SVENLJUNGA KYRKA

Kyrkogården har utvidgats i ett flertal etapper och har idag en rektangulär form. Kyrkobyggnaden är placerad i öst-västlig riktning i kyrkogårdens norra del. Anläggningen utvidgades första gången år 1901, troligen åt söder, och åt norr år 1930 efter förslag av länsarkitekten i Vänersborg Allan Berglund. Redan år 1936 var det dags för nästa utvidgning, den här gången åt söder och i trädgårdskonsulenten A T Selanders regi. På denna nya del uppfördes ett gravkapell året därpå efter förslag av Evald Carlsson, Tidaholm.

Idag omgärdas hela kyrkogården av en skalmur, förutom ett mindre parti på den östra delen som endast kantas av en häck. Öppningar i muren finns i alla väderstreck, flera med smidesgrindar. Den norra kyrkogårdsmuren flyttades 1956. Rätvinkligt grusgångssystem på hela kyrkogården, närmast kyrkan är gångarna kantade av storgatsten. Kyrkogårdens äldsta sträckning markeras av rader med högvuxna lönnar. På den äldsta delen finns även ett antal solitära, höga lönnträd, både söder och norr om kyrkobyggnaden, vilket bidrar till en lummig karaktär. Ett femtiotal meter söder om kyrkan löper i öst-västlig riktning en allé med unga träd. Den yngsta, mest sydliga delen kantas på insidan av muren av formklippta almar. Här delas anläggningen in i kvarter av låga lövhäckar, vilket ger denna del en annan prägel än kyrkogårdens äldsta delar. Från kapellet leder en bred gång, västerut till muren, kantad på båda sidor av formklippta, hamlade lövträd. Kapellet, beläget mitt på kyrkogårdens yngsta del, är byggt i tegel som vitslammats och täcks av ett sadeltak, klätt med lertegel. En sakristia är vidbyggd i öst, och långhusets väggar genombryts av smala rundbågiga fönsteröppningar där mindre rutor infattats i järnramar. Porten mot väster består av en kopparklädd pardörr. Kapellet renoverades 1982.

Drygt en kilometer norr om kyrkan ordnades 1989 en skogskyrkogård.

Kyrkogården har utvidgats i ett flertal etapper och har idag en rektangulär form. Kyrkobyggnaden är placerad i öst-västlig riktning i kyrkogårdens norra del. Anläggningen utvidgades första gången år 1901, troligen åt söder, och åt norr år 1930 efter förslag av länsarkitekten i Vänersborg Allan Berglund. Redan år 1936 var det dags för nästa utvidgning, den här gången åt söder och i trädgårdskonsulenten A T Selanders regi. På denna nya del uppfördes ett gravkapell året därpå efter förslag av Evald Carlsson, Tidaholm.

Idag omgärdas hela kyrkogården av en skalmur, förutom ett mindre parti på den östra delen som endast kantas av en häck. Öppningar i muren finns i alla väderstreck, flera med smidesgrindar. Den norra kyrkogårdsmuren flyttades 1956. Rätvinkligt grusgångssystem på hela kyrkogården, närmast kyrkan är gångarna kantade av storgatsten. Kyrkogårdens äldsta sträckning markeras av rader med högvuxna lönnar. På den äldsta delen finns även ett antal solitära, höga lönnträd, både söder och norr om kyrkobyggnaden, vilket bidrar till en lummig karaktär. Ett femtiotal meter söder om kyrkan löper i öst-västlig riktning en allé med unga träd. Den yngsta, mest sydliga delen kantas på insidan av muren av formklippta almar. Här delas anläggningen in i kvarter av låga lövhäckar, vilket ger denna del en annan prägel än kyrkogårdens äldsta delar. Från kapellet leder en bred gång, västerut till muren, kantad på båda sidor av formklippta, hamlade lövträd. Kapellet, beläget mitt på kyrkogårdens yngsta del, är byggt i tegel som vitslammats och täcks av ett sadeltak, klätt med lertegel. En sakristia är vidbyggd i öst, och långhusets väggar genombryts av smala rundbågiga fönsteröppningar där mindre rutor infattats i järnramar. Porten mot väster består av en kopparklädd pardörr. Kapellet renoverades 1982.

Drygt en kilometer norr om kyrkan ordnades 1989 en skogskyrkogård.

