innertak, fönster och pardörr målades in- och utvändigt. Invändigt användes 0502-Y och utvändigt 2502-Y. Dörrarnas remverk målades i grått och speglarna i grönt, brunt och gult. NCS-koder: karm 5030-Y30R, bladram 3502-Y, spegellist 2040-Y20R, spegelram 6020-Y70-R, spegel 5030-G30Y.

Västra vapenhuset: Takpannorna rengjordes. Ny hängränna och stuprör monterades. Dessa liksom vindskivor och trätakfot målades i bruten vit, 0502-Y. Fönster och dörrar målades in- och utvändigt. Invändigt användes 0502-Y och utvändigt 2502-Y. Dörrarnas kulörer och NCS-koder lika de södra dörrarnas. Torn- och långhusfasader: Lös puts och cementlagningar knackades ner. Frilagda partier lagades med hydrauliskt kalkgrund och hydrauliskt kalkbruk. Hela fasaden rengjordes från alger och ströks två gånger med våtkalk i vit kulör 11A. Fönster målades in- och utvändigt. Invändigt användes 0502-Y och utvändigt 2502-Y. Tornluckorna ströks med trätjära.
Övrigt: Torntrappan lagades och torndörren justerades och ommålades i grått, blad 3502-Y och karm 2040-Y20R. Bänkvärmarna, som inte fungerade, lagades och jordade kontakter sattes in av Rolfs Elektriska. Torbjörn Sjögren påpekade att kyrkans elsystem var föråldrat och brandfarligt. Frågan var uppe till diskussion men förefaller inte ha lett till några åtgärder.

1998
Påtalas att väggarna i vapenhuset och inne i städskrubben behövde målas om. Vapenhuset är ommålat med latex och troligen utfördes arbetet vid den här tiden.

1999
Skåp för förvaring av antependier inköptes och placerades i sakristian.

2005
Exteriör renovering efter förslag av ALVET Ingenjörer AB. Omläggning av lanterninens skiffertak. Ommålning av korset, NCS S 2070-Y10R, och utbyte av korsstocken. Ommålning av lanterninens väggar, 3502-Y, och luckor, 3040-Y40R, och tornets plåttak. Takfot, svart 9500 och vit 0502-Y. Omläggning av långhusets tegeltak intill tornmuren. Takstolar lagades. Skanska, Kalmar, Kalmarsunds Plåt AB, Hagbloms Måleri, Kalmar. Hörslinga installerades.

2006-2007
Mindre renovering av elsystemet. Ny elcentral installerades i skåpet i västra vapenhuset. I det västra vapenhuset installerades värme i form av en oljefylld radiator. I sakristian byttes radiatorerna från 1978-79 ut mot tre nya oljefyllda radiatorer.

2007
Oljetanken som fanns nergrävd väster om kyrkan fylldes med sand och brunnslocket togs bort. Kyrkogården anslöts till det kommunala vattennät

2008
Fönster i södra vapenhuset lagades och målades.

2009
Fönster mot norr lagades och målades.

Läktarbröstning
Den nuvarande läktarbröstningen fick sin utformning 1883 i samband med att orgeln byggdes om. Läktaren utökades då med ett utskjutande parti över mittgången. Bröstningen har en dekor av stående rektangulära speglar. Speglarna är målade i blått, ramverket i ljust blågrå kulör och lister och överliggare i mörkare grått. Delar av listerna är förgyllda.

Bänkinredning
Den nuvarande bänkinredningen ska ha tillkommit 1885. Arbetet utfördes av snickaren Rothman i Näsby. De har därefter genomgått en omfattande ombyggnad i samband med renoveringen 1930-35. Merparten av materialet i sittbänkarna och även delar av bänkgavlarna byttes ut. I samband med denna ombyggnad tillkom också den panel som sitter mot långhusets väggar för att skärma av de nischer som gjordes för radiatorerna. Av den ursprungliga bänkinredningen återstår idag bänkdörrarna och skärmarna. Bänkarna är indelade i tre kvarter, ett norr om och två söder om mittgången. Bänkarna är slutna mot mittgången och går ända ut till långhusväggarna där de avskärmas av en panel. Dessutom finns två korbänkar, en utmed norra och en utmed södra korväggen. Bänkinredningen är utförd i nyklassicistisk stil med speglar och ramverk. Speglarna är svampade i blått, lister målade i ljustgrått och guldockra, ramverk i grått och överliggare och golvlist i blått. Även sittbänkar och psalmbokshyllor är målade i blått. Bänkdörrarna har kvar sin numrering målad med sirliga bokstäver och siffror i svart.

