Havdhem kyrka

Väggar och valv i kyrkorummet och i sakristian
Väggarna i kyrkorummet är putsade och vitkalkade. Sakristia, kor och långhus har tunnvalv av trä av hyvlade och målade bräder. Tornkammaren täcks av ett romanskt kryssvalv av sandstensflis, absiden av ett hjälmvalv av samma material.

Av muralmålningar finns akantusslingor och bibelcitat från 1692 i tornkammarens valv. Av medeltida muralmålningar finns endast en liten rest av en i bysantinsk stil målad ranka från omkring 1200 i absidens nordöstra fönster.

Bjälklag och golv
I tornkammare, långhus, kor och altaravsats finns golv av gravhällar. Sakristian samt orgelavsatsen i tornkammaren har golv av trä, hyvlat och lackat. Tornet har tre träbjälklag med plankgolv. Även långhusvinden har plankgolv.
Trappor och stegar etc.

Till vinden kommer man genom en murtrappa i sandsten i tornets norra och västra murar.

Fast inredning
Den fasta inredningen består i koret av altare av kalksten med altaruppsats av sandsten samt altarskrank av trä, i långhuset av predikstol med baldakin samt träbänkar i tre slutna kvarter.

Havdhem kyrka är med undantag för sakristian uppförd under medel¬tiden. Kyrkans äldsta del är koret från slutet av 1100-talet. Korportalens tympanonrelief med avbildning av Kristus och fyra apostlar är en av öns bäst bevarade, romanska sandstensreliefer. Långhuset byggdes omkring år 1200 och samtidigt fogades en absid till koret i öster. Senare under samma århundrade fick kyrkan även ett torn, vilket dock av allt att döma revs redan vid mitten av århundradet för att ge plats åt ett nytt tornbygge, förlagt något längre åt väster från kyrkan. Det nya tornet, vars nedre delar fortfarande står kvar, försågs med höga gavelrösten samt gallerier i norr och söder. Samtidigt förlängdes långhuset och byggdes ihop med det nya tornet. Se-nare under medeltiden sattes ett kryssvalv in i tornet, medan koret och långhuset behöll sina plana trätak i interiören.

1580 skadades kyrkan svårt av en brand. När den kort därefter iståndsattes förhöjdes långhusmurarna till sin nuvarande nivå, och tornet försågs med ett provisoriskt sadeltak sedan gavelröstena i söder och norr stympats. Först drygt ett sekel senare, 1692, byggdes tornhuven upp igen, dock utan att gavelröstena återställdes. 1841 ersattes de plana trätaken i koret och långhuset med tunnvalv av trä. Sannolikt byggdes yttertaken över kor och långhus om med lägre taklutning vid detta tillfälle, takmaterialet ändrades också från bräder (falar) till tegel. Absiden har sannolikt alltid haft faltak. 1857 togs nya, stora fönster upp i långhuset och koret, och fasaderna vitkalkades.

Skadorna på tornet vid branden på 1500-talet var så omfattande att tornet i slutet av 1800-talet hotade att rasa. Efter mångåriga överväganden revs tornets övre delar 1912, tornkroppen förstärktes med betong och ankarjärn, och den nuvarande tornhuven uppfördes 1913. Samtidigt uppfördes en ny sakristia som ersättning för en äldre sådan av trä, de stora 1800-talsfönstren förminskades och i långhuset sattes två av dem igen helt och hållet. Ett sockenmagasin av sandsten under tak av tegel, byggt mot tornets norra vägg, revs även bort vid detta tillfälle.

De senaste restaureringarna
Den senaste invändiga restaureringen utfördes 1977-78 då väggar och trätunnvalv i kyrkorummet rengjordes, altarringen ändrades och bänkinredning och orgel målades.

Den senaste utvändiga utfördes 1997-98 efter förslag av arkitekt Jan Utas, Visby, med Gotlandsbyggen AB som entreprenör. Då byttes tornhuven och dess konstruktion ut. Även klockbocken och klockdäcket byttes ut. Långhus- och absidtaken lades om och delar av långhustakets takkonstruktion ersattes. Naturstensytorna rengjordes och foglagades och en åskledaranläggning monterades. Norra stigluckan reparerades.

Som framgått av byggnadshistorien består kyrkan av torn, långhus samt kor med absid och sakristia.

Ytterväggar och murverk
Väggarna är uppmurade av sandsten med inslag av kalksten.

Tornhuv och yttertak
Tornhuven är åttkantig med takstolar av cirkelsågade virken. Huven är klädd med snedkantade, tjärade bräder. Höjden till flöjeln är ca 38 m. Spiran kröns av en vindflöjel med blad och kula av koppar.
Kyrkklockan hänger i tornet. Vattendäcket under klockan består av ett trädäck klätt med asfaltpapp med fall mot mitten och vattenkastare i norr.

Fasader
Fasaderna är oputsade. Långhusets ursprungliga vägghöjd är på södra fasaden markerad genom en fris med rundbågar, ett strömskift och överst en profilerad list. I långhusets fasader syns även spår av kyrkans ursprungliga, små och högt placerade fönster. Absiden väggyta är indelad av en bågfris vilande på åtta smala halvkolonner.

Fönster och andra muröppningar
Fönstren är rundbågiga och har med undantag för sakristians östra fönster dubbla glas, insatta med obetydligt mellanrum direkt i stenkarmarna. Ytterglasen består av blyinfattade rutor av färgat glas, me¬dan innerglasen utgörs av ofärgat planglas.

Portaler
Portalerna (3 st.) är rundbågiga och förutom tornportalens omfattning, korportalens kolonnetter, baser och kapitäl samt trösklarna i alla portalerna huggna av sandsten. De nämnda detaljerna är utförda av kalksten. Portalernas portblad är av trä, tjärade utvändigt och med smidda beslag. Trampstenar av sandsten ligger framför portalerna.