Kyrkogården har utvidgats i ett flertal etapper och har idag en rektangulär form. Kyrkobyggnaden är placerad i öst-västlig riktning i kyrkogårdens norra del. Anläggningen utvidgades första gången år 1901, troligen åt söder, och åt norr år 1930 efter förslag av länsarkitekten i Vänersborg Allan Berglund. Redan år 1936 var det dags för nästa utvidgning, den här gången åt söder och i trädgårdskonsulenten A T Selanders regi. På denna nya del uppfördes ett gravkapell året därpå efter förslag av Evald Carlsson, Tidaholm.

Idag omgärdas hela kyrkogården av en skalmur, förutom ett mindre parti på den östra delen som endast kantas av en häck. Öppningar i muren finns i alla väderstreck, flera med smidesgrindar. Den norra kyrkogårdsmuren flyttades 1956. Rätvinkligt grusgångssystem på hela kyrkogården, närmast kyrkan är gångarna kantade av storgatsten. Kyrkogårdens äldsta sträckning markeras av rader med högvuxna lönnar. På den äldsta delen finns även ett antal solitära, höga lönnträd, både söder och norr om kyrkobyggnaden, vilket bidrar till en lummig karaktär. Ett femtiotal meter söder om kyrkan löper i öst-västlig riktning en allé med unga träd. Den yngsta, mest sydliga delen kantas på insidan av muren av formklippta almar. Här delas anläggningen in i kvarter av låga lövhäckar, vilket ger denna del en annan prägel än kyrkogårdens äldsta delar. Från kapellet leder en bred gång, västerut till muren, kantad på båda sidor av formklippta, hamlade lövträd. Kapellet, beläget mitt på kyrkogårdens yngsta del, är byggt i tegel som vitslammats och täcks av ett sadeltak, klätt med lertegel. En sakristia är vidbyggd i öst, och långhusets väggar genombryts av smala rundbågiga fönsteröppningar där mindre rutor infattats i järnramar. Porten mot väster består av en kopparklädd pardörr. Kapellet renoverades 1982.

Drygt en kilometer norr om kyrkan ordnades 1989 en skogskyrkogård.

Kyrkogården har utvidgats i ett flertal etapper och har idag en rektangulär form. Kyrkobyggnaden är placerad i öst-västlig riktning i kyrkogårdens norra del. Anläggningen utvidgades första gången år 1901, troligen åt söder, och åt norr år 1930 efter förslag av länsarkitekten i Vänersborg Allan Berglund. Redan år 1936 var det dags för nästa utvidgning, den här gången åt söder och i trädgårdskonsulenten A T Selanders regi. På denna nya del uppfördes ett gravkapell året därpå efter förslag av Evald Carlsson, Tidaholm.

Idag omgärdas hela kyrkogården av en skalmur, förutom ett mindre parti på den östra delen som endast kantas av en häck. Öppningar i muren finns i alla väderstreck, flera med smidesgrindar. Den norra kyrkogårdsmuren flyttades 1956. Rätvinkligt grusgångssystem på hela kyrkogården, närmast kyrkan är gångarna kantade av storgatsten. Kyrkogårdens äldsta sträckning markeras av rader med högvuxna lönnar. På den äldsta delen finns även ett antal solitära, höga lönnträd, både söder och norr om kyrkobyggnaden, vilket bidrar till en lummig karaktär. Ett femtiotal meter söder om kyrkan löper i öst-västlig riktning en allé med unga träd. Den yngsta, mest sydliga delen kantas på insidan av muren av formklippta almar. Här delas anläggningen in i kvarter av låga lövhäckar, vilket ger denna del en annan prägel än kyrkogårdens äldsta delar. Från kapellet leder en bred gång, västerut till muren, kantad på båda sidor av formklippta, hamlade lövträd. Kapellet, beläget mitt på kyrkogårdens yngsta del, är byggt i tegel som vitslammats och täcks av ett sadeltak, klätt med lertegel. En sakristia är vidbyggd i öst, och långhusets väggar genombryts av smala rundbågiga fönsteröppningar där mindre rutor infattats i järnramar. Porten mot väster består av en kopparklädd pardörr. Kapellet renoverades 1982.

Drygt en kilometer norr om kyrkan ordnades 1989 en skogskyrkogård.

