KORTEDALA OCH KVIBERG

KORTEDALA 63

Stadsdelen Kortedala är belägen sju kilometer nordöst om Göteborgs centrum på höjderna mellan Göta älv i väster och Lärjeåns dalgång i öster. Bebyggelsen består till största delen av flerfamiljshus med en mångfald av typer och planer. Punkthus, lamellhus och ett fåtal skivhus samsas i den kuperade terrängen som också rymmer centrumanläggningar, kyrkor, idrottsanläggningar, föreningslokaler, ett mindre industriområde och skolor. Förr fanns en folkpark. Två spårvagnslinjer trafikerar stadsdelen. En större trafikled, Almanacksvägen, går öster om stadsdelen och via rondeller löper slingrande gator upp till dess olika områden. En viss trafikseparering kan skönjas, men infrastrukturen är inte dimensionerad med tankar på någon tyngre trafikering, så som senare stadsdelar.

År 1791 lär stataren Lars Larsson ha byggt det första torpet med namnet Kortedala på väglös mark som friköpts av patronen på Kvibergsnäs. Fram till 1900-talets mitt var området endast bebyggt med enstaka torp. Stadsplanen för dagens Kortedala lades fram 1950, utformad av firman Kjessler och Mannerstråle. Barnfamiljernas bostadsstandard skulle höjas och den skriande bostadsbristen avhjälpas. Marken fördelades mellan olika byggnads- eller bostadsföretag. 1953 flyttade de första boende in, men först när den huvudsakliga utbyggnaden var klar 1957 drogs spårvägen fram genom stadsdelen. Kortedala är Göteborgs första satellitstadsdel, det vill säga den ligger inte i anslutning till den centrala staden. Drygt 25 000 invånare flyttade dit. Kortedala var då det största område som planlagts samtidigt i Sverige. Området delades in i åtta grannskapsenheter med Kortedala Torg som huvudcentrum för hela stadsdelen med kulturell, social och vårdande service. Tre sekundärcentrum med ett mindre utbud och av varierande storlek uppfördes därtill, Årstidstorget i norr, Citytorget i mitten och Kalendertorget i söder. Bebyggelsen infogades i den kuperade terrängen. Arkitekterna Erik och Tore Ahlsén som ritade delar av bebyggelsen resonerade att "Terrängen är en stark och duktig medarbetare, så man ska ge fan i att göra naturen illa". Andre kända arkitekter som ritade Kortedala var Jan Wallinder, Sven Brolid, och Nils Einar Eriksson samt arkitektkontor Lund och Valentin, GAKO, HSB och Riksbyggen.

Verkligheten blev något annorlunda än de första planerna. Exploateringen blev högre, där andelen bostadsrätter minskades något till 5 % och höghusbebyggelsen ökades till 25 %. Utbyggnaden fortsatte under 1960-talet till knappt
8 300 lägenheter i flerbostadshus och ca 300 småhus. Vanligast är tre till fyra våningars lamellhus i olika typer av gårdsformationer. Vid Vårfruplatsen byggdes Göteborgshems första experimenthus, ett lamellhus, och inledde epoken med elementbyggande i staden. Experimenthusets stålstomme kom dock aldrig i produktion då den inte höll så bra som väntat. Massproduktion var ännu inte möjlig, men ett slags "halvindustriellt" byggande förekom i Kortedala. Vid Årstidstorget finns ett skivhus som är ett av få sandwich-hus, där man bildligt talat staplat tvåvånings lamellhus på varandra med mellanplan, där tvättstugor och förråd finns till varje sektion. Många hus kläddes med väderbeständiga asbestcementskivor från Eternitbolaget i olika färger, men putsade fasader var vanligast. Estetiska värden prioriterades och konstnärer målade i olika omfattning somliga av husen med non-figurativa, eller så kallat konkretistisk konst. Kortedala torgs stensättning mönsterlades och mosaikklädda entrépartier gjordes. Vanligaste lägenhetsstorleken är 2 rum och kök och de flesta flerbostadshusen ägs av allmännyttan.

Många av flerbostadshusen har tilläggsisolerats och fått nya fasadmaterial, ofta i form av plåt, samt större balkonger. På Adventsvägen bevarades dock ett av husen exteriört när en stor ombyggnad skedde på 1990-talets början och där inrättades på ideell föreningsbasis ett lägenhetsmuseum, som är komplett inrett likt ett hem från nybyggartiden. I Kortedalas nordöstra del finns längs Decembergatan ett bostadsområde med lamellhus som är ett så kallat turn-around objekt där byggnaderna är ombyggda till oigenkännlighet. När det gäller småhus så finns det större, skogsnära områden i norra delen, med egnahems villor, radhus och parhus, privata villor, atriumhus och kedjehus. Under de senaste decennierna har ett småhusområde byggts i norr, samt två flerbostadsområden i söder.

Invånarantalet är nu drygt 25 500 (1999). Befolkningssammansättningen följer i det närmaste helt genomsnittet i Göteborg, men med något fler pensionärer.

KVIBERG 41

Mellan Kortedala och Gamlestaden ligger Kviberg med gamla Kviberg kaserners områden och Kvibergs kyrkogård, samt två, stora skivhus byggda 1958-1961. Dessa 13 respektive 14 våningars hus var då de högsta och längsta hus som uppförts i Norden. De var tänkta att ingå i ett sammanhang med kringliggande bebyggelse. Utformningen påverkades av arkitekten Le Corbusiers idéer om rationalisering i lägenhetsproduktionen och höga hus som reser sig fritt i ett parklandskap. Husen ligger nu istället som en isisolerad ö mellan bil- och spårvägar, omgivna av parkeringar. Tillsammans rymmer husen 708 lägenheter för cirka 2 250 invånare. Exteriörens karaktär har ändrats genom ombyggnader. Idag förtätas området med småhus, modell trädgårdsstad.

Källor: Gunnemark, Kerstin (1990). Våra liv i Kortedala: Kvinnor i två generationer skriver och berättar. Etnologiska Föreningen i Västsverige. Lokalhistorisk identitet 8. Göteborg.

Göteborg bygger. (1960) Bostadskontoret m.fl. Göteborg.

Kulturhistorisk värdefull bebyggelse i Göteborg - ett program för bevarande. Del 2. (2000) Kortedala.

Stadsbyggnadskontoret/Kulturförvaltningen/Stadsmuseet. Red. G. Lönnroth. Göteborg.

Kortedala - kort historik och arkitekturguide. (1993) Gerhard Andersson /Claes Caldenby/Mårten Tiselius. Chalmers tekniska högskola. Göteborg.

Göteborgsbladet 2000. Internetadress http://www.goteborg.se, Statistik.