skoklosters kyrka

Kyrkans interiör präglas fortfarande i hög grad av den stora restaurering som utfördes 1893-94 under ledning av arkitekten Emil Langlet. Restaureringen var hårdhänt så till vida att det södra sidoskeppets medeltida övervåning revs. Den hade hört till klosteranläggningen och tycks ha varit välvd med tegelvalv, eftersom man på södra sidoskeppets vind fortfarande kan se rester av valvribbor. Kyrkorummet präglas av de nakna tegelytorna på mittskeppets väggar och pelare, samt av de höga tegelvalven som är putsade och försedda med målad växtornamentik. Valvribborna av tegel är dock oputsade. Mittskeppet delas in rytmiskt av kraftfulla gördelbågar som skiljer travéerna åt. Mittskeppet täcks av fyra valv. På varje valvtravé i mittskeppet ryms det två valv i sidoskeppen. Sidoskeppen har putsade ytterväggar. Golvet i kyrkan är täckt av olika material. Under läktaren i väster och i sidoskeppen är golvet täckt med tegel. Mittskeppet har kalkstensgolv och bänkkvarteren har brädgolv. I koret ligger det mönsterlagda klinkerplattor i svart, vitt och ockragult. En stentrappa leder upp till koret.

Bänkinredningen med öppna bänkar i nygotik tillkom 1882 och har bevarat ursprunglig ekådring. Även orgelläktaren i väster har ekådrade pelare och barriär som även är försedd med förgyllda detaljer och ett målat adelsvapen. Läktaren tillkom år 1800. Orgeln byggdes 1804 av Pehr Lund. Även altarringen är ekådrad. Det murade altaret tillkom 1617. Kyrkan har flera framträdande inventarier från 1600-talet. Hit hör altaruppsatsen med rikt snidat, målat och förgyllt ramverk samt målningar. Den är ett polskt arbete från början av 1600-talet och har tillhört klosterkyrkan i Oliva nära Danzig. Altaruppsatsen fördes till Sverige som krigsbyte och skänktes till Skloklosters kyrka 1674 av Carl Gustaf Wrangel. Detsamma gäller predikstolen från 1612, även den i rikt utsmyckad renässansstil. Ett snidat dopställ i trä tillhör också krigsbytet från Oliva.

En av kyrkans märkligaste inventarier är orgelpositivet som skänktes till kyrkan av Carl Gustaf Wrangel 1674. Orgeln tillverkades i Hamburg 1667. Den restaurerades till originalskick 1964 och står uppställd öster om predikstolen på mittskeppets norra sida. Herman Wrangels gravkor är försett med en rikt utformad portal krönt av det Wrangelska stamträdet på södra korväggen. På bägge sidor om portalen finns ytterligare två stamträd över Herman Wrangels hustrur. Dörren till gravkoret har en rik utsmyckning i renässansstil med kolonner och kassettliknande fyllningar mm. Gravkoret är utformat som en minneshall. Rummet är välvt. Dess väggar och valv är försedda med stuckdekorationer utförda av stuckatören Daniel Anckerman mellan 1643 och 1653. Dekorationerna visar bl.a. en relief av slaget vid Gurzno. I rummet finns också en skulptur av Herman Wrangel till häst. Mitt i rummet står en gravtumba krönt av en skulptur i gips av en sovande Herman Wrangel. Under minneshallen finns ett gravvalv med 24 större och mindre kistor.

I norra sidoskeppets östra del finns den så kallade Bagarbograven med ett gravvalv där medlemmar av ätterna Sabel och Silfverlåås är begravda. Över gravvalvet finns begravningsfanor från 1600-talet. I norra sidoskeppet finns också fyra apostlar av gips från 1840-talet. I den västligaste delen av norra sidoskeppet finns sedan 2003 en toalett. Södra sidoskeppets östra del inreddes omkring 1990 till en s.k. lillkyrka med altare och bänkar att använda i gudstjänster med få besökare.

Sakristian är försedd med en rundbågig tegelportal i vilken sitter en plåtklädd medeltida dörr. Sakristian är skapad genom att östligaste travén i norra sidoskeppet avskiljts med en vägg. Rummet har ett tegelribbvalv. Brädgolvet är nytt liksom skåpet för textilförvaring.

Bland medeltida inventarier bör främst ett ståtligt triumfkrucifix från omkring 1250 nämnas. Vidare finns en madonna med barn från ca 1300 och en skulptur av en helig biskop uppställd i koret. Dessutom står intill altaret en helgonskulptur som möjligen föreställer Johannes döparen. Kyrkan är rik på begravningsvapen från 1600- och 1700-talen som hänger på mittskeppets väggar. Antalet begravningsvapen och anvapen uppgår till mer än 50. Ett antal äldre gravstenar är uppställda längs väggarna i västra delen av kyrkan. På senare år har också en kororgel tillkommit placerad väster om kortrappan i mittskeppet. Kyrkan har också flera stora ljuskronor av malm från stormaktstiden liksom ljusarmar och ljusplåtar.

Fasaderna är av rött tegel utom södra sidoskeppet vars fasad är putsad och avfärgad i tegelrött samt målad med tegelimiterande mönster. I väster har kyrkan två stora framspringande strävbågar som inramar den rikt profilerade gotiska tegelportalen. Västgaveln är även försedd med blinderingar och ett stort fönster med två parallella öppningar och ett runt ljusinsläpp. Östgaveln i koret har en gotisk trefönstergrupp samt tre spetsbågiga blinderingsnischer i gavelröstet. Gaveln flankeras av två kontreforer i tegel. Norra sidoskeppsfasaden är också försedd med kontreforer krönta av sadeltak med falsad plåt. Mittskepps- och sidoskeppsfasaderna kröns av profilerade, putsade taklister avfärgade i ljust ockragult. Sakristian är sekundärt inredd i norra sidoskeppets östligaste del. I söder finns ett märkligt gravkor byggt för riksrådet och fältmarskalken Herman Wrangel och färdigt år 1639. Wrangel var ägare till Skoklosters gård. Gravkoret har sockel och och hörnkvadrar av sandsten samt fasader av tegel. Det kröns av en kopparplåtsklädd huv med lanternin. De rundbågiga fönstren har blyspröjsade smidesbågar.

Fönstren till långhusets klerestorievåning har metallbågar. Sidoskeppens fönster har rundbågsform och spröjsade träbågar målade i ockragult. Taket på kyrkan är ett sadeltak, täckt med falsad kopparplåt målad svart. Västportalen har en stor träport med rikt utformad panel från 1600-talet. En port finns även i södra sidoskeppet: en enkel rundbågig öppning med en spegeldörr av trä.