Kyrkogården har utvidgats i ett flertal etapper och har idag en rektangulär form. Kyrkobyggnaden är placerad i öst-västlig riktning i kyrkogårdens norra del. Anläggningen utvidgades första gången år 1901, troligen åt söder, och åt norr år 1930 efter förslag av länsarkitekten i Vänersborg Allan Berglund. Redan år 1936 var det dags för nästa utvidgning, den här gången åt söder och i trädgårdskonsulenten A T Selanders regi. På denna nya del uppfördes ett gravkapell året därpå efter förslag av Evald Carlsson, Tidaholm.

Idag omgärdas hela kyrkogården av en skalmur, förutom ett mindre parti på den östra delen som endast kantas av en häck. Öppningar i muren finns i alla väderstreck, flera med smidesgrindar. Den norra kyrkogårdsmuren flyttades 1956. Rätvinkligt grusgångssystem på hela kyrkogården, närmast kyrkan är gångarna kantade av storgatsten. Kyrkogårdens äldsta sträckning markeras av rader med högvuxna lönnar. På den äldsta delen finns även ett antal solitära, höga lönnträd, både söder och norr om kyrkobyggnaden, vilket bidrar till en lummig karaktär. Ett femtiotal meter söder om kyrkan löper i öst-västlig riktning en allé med unga träd. Den yngsta, mest sydliga delen kantas på insidan av muren av formklippta almar. Här delas anläggningen in i kvarter av låga lövhäckar, vilket ger denna del en annan prägel än kyrkogårdens äldsta delar. Från kapellet leder en bred gång, västerut till muren, kantad på båda sidor av formklippta, hamlade lövträd. Kapellet, beläget mitt på kyrkogårdens yngsta del, är byggt i tegel som vitslammats och täcks av ett sadeltak, klätt med lertegel. En sakristia är vidbyggd i öst, och långhusets väggar genombryts av smala rundbågiga fönsteröppningar där mindre rutor infattats i järnramar. Porten mot väster består av en kopparklädd pardörr. Kapellet renoverades 1982.

Drygt en kilometer norr om kyrkan ordnades 1989 en skogskyrkogård.

Kyrkogården har utvidgats i ett flertal etapper och har idag en rektangulär form. Kyrkobyggnaden är placerad i öst-västlig riktning i kyrkogårdens norra del. Anläggningen utvidgades första gången år 1901, troligen åt söder, och åt norr år 1930 efter förslag av länsarkitekten i Vänersborg Allan Berglund. Redan år 1936 var det dags för nästa utvidgning, den här gången åt söder och i trädgårdskonsulenten A T Selanders regi. På denna nya del uppfördes ett gravkapell året därpå efter förslag av Evald Carlsson, Tidaholm.

Idag omgärdas hela kyrkogården av en skalmur, förutom ett mindre parti på den östra delen som endast kantas av en häck. Öppningar i muren finns i alla väderstreck, flera med smidesgrindar. Den norra kyrkogårdsmuren flyttades 1956. Rätvinkligt grusgångssystem på hela kyrkogården, närmast kyrkan är gångarna kantade av storgatsten. Kyrkogårdens äldsta sträckning markeras av rader med högvuxna lönnar. På den äldsta delen finns även ett antal solitära, höga lönnträd, både söder och norr om kyrkobyggnaden, vilket bidrar till en lummig karaktär. Ett femtiotal meter söder om kyrkan löper i öst-västlig riktning en allé med unga träd. Den yngsta, mest sydliga delen kantas på insidan av muren av formklippta almar. Här delas anläggningen in i kvarter av låga lövhäckar, vilket ger denna del en annan prägel än kyrkogårdens äldsta delar. Från kapellet leder en bred gång, västerut till muren, kantad på båda sidor av formklippta, hamlade lövträd. Kapellet, beläget mitt på kyrkogårdens yngsta del, är byggt i tegel som vitslammats och täcks av ett sadeltak, klätt med lertegel. En sakristia är vidbyggd i öst, och långhusets väggar genombryts av smala rundbågiga fönsteröppningar där mindre rutor infattats i järnramar. Porten mot väster består av en kopparklädd pardörr. Kapellet renoverades 1982.

Drygt en kilometer norr om kyrkan ordnades 1989 en skogskyrkogård.

