bostadsbebyggelse, utbildning och vetenskap, rekreation och turism, bebyggelse

HISTORIK
Rannebergen ritades för Bostadsbolaget av White genom
arkitekt Gunnar Werner, och började byggas 1971 som sist
i raden av elementproducerade bostadsområden i Angered.
På ett tidigt stadium planerades även servicefunktioner,
löparslingor, dansbana och annat intill bostadsområdet.
Den omfattande servicen samt ljus marmorkross i fasaden
var ett försök till statushöjning för att bemöta problemen
med tomma lägenheter i förortsområdena. En satsning
som också fungerade väl, här verkar ha varit mindre
problem med uthyrning än i andra liknande områden.
MOTIVERING
Efter Rannebergen upphörde produktionen i liknande
skala, byggnadsteknik och utformning - Rannebergen
representerar den rationaliserade byggnadsepokens
höjdpunkt i Göteborg. Området är såväl tidstypiskt
som unikt i sitt slag och husen är distinkta i landskapet,
av somliga kallade ”modernismens herrgårdar”.
Arkitektoniskt sett är Rannebergen ovanligt
sammanhållet. En borgliknande krans av en enda
hustyp omgärdar ett naturområde av Hedens storlek.
BESKRIVNING, KARAKTÄR
Området ligger på ett högt berg med storartad utsikt
över Lärjeåns dalgång. En kransbebyggelse av sju/
till niovånings lamellhus, med fri sikt åt två håll,
ligger kring ett stort inre grönområde. Bebyggelsen
är uppförd av prefabricerade element med ballast av
varmgul italiensk marmorkross som lyser i kvällssolen.
I den gröna innergården är naturen omväxlande med
berghällar, sänkor och en rik blandvegetation. Den är
tänkt som »sociala rum« med dansbana, tennisbanor,
bollplaner samt skolor och daghem i anslutning till
simhallen. I direkt anslutning till bebyggelsen finns
även Vättlefjälls naturområde.

Pris ur Stiftelsen Per och Alma Olssons fond 1974.