Gammelgarn kyrka

Väggar och valv i kyrkorummet och i sakristian
Väggarna är uppmurade av kalksten och invändigt i kyrkorummet är väggar och valv putsade med kalkbruk och vitkalkade. På korets norra vägg finns fragment av en fransk lilja och på långhusets norra vägg en passionsfris från mitten av 1400-talet. Dessutom förekommer årtal ovan korets trefönstergrupp och ovan triumfbågen åt öster, kvadermålning runt fönster- och dörröppningar, triumf- och tornbågarna samt konturmålning i bågarna och valven, draperimålning kring predikstolen vid triumfbågens södra vederlag och ritade bomärken i tornbågen.
Mellan kyrkorummet och tornrummet (ödekyrkan) finns en brädvägg med målad inskription inom kartusch. I tornrummet finns profilerade konsoler på tre av väggarna samt ritade och ristade skepp och bomärken.
Långhus, kor, sakristia och torn täcks av kryssvalv av kalkstensflis. Samtliga kan hän-föras till typen kupolliknande, gotländskt kryssvalv. Långhusets fyra valv bärs upp av en rundpelare av kalksten och fyra konsoler, förstärkta med järnband.
Bjälklag och golv
Golven i långhuset och i sakristian utgörs av oljade brädgolv, medan golvet i koret är av kalkstensplattor (7 st. gravhällar och en piscina). Även golvet i tornrummet består av kalkstensplattor.
Trappor och stegar etc.
Murtrappan till vindarna är ovanligt nog belägen i korets norra vägg, den leder upp till sakristians vind och vidare till kor- långhus och tornvindarna.

Fast inredning
Den fasta inredningen består av altarbord av kalksten, putsat och vitkalkat, med altar-tavla, samt altarskrank och korbänk av trä i koret. I norra korväggen finns även ett par små väggskåp med dörrar av trä. I långhuset två likartat utformade bänkkvarter, samt predikstol av trä. Mellan tornet och långhuset en dekorerad trävägg som avdelar ringkammaren från det övriga kyrkorummet.

Gammelgarn kyrka är i sin helhet uppförd under medeltiden. Koret med sakristian samt långhuset byggdes under 1300-talets första hälft, medan det nuvarande tornet egentligen är en rest av en äldre, romansk kyrka. Den kvarvarande delen utgjorde ursprungligen långhuset i en tidig 1200-talskyrka, från vilken även en portal bevarats, återanvänd som korportal i dagens kyrka. Redan på 1100-talet fanns dock det ännu kvarstående försvarstornet, kastalen, på platsen.

Under medeltiden skadades kyrkan av en brand, varvid bl.a. kolonnen i långhuset kringmurades. På 1700-talet sänktes taken över kor och långhus och belades med tegel, och takryttaren över det romanska långhuset uppfördes.

1957-58 utfördes en invändig restaurering efter förslag av länsarkitekt Olle Karth, Visby. Då gjordes en rad omfattande arbeten, bl.a. rekonstruerades mittkolonnen i långhuset, muralmålningarna togs fram och konserverades, läktaren revs, kyrkorummet och sakristian försågs med nya trägolv och elvärme installerades.

De senaste restaureringarna
Den senaste utvändiga restaureringen genomfördes 1991 då yttertaken och takryttaren reparerades, fasaderna foglagades och skadade stenomfattningar kring fönstren i koret byttes ut.
Den senaste invändiga restaureringen genomfördes 2000-01 efter förslag av arkitekt Jan Utas, Visby. Väggar och valv rengjordes och putslagades, de medeltida muralmålningarna konserverades, och på förslag av länsstyrelsen togs 1700-talsmålningarna fram och rekonstruerades. Golvet i tornrummet nygjordes och trägolvet i långhuset slipades och oljades. Fasta inventarier och träföremål samt dopfunten konserverades, ljuskronorna m.fl. metallföremål restaurerades. Kor, långhus- och tornportalerna tätades mot drag och regnvatten liksom fönstren i kor och långhus. En trävägg sattes upp i tornrummet som avskärmning för ett förrådsutrymme.

