Balingsta kyrka

Balingsta kyrka är en av få i Uppland som bevarat sin ursprungliga romanska planform. Den uppfördes i gråsten under 1100-talets slut med långhus, smalare kor och absid. I början av 1200-talet byggdes tornet i väster. Under 1300-talet uppfördes sakristian i norr som välvdes med tegelvalv. På 1400-talet välvdes kor och långhus. Vapenhus byggdes i söder.
Kyrkan har spritputsade, vitkalkade fasader med slätputsade smygar. Tornet har kalkbruksfogade gråstensmurar förutom det översta partiet, byggt i tegel, som är putsat och vitkalkat. Tornet täcks av en spånklädd huv med karnisprofil krönt av en kyrktupp. Långhus, kor, absid, sakristia och vapenhus täcks också av tjärade spån. På senare år har satts upp hängrännor och stuprör i svartlackerad plåt. Kyrkan har rundbågade fönster med blyspröjsade träbågar. Fönsterbänkarna täcks av tjocka kalkstenshällar. På vinden finns de medeltida takstolarna kvar närmast intakta trots alla tidigare år av förfall. Dörren till vapenhuset är utformad i barock med kassettmönstrad panel.

Balingsta kyrka är en av få i Uppland som bevarat sin ursprungliga romanska planform. Den uppfördes i gråsten under 1100-talets slut med långhus, smalare kor och absid. I början av 1200-talet byggdes tornet i väster. Troligen hade kyrkan ursprungligen ett plant innertak av bräder. Under 1300-talet uppfördes sakristian i norr som välvdes med tegelvalv. På 1400-talet välvdes kor och långhus. Vapenhus byggdes i söder. Kyrkorummet dekorerades med kalkmålningar.

Balingsta socken var den enda i Uppland där man under 1800-talet övergav den gamla medeltidskyrkan och i stället byggde en ny sockenkyrka. Från 1872 till 1919 stod den gamla kyrkan övergiven, innan den återinvigdes efter en restaurering som påbörjades 1917. Restaureringen möjliggjordes genom en donation av ägaren till Viks slott Alfred Berg. Restaureringsarkitekt var Sigurd Curman, arkitekt och senare riksantikvarie. Curman står som introduktör till en ny restaureringsdoktrin i början av 1900-talet. Hans restaureringsideologi har satt sin prägel på det mesta som restaurerats i Sverige de senaste 100 åren. Balingsta nya kyrka byggdes efter ritningar av A. E. Peterson. Det var en tidstypisk tegelkyrka i nygotisk stil. Sedan den gamla kyrkan restaurerats revs den nya kyrkan år 1934.

När medeltidskyrkan skulle restaureras var den stadd i starkt förfall. Valven i långhuset och sakristian hade rasat in och korvalvet var delvis raserat. Vapenhuset var rivet och västra långhusmuren hade rasat samman. Vid restaureringen försågs långhuset med ett platt brädinnertak som försågs med målningar av konstnären Filip Månsson. De rester av medeltida måleri som fanns kvar konserverades och absiden kompletterades med nya målningar av konstnären Olle Hjortzberg. Han målade en tronande Kristus, ett motiv som förekommer i romanskt kyrkomåleri. Kyrkan försågs med en ny inredning med slutna bänkkvarter. Den gamla predikstolen från 1658 restaurerades. Orgeln flyttades över från Balingsta nya kyrka och placerades på ett podium i tornets bottenvåning. Nya fönster sattes in och ett nytt vapenhus byggdes i söder. I sakristian murades ett nytt valv. Sedan återinvigningen av kyrkan 1919 har inga stora förändringar skett.

Golvet i långhuset är täckt av tegel. I väster skjuter orgelpodiet fram. Orgeln, som byggdes 1898, fördes över från nya kyrkan. Den har en nybarockfasad. Orgelpodiet är försett med en barriär med ramverk och fyllningar målade i varma jordfärger med inslag av grått, brunt, rött och grönt. Bänkinredningen består av två slutna bänkkvarter. Den är målad i lasyrteknik med marmorerade ramverk och fyllningar i brunt och grått. Långhuset täcks av det tidigare nämnda brädtaket målat i nationalromantisk stil av konstnären Filip Månsson. En spetsbågig triumfbåge öppnar vägen mot koret. Norr om triumfbågen står predikstolen från 1658. Intill hänger en nummertavla på väggen. Långhusets väggar har bevarat små fragment av medeltida målningar. Koret täcks av ett medeltida kryssvalv som delvis bevarat medeltida målningar. Korgolvet täcks av kalkstensplattor. En gravsten från 1600-talets slut ligger i golvet. Altarringen har en sluten barriär med brunmarmorerade ramverk, förgyllda listverk och fyllningar marmorerade i blått och rött. Altaret är murat och putsat samt vitkalkat. Det täcks av en stenskiva. Målningen av den tronande Kristus, som Olle Hjortzberg målade i absiden, kalkades över 1961 på grund av fuktskador i putsen. Norr om altarringen står ett dopställ i trä från 1700-talets början. På norra väggen hänger ett begravningsvapen från 1611.

Kyrkan har två malmkronor från 1600-talet som hänger i långhus och kor. Två ljusarmar av mässing är placerade i triumfbågen. Sakristidörren är en plåtklädd bräddörr. Sakristians valv murades upp 1919. På väggen mot norr finns fragmentariskt bevarade 1400-talsmålningar. Sakristians tegelgolv lades om 1960, då en grundförstärkning gjordes.