Kyrkogården har utvidgats i ett flertal etapper och har idag en rektangulär form. Kyrkobyggnaden är placerad i öst-västlig riktning i kyrkogårdens norra del. Anläggningen utvidgades första gången år 1901, troligen åt söder, och åt norr år 1930 efter förslag av länsarkitekten i Vänersborg Allan Berglund. Redan år 1936 var det dags för nästa utvidgning, den här gången åt söder och i trädgårdskonsulenten A T Selanders regi. På denna nya del uppfördes ett gravkapell året därpå efter förslag av Evald Carlsson, Tidaholm.

Idag omgärdas hela kyrkogården av en skalmur, förutom ett mindre parti på den östra delen som endast kantas av en häck. Öppningar i muren finns i alla väderstreck, flera med smidesgrindar. Den norra kyrkogårdsmuren flyttades 1956. Rätvinkligt grusgångssystem på hela kyrkogården, närmast kyrkan är gångarna kantade av storgatsten. Kyrkogårdens äldsta sträckning markeras av rader med högvuxna lönnar. På den äldsta delen finns även ett antal solitära, höga lönnträd, både söder och norr om kyrkobyggnaden, vilket bidrar till en lummig karaktär. Ett femtiotal meter söder om kyrkan löper i öst-västlig riktning en allé med unga träd. Den yngsta, mest sydliga delen kantas på insidan av muren av formklippta almar. Här delas anläggningen in i kvarter av låga lövhäckar, vilket ger denna del en annan prägel än kyrkogårdens äldsta delar. Från kapellet leder en bred gång, västerut till muren, kantad på båda sidor av formklippta, hamlade lövträd. Kapellet, beläget mitt på kyrkogårdens yngsta del, är byggt i tegel som vitslammats och täcks av ett sadeltak, klätt med lertegel. En sakristia är vidbyggd i öst, och långhusets väggar genombryts av smala rundbågiga fönsteröppningar där mindre rutor infattats i järnramar. Porten mot väster består av en kopparklädd pardörr. Kapellet renoverades 1982.

Drygt en kilometer norr om kyrkan ordnades 1989 en skogskyrkogård.

Kyrkogården har utvidgats i ett flertal etapper och har idag en rektangulär form. Kyrkobyggnaden är placerad i öst-västlig riktning i kyrkogårdens norra del. Anläggningen utvidgades första gången år 1901, troligen åt söder, och åt norr år 1930 efter förslag av länsarkitekten i Vänersborg Allan Berglund. Redan år 1936 var det dags för nästa utvidgning, den här gången åt söder och i trädgårdskonsulenten A T Selanders regi. På denna nya del uppfördes ett gravkapell året därpå efter förslag av Evald Carlsson, Tidaholm.

Idag omgärdas hela kyrkogården av en skalmur, förutom ett mindre parti på den östra delen som endast kantas av en häck. Öppningar i muren finns i alla väderstreck, flera med smidesgrindar. Den norra kyrkogårdsmuren flyttades 1956. Rätvinkligt grusgångssystem på hela kyrkogården, närmast kyrkan är gångarna kantade av storgatsten. Kyrkogårdens äldsta sträckning markeras av rader med högvuxna lönnar. På den äldsta delen finns även ett antal solitära, höga lönnträd, både söder och norr om kyrkobyggnaden, vilket bidrar till en lummig karaktär. Ett femtiotal meter söder om kyrkan löper i öst-västlig riktning en allé med unga träd. Den yngsta, mest sydliga delen kantas på insidan av muren av formklippta almar. Här delas anläggningen in i kvarter av låga lövhäckar, vilket ger denna del en annan prägel än kyrkogårdens äldsta delar. Från kapellet leder en bred gång, västerut till muren, kantad på båda sidor av formklippta, hamlade lövträd. Kapellet, beläget mitt på kyrkogårdens yngsta del, är byggt i tegel som vitslammats och täcks av ett sadeltak, klätt med lertegel. En sakristia är vidbyggd i öst, och långhusets väggar genombryts av smala rundbågiga fönsteröppningar där mindre rutor infattats i järnramar. Porten mot väster består av en kopparklädd pardörr. Kapellet renoverades 1982.

Drygt en kilometer norr om kyrkan ordnades 1989 en skogskyrkogård.

