Motorflygplanet av modell Taylor J-2 tillverkades 1937 av Taylor Aircraft Company, USA. 1938 importerades flygplanet till Sverige av Allan Widman, Stockholm. Han åkte båt över Atlanten, och skall därefter ha varit villig att flyga sin Taylor J-2 tillbaka till Sverige. Nu blev så inte fallet, utan Widman fick ta båten tillbaka, med flygplanet åkandes samma väg kort därefter. Widman kom att göra flera långresor med sitt flygplan, bland annat till Åland och Danmark. Efter att kriget brutit ut, inhyrdes flygplanet och Widmans tjänster av Försvarsmakten för olika typer av uppdrag, däribland målflygningar.
På grund av flygplanets svaga motor, 40 hkr, fick Widman vanligtvis agera fientlig flygare och utföra fingerade låganfall mot luftvärnsbatterier i Norrland. Vid en dylik flygning 1942-05-15 havererade SE-AGL. Ett företag i Stockholm erhöll arbetet med att återuppbygga flygplanet. Så kom nu inte att ske, utan vraket blev liggandes på en expressfirma till och med 1979.
Tillfördes de Luftfarthistoriska samlingarna 1971.
Taylor J-2 är en utveckling av den tidigare E-2, av vilken ett exemplar fann vägen till Sverige. Taylor J-2 flögs första gången i början av 1936. Flygplanet är ett tvåsitsigt (lärare och elev sitter i tandem) enmotorigt och högvingat flygplan primärt avsett för flygutbildning. Motorn är på 40 hkr. Taylor J-2 kom snart att tillverkas i kvantiteter andra tillverkare endast kunde drömma om. Denna flygplantyp blev snart den vanligaste vid civila flygskolor i USA. Att lära sig flyga i Taylor J-2 var tämligen billigt, och därmed öppnades möjligheten även för dem med större intresse än tillgång på pengar. För den som ville köpa en J-2 Cub var priset antingen 1 470 USD, eller 490 USD följt av ett års avbetalningar. Genom en schism valde konstruktören, C.G. Taylor, att lämna företaget 1935. Tre år senare övertog företaget Piper tillverkningen av J-2 Cub. Det låga priset lockade även köpare från andra länder. En dansk firma införskaffade agenturen för Skandinavien och ett dussin J-2 importerades som byggsatser.