Inventarier
Kyrkans mest värdefulla inventarier är altarskåpet och dopfunten (cuppan) från 1300-talet, muralmålningarna i långhuset från 1400-talet, predikstolen från 1600-talet och bänk¬inredningen inklusive korbänken samt den dekorerade väggen mot ringkammaren från 1700-talet.

Ytterväggar och fasader
Väggarna består av tuktad kalksten, runt hela kyrkan skråkantade socklar som på koret och långhuset kröns av rundstavar. Långhusets västra gavel är uppförd i korsvirke. Sakristians fasader är delvis putsade med kalkbruk, och på långhusets norra vägg finns betydande rester av äldre (medeltida?) kalkputs, medan övriga fasader står oputsade. Hörnkedjor, omfattningar och portaler består av huggen kalksten.

Takryttare och yttertak
Tornets takryttare är byggd på ett sadeltak. Taket och den nedre delen av takryttaren täcks av spån och den övre delen av snedkantade bräder, s.k. tornpanel. I Gammelgarn utgörs de av falar som snedsågats. Tätt undertak av spontade bräder. Gavelröstena täcks med stående panel. Allt trä är tjärstruket utvändigt. Höjden till flöjeln är ca 36 m. På takryttarens åtta sidor finns tio ljudgluggar vilka är försedda med fågelnät på träramar. Vid takfoten på norra och södra sidan finns utkastare av trä, det norra takfallet har dessutom en hängränna (svart) och stuprör (vit) av plåt.

Stommen består av sågade och bilade virken av vilka högbenen är sågade. De gamla knutpunkterna är dymlade och de nya är sammanfogade med bult.

Kyrkklockan hänger i takryttaren. Däcket under klockan består av två lag falar lagda med fall mot en ränndal till en utkastare i väster, tornets gavelröste. Tätningar mot träkonstruktionerna är utförda av kopparplåt. Plåtlucka över uppgångshålet.

Yttertak över långhus, kor och sakristia är täckta med två lag falar (bräder). Kor- och långhustaken har undertak av träfiberskivor., sakristian har tätt undertak av bräder. Utvändigt är alla faltak tjärade. Kor- och långhustaken är tätade mot omgivande murverk med kopparplåt. Långhusets södra takfall är försett med en hängränna av trä, kopplad till ett stuprör av galvaniserad, vitmålad plåt.

Takstolarna över långhuset och koret är av romansk typ med hanbjälkar, bindbjälkar samt två omgångar stödben/knän. Virket är bilat och knutpunkterna är dymlade. Sakristians pulpettak, som är i flykt med korets tak, består av bilade virken, återanvända, vilket kan utläsas av äldre urtagningar.

Fönster och andra muröppningar
Korets och långhusets fönsteröppningar är spetsbågiga, koret har en fönstergrupp om tre åt öster, de båda övriga öppningarna är placerade i sydmurarna. Masverk, mittposter, bågar och solbänkar är av fint huggen kalksten. Även tornets fönster är placerat i sydmuren, det är dock rundbågigt. Sakristians rundbågiga öppning är placerad i östmuren. Också de båda senare öppningarna är försedda med omfattningar av kalksten, tornets även med solbänk. Samtliga fönster har enkla, blyspröjsade glas insatta direkt i stenkarmarna och är utvändigt försedda med droppbleck av blyplåt. Undantag är tornets fönster, som har träkarm, och sakristians fönster som saknar droppbleck.

Tornet och långhuset har vardera en ljusglugg i gavelröstet, den förra är rund med kalkstensomfattning och med fågelnät på träram, den senare är rektangulär försedd med en träbåge. Sakristians vind har två smala öppningar varav en är försedd med fågelnät på träram.

Portaler
Portalerna (3 st.) är huggna av kalksten. Långhusportalen kyrkans huvudentré är en rikt utformad perspektivportal med kapitälband med gammaltestamentliga scener. Skulpterad tympanon med mantel. Vimpergen kröns av ett Kristushuvud och en stående fågel. Kor- och tornportalerna är rundbågiga, den förra är ensprångig med kolonnetter i sprången, två huvuden inmurade ovan omfattningen. Portbladen i samtliga portaler är tillverkade av stående plank vilka utvändigt är klädda med snedställda, tjärade bräder.