Kyrkogården har utvidgats i ett flertal etapper och har idag en rektangulär form. Kyrkobyggnaden är placerad i öst-västlig riktning i kyrkogårdens norra del. Anläggningen utvidgades första gången år 1901, troligen åt söder, och åt norr år 1930 efter förslag av länsarkitekten i Vänersborg Allan Berglund. Redan år 1936 var det dags för nästa utvidgning, den här gången åt söder och i trädgårdskonsulenten A T Selanders regi. På denna nya del uppfördes ett gravkapell året därpå efter förslag av Evald Carlsson, Tidaholm.

Idag omgärdas hela kyrkogården av en skalmur, förutom ett mindre parti på den östra delen som endast kantas av en häck. Öppningar i muren finns i alla väderstreck, flera med smidesgrindar. Den norra kyrkogårdsmuren flyttades 1956. Rätvinkligt grusgångssystem på hela kyrkogården, närmast kyrkan är gångarna kantade av storgatsten. Kyrkogårdens äldsta sträckning markeras av rader med högvuxna lönnar. På den äldsta delen finns även ett antal solitära, höga lönnträd, både söder och norr om kyrkobyggnaden, vilket bidrar till en lummig karaktär. Ett femtiotal meter söder om kyrkan löper i öst-västlig riktning en allé med unga träd. Den yngsta, mest sydliga delen kantas på insidan av muren av formklippta almar. Här delas anläggningen in i kvarter av låga lövhäckar, vilket ger denna del en annan prägel än kyrkogårdens äldsta delar. Från kapellet leder en bred gång, västerut till muren, kantad på båda sidor av formklippta, hamlade lövträd. Kapellet, beläget mitt på kyrkogårdens yngsta del, är byggt i tegel som vitslammats och täcks av ett sadeltak, klätt med lertegel. En sakristia är vidbyggd i öst, och långhusets väggar genombryts av smala rundbågiga fönsteröppningar där mindre rutor infattats i järnramar. Porten mot väster består av en kopparklädd pardörr. Kapellet renoverades 1982.

Drygt en kilometer norr om kyrkan ordnades 1989 en skogskyrkogård.

Kyrkogården har utvidgats i ett flertal etapper och har idag en rektangulär form. Kyrkobyggnaden är placerad i öst-västlig riktning i kyrkogårdens norra del. Anläggningen utvidgades första gången år 1901, troligen åt söder, och åt norr år 1930 efter förslag av länsarkitekten i Vänersborg Allan Berglund. Redan år 1936 var det dags för nästa utvidgning, den här gången åt söder och i trädgårdskonsulenten A T Selanders regi. På denna nya del uppfördes ett gravkapell året därpå efter förslag av Evald Carlsson, Tidaholm.

Idag omgärdas hela kyrkogården av en skalmur, förutom ett mindre parti på den östra delen som endast kantas av en häck. Öppningar i muren finns i alla väderstreck, flera med smidesgrindar. Den norra kyrkogårdsmuren flyttades 1956. Rätvinkligt grusgångssystem på hela kyrkogården, närmast kyrkan är gångarna kantade av storgatsten. Kyrkogårdens äldsta sträckning markeras av rader med högvuxna lönnar. På den äldsta delen finns även ett antal solitära, höga lönnträd, både söder och norr om kyrkobyggnaden, vilket bidrar till en lummig karaktär. Ett femtiotal meter söder om kyrkan löper i öst-västlig riktning en allé med unga träd. Den yngsta, mest sydliga delen kantas på insidan av muren av formklippta almar. Här delas anläggningen in i kvarter av låga lövhäckar, vilket ger denna del en annan prägel än kyrkogårdens äldsta delar. Från kapellet leder en bred gång, västerut till muren, kantad på båda sidor av formklippta, hamlade lövträd. Kapellet, beläget mitt på kyrkogårdens yngsta del, är byggt i tegel som vitslammats och täcks av ett sadeltak, klätt med lertegel. En sakristia är vidbyggd i öst, och långhusets väggar genombryts av smala rundbågiga fönsteröppningar där mindre rutor infattats i järnramar. Porten mot väster består av en kopparklädd pardörr. Kapellet renoverades 1982.

Drygt en kilometer norr om kyrkan ordnades 1989 en skogskyrkogård.

