Småindustriområde, ca 55x30 m (NV-SÖ). Inom område har funnits, Gamla Uppsala kvarn, därefter en stamp och sist ett garveri.
Idag finns en grund kvar, ca 19x10 m och 0,2-0,5 m h. Kallmurad kant. Intill bäcken syns öppningen där hjulhuset varit. Huset har fortsatt N drygt 25 m n om grunden. Längst i N är en cementplatta, 7x3 m st. Bäckfåran är ställvis kallmurad på båda sidorna.
Troligen har delar har kvarnen och/eller stampen återanvänts till delar av garveriets grund.
Gamla Uppsala kvarn, uppgift om. Laga skifteskartan över Ensta från år 1866 visar att en kvarn har funnits på platsen. Texten säger på sidan 39: Ensta eller Gla Upsala kvarn, 1 Vattenkvarn med 2 par stenar, enligt utdrag af Upsala Läns Special Jordebok för år 1825. Kvarnen är utrifven, och wattnet, tillhörigt Kongl. Academien i Upsala, drifver en stamp.
Stamp (vadmalstamp?), uppgift om. På samma karta, laga skiftet från år 1866, står det Gamla Upsala qvarn eller Ensta Stampen. Detta är den enda uppgiften som säger att det funnits en stamp på denna plats.
Garveri, Ensta sämskfabrik, se grundbeskrivningen ovan. Ett arrendekontrakt över Ensta vattenfall och stamplägenhet upprättades år 1883 mellan Uppsala universitet och två Uppsalahantverkarna, färgfabrikör A.G. Malmberg och sämskmakaren N.E. Sidvall. Stamplägenheten hyrdes ut till sämskmakeriverksamheten år 1890. Det var Erik Forslund och Johan Fredrik Bohlin som drev den verksamheten. Firmanamnet E. Forslund och Co registrerades. År 1894 köpte de Ensta Stamp. Efter två år var J.F. Bohlin ensam kvar som drev rörelsen vidare, nu under namnet Firman J F Bohlins Sämskfabrik. Firman inregistrerades år 1925. (Annan inventering 2017, lst dnr 436-3201-17)