Altarbord, altaruppsats, altartavla
Altaruppsatsen, den f d altartavlan och altarbordet tillverkades 1749 av bildhuggaren Anders Dahlström. År 1820 byggdes altarutsmyckningen om. Altartavlan flyttades och hängdes upp i långhuset. Istället infogades predikstolen i altaruppsatsen. Altaruppsatsen har varit målad på flera olika sätt. När den konserverades 1935 av konservator Sven Wahlgren hittade han fem olika lager med tjock oljefärg. När dessa togs bort framträdde den ursprungliga färgsättningen. Utifrån denna och mycket lik den ursprungliga gjordes en ny färgsättning. Kulörerna går i grått, brunt, grönt och blått med förgyllda detaljer. Flera delar är marmorerade i någon av ovan nämnda kulörer. Hela pjäsen har ett svulstigt uttryck med drag av barock. Altarbordet är målat i gråblå kulör med utskuret tyg som draperats över fronten och sidorna. Tyget är målat i vitt med gula band.

Predikstol
Predikstolen bedöms vara äldre än altaruppsatsen men vem som tillverkat den är inte känt. Den var tidigare placerad i långhusets sydöstra hörn med trappa från absiden, nuvarande sakristian. Den flyttades och infogades i altaruppsatsen 1820. En ny trappa gjordes då från sakristian. Predikstolen är marmorerad i rostbrunt, grått och grönt med lister i svart och guld.

Orgel och orgelfasad
Orgeln är tillverkad av Åkerman&Lund, Stockholm, 1883. Orgelfasaden från samma tid är ritad av arkitekten Ludvig Pettersson. Den har en mycket rikt skuren dekor med olika ornament, pilastrar med kannelyrer, lyror m m. Orgelhuset är målat i grått och fasaden i grått med detaljer i blått, vitt och guld.

Dopfunt
Dopfunten är av kalksten. Den är tillverkad av stenhuggaren Malcolm Åkerberg och skänkt till kyrkan av hovjägmästare Carl von Mühlenfeld 1942.

Belysning
I kyrkorummet finns två större ljuskronor och två mindre. Kronorna hänger i rad över mittgången med de två större mot öster. Närmast koret hänger en mässingskrona från 1791, därefter en mässingskrona från 1792, en malmkrona från 1705 och sist en mässingskrona från 1983. Den sistnämnda har inköpts för medel skänkta till minnet av kyrkvärden Sven Ström. I sakristian hänger en liten mässingskrona. I vapenhusen i väster och i söder hänger lyktor. På läktaren finns glödlampor formade som lysrör på orgelfasaden samt en skrivbordslampa vid spelbordet.

Textilförvaring
Textilier förvaras i skåp i sakristian. Mässhakarna förvaras hängande och mindre textilier liggande. För antependier finns ett specialbyggt skåp för hängande förvaring.

Kyrkklockor
År 1830 fanns två klockor i kyrkan. Storklockan beskrivs då som ny, gjuten 1827, och hade inskriptionerna: Basunen skall ljuda och de döda skola uppstå. I Konung Carl XIV Johans 9de Regeringsår blef denna Klåcka gjuten till Guds ära och hans församlings nytta af S G Grönwall. Lillklockan är äldre och har inskriptionen: Soli Deo Gloria. Till Guds Namns ära och Åhs Kyrkas prydnat gjutit under Konung Carl XI Regemente anno 1680. Gloria in excelsis deo me fundebat Holmiae. Man tror att klockan gjutits av den berömde gjutaren Michael Bader.