Kyrkogården har utvidgats i ett flertal etapper och har idag en rektangulär form. Kyrkobyggnaden är placerad i öst-västlig riktning i kyrkogårdens norra del. Anläggningen utvidgades första gången år 1901, troligen åt söder, och åt norr år 1930 efter förslag av länsarkitekten i Vänersborg Allan Berglund. Redan år 1936 var det dags för nästa utvidgning, den här gången åt söder och i trädgårdskonsulenten A T Selanders regi. På denna nya del uppfördes ett gravkapell året därpå efter förslag av Evald Carlsson, Tidaholm.

Idag omgärdas hela kyrkogården av en skalmur, förutom ett mindre parti på den östra delen som endast kantas av en häck. Öppningar i muren finns i alla väderstreck, flera med smidesgrindar. Den norra kyrkogårdsmuren flyttades 1956. Rätvinkligt grusgångssystem på hela kyrkogården, närmast kyrkan är gångarna kantade av storgatsten. Kyrkogårdens äldsta sträckning markeras av rader med högvuxna lönnar. På den äldsta delen finns även ett antal solitära, höga lönnträd, både söder och norr om kyrkobyggnaden, vilket bidrar till en lummig karaktär. Ett femtiotal meter söder om kyrkan löper i öst-västlig riktning en allé med unga träd. Den yngsta, mest sydliga delen kantas på insidan av muren av formklippta almar. Här delas anläggningen in i kvarter av låga lövhäckar, vilket ger denna del en annan prägel än kyrkogårdens äldsta delar. Från kapellet leder en bred gång, västerut till muren, kantad på båda sidor av formklippta, hamlade lövträd. Kapellet, beläget mitt på kyrkogårdens yngsta del, är byggt i tegel som vitslammats och täcks av ett sadeltak, klätt med lertegel. En sakristia är vidbyggd i öst, och långhusets väggar genombryts av smala rundbågiga fönsteröppningar där mindre rutor infattats i järnramar. Porten mot väster består av en kopparklädd pardörr. Kapellet renoverades 1982.

Drygt en kilometer norr om kyrkan ordnades 1989 en skogskyrkogård.

Kyrkogården har utvidgats i ett flertal etapper och har idag en rektangulär form. Kyrkobyggnaden är placerad i öst-västlig riktning i kyrkogårdens norra del. Anläggningen utvidgades första gången år 1901, troligen åt söder, och åt norr år 1930 efter förslag av länsarkitekten i Vänersborg Allan Berglund. Redan år 1936 var det dags för nästa utvidgning, den här gången åt söder och i trädgårdskonsulenten A T Selanders regi. På denna nya del uppfördes ett gravkapell året därpå efter förslag av Evald Carlsson, Tidaholm.

Idag omgärdas hela kyrkogården av en skalmur, förutom ett mindre parti på den östra delen som endast kantas av en häck. Öppningar i muren finns i alla väderstreck, flera med smidesgrindar. Den norra kyrkogårdsmuren flyttades 1956. Rätvinkligt grusgångssystem på hela kyrkogården, närmast kyrkan är gångarna kantade av storgatsten. Kyrkogårdens äldsta sträckning markeras av rader med högvuxna lönnar. På den äldsta delen finns även ett antal solitära, höga lönnträd, både söder och norr om kyrkobyggnaden, vilket bidrar till en lummig karaktär. Ett femtiotal meter söder om kyrkan löper i öst-västlig riktning en allé med unga träd. Den yngsta, mest sydliga delen kantas på insidan av muren av formklippta almar. Här delas anläggningen in i kvarter av låga lövhäckar, vilket ger denna del en annan prägel än kyrkogårdens äldsta delar. Från kapellet leder en bred gång, västerut till muren, kantad på båda sidor av formklippta, hamlade lövträd. Kapellet, beläget mitt på kyrkogårdens yngsta del, är byggt i tegel som vitslammats och täcks av ett sadeltak, klätt med lertegel. En sakristia är vidbyggd i öst, och långhusets väggar genombryts av smala rundbågiga fönsteröppningar där mindre rutor infattats i järnramar. Porten mot väster består av en kopparklädd pardörr. Kapellet renoverades 1982.

Drygt en kilometer norr om kyrkan ordnades 1989 en skogskyrkogård.