Lagrelius, Axel

Axel Lagrelius, född den 16 juli 1863 i Karlanda, Värmlands län, död den 9 november 1944 i Stockholm, var en svensk kemiingenjör, företagsledare och mecenat.
Lagrelius studerade först vid Falu läroverk och genomgick därefter Norrköpings tekniska skola och var från 1883 verksam vid Generalstabens litografiska anstalts kemigrafiska avdelning, för vilken han blev föreståndare 1888. Samtidigt fullföljde han som extra elev 1888-1890 sin utbildning vid Kungliga Tekniska högskolans fackskola för kemi samt blev 1894 tillförordnad föreståndare för anstalten som helhet, för vilken han var ordinarie chef 1898-1933 och bringade till ett högt tekniskt och affärsmässigt plan.
Vid bildandet 1908 av Sveriges litografiska tryckeriägares förening (från 1916 förbund) blev Lagrelius ordförande, en post han behöll till 1933. Han var verkställande direktör i Börtzells tryckeri AB 1898-1933, i Jacob Bagges sedeltryckeri 1919-1933 och i Cederqvists grafiska AB 1920-1933. Slutstenen på detta arbete var hans mycket viktiga insats vid bildandet 1913 av den stora sammanslutningen Sveriges litografiska tryckerier, i vars bolagsstyrelse han var vice ordförande ända från början och fram till sin död. Åren 1920-1924 var han tillförordnad föreståndare för Sveriges riksbanks sedeltryckeri.
Lagrelius gav ekonomiskt stöd till flera svenska vetenskapliga expeditioner, däribland de av Alfred Gabriel Nathorst ledda expeditionerna till Spetsbergen 1898 och nordöstra Grönland 1899, Otto Nordenskjölds sydpolsexpedition 1902-1904 (Lagrelius Point på Antarktis är uppkallat efter honom) samt, från 1916, Johan Gunnar Anderssons forskningsresor i Kina.
Lagrelius utnämndes 1907 till hovintendent, 1920 till överintendent och var 1924–1936 generalkonsul för Finland i Stockholm. Han var en ledande kraft i Svenska sällskapet för antropologi och geografi, skattmästare där 1914-1932 och tilldelades 1938 detta sällskaps Wahlbergmedalj i guld. Han företog 1926 en resa i Kina tillsammans med det svenska kronprinsparet och tilldelades då titulär mandarinvärdighet. Från 1934 var han ordförande i föreningen Armémusei vänner. Han blev ledamot av Krigsvetenskapsakademien 1901 och filosofie hedersdoktor vid Uppsala universitet 1927.
Lagrelius var från 1922 redaktör för Generalstabens litografiska anstalts tidskrift "Globen". Hans verksamhet inom bildreproduktionen belyses i det honom på hans sextioårsdag 1923 tillägnade arbetet "Bildreproduktionen i Sverige från det nittonde århundradets början". (wikipedia, 2013-03-06)