TORNA OCH BARA HÄRADS FORNA TINGSHUS

TINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Tingshuset var ursprungligen uppfört i en våning och hade en typisk salsplan, men på grund av platsbrist byggdes det på med en våning 1906 och fick då sin nuvarande utformning. Idag är det således en tvåvåningsbyggnad, uppförd av sten under ett med valmat tegeltäckt sadeltak. Bottenvåningen har en rusticerande putsbeklädnad och andra våning är slätputsad. Entrén är centralt placerad i en portal av puts och natursten. Ovanför portalen syns texten "Torna och Bara hds tingshus" och i portalens overstycke finns Gustav IIIs namnskiffer och årtalet 1783 inhugget i röd sandsten. Högst upp på byggnaden syns Oscar II's monogram "O II", samt årtalet 1906 vilket markerar året då huset byggdes om. På trädgårdssidan syns tingssalen sticka ut liksom trapphus och en stor skorsten.

Tingshusets planlösning är till stora delar bevarad från den tid då det användes som domstolsbyggnad. Förstuga och tingssal ligger i axel med entrén. Tingssalen är rektangulär till formen och podiet är osedvanligt högt, cirka 60 centimeter. Väggarna är klädda med bröstningspanel och i den bakre delen av salen, vid entrén, är taket sänkt. I övrigt har salen dubbel takhöjd. Enligt kontaktperson Ulla Andersson som städar huset, har det tidigare funnits en läktare i detta utrymme som idag är igensatt. Den nedsänkta delen avgränsas av två fristående pelare. Möbleringen tycks härröra från häradsrättens dagar.

I en beskrivning från 1828 beskrivs tingshuset såsom: "uppfördt af mursten under tegeltak, 27 3/4 aln. långt och 10 alnar bredt, inredt till förstuga med trappuppgång till 2:ne gafwelrum, stor tingssal midtför ingången. 2:ne rum å södra, kök och ett rum å norra ändan. Södra gafwelrummet är fogde-kammare och norra d:o begagnas till Archiv." (Lindén, 1990, s. 67). Häktet beskrevs samtidigt på följande sätt: "Utanför Gästgivargården, mitt för porten, finnes ett häradshäkte av gråsten under tegeltak. Byggnaden är indelad i fyra rum, varav häradstjänaren har två och två är fånghus." (S:t Nicolai Gille i Dalby, 1991, s. 7) Tingsplatsens södra länga förstördes vid en brand den 4 mars 1875. "Tingshusbyggandsskyldige beslöt att uppföra en ny envåningslänga istället för den nedbrunna. Den nya längan skulle innehålla häkte och brygghus i jordvåningen, rum för kronofogde och länsman, vedbod, stall och rum för fångvakter i planvåningen." (S:t Nicolai Gille i Dalby, 1991, s. 7) Flygelbyggnaden skall ha byggts om 1909, varvid stallet och vedboden gjordes om till fyra fångceller och tre rum inreddes till tingsvaktmästaren. Det gamla häktet blev matkällare.

Enligt "Meddelande no 12, Dalby. En bilderbok från 1900-talet", S:t Nicolai Gille i Dalby 1991, rymde huset efter ombyggnaden 1906 följande: "mitt på åt väster, med ingång från den kullerstensbelagda tingsgården, en förstuga - tingsmeninghetens väntrum. Åt söder en ingång för domaren med trappa upp till andra våningen. I sydöstra hörnet - en trappa ned från tingssalen - domarens expedition och därinvid ett tvättrum. I sydöstra delen, gränsande till förstugan, länsmannens båda överläggningsrum. Å norra sidan en ingång för nämndemännen, även denna med trappa upp till övervåningen. Nordvästra hörnrummet, gränsade intill förstugan, var inrett till arkiv. Öster om detta på norra sidan fanns advokaternas rum. Nordöstra hörnrummet var försett med dubbla dörrar till tingssalen och användes som vittnesrum. Nedervåningens huvuddel upptogs av den stora tingssalen med sittplatser för cirka 110 personer. Från förstugan ledde tvenne dubbeldörrar in till tingssalen och denna stod i inre förbindelse med samtliga förut nämnda lokaler. I tingssalens östra del fanns en cirka 60 centimeter hög estrad. Till denne ledde tvenne trappor vid södra och norra sidan. Mellan trapporna fanns ett träskrank med svarvade stolpar.

Mitt å estraden var placerat ett stort ovalt bord täckt med en guldfransad, blå klädesduk. Vid detta bord fanns en skinnstoppad stor karmstol för rättens ordförande och tvenne mindre, stoppade stolar för notarierna. Längs södra och norra sidorna av estraden, under därvarande fönster, var 14 ostoppade, ekkarmstolar placerade, där nämnden hade sin plats. Vid skrankets ytterändar funnos två pulpeter för parterna. I ovanvåningen var åt norr inrett ett kapprum för nämndemännen, i nordvästra hörnet ett mindre överliggningsrum för nämndemän och åt väster, mitt på ovanvåningen, nämndemännens stora överliggningsrum med fyra järnsängar och två soffor. I ovanvåningens mitt fanns överliggningsrum för förste och andre notarien. Åt söder fanns domarens dag- och sovrum. Samtliga rum stodo i inre förbindelse med varandra." (s. 9-10)

I Nya Lagberedningens betänkande från 1884 kommenterades att tingslokalerna inrymdes i två olika byggnader, i den ena fanns förstuga, sal, två rum, och brandfritt arkiv, i det andra fanns tre rum, fängelse samt "nödiga uthuslägenheter". Båda byggnaderna var uppförda i tegel och i "godt skick".

KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1998-08-12, Lindén, Erling, Dalby med Nordens äldsta stenkyrka och första munkorden: utvecklingen under 1000 år till modern sovstad med fint gammalt kulturcentrum, Monitor förlag, Kristianstad 1990, S:t Nicolai Gille i Dalby(1991) "Meddelande no 12, Dalby. En bilderbok från 1900-talet" Dalby, Nya Lagberedningens betänkande 1884