VIBY BY

I början av 1160-talet grundades ett munkkloster av cisterciensorden i Viby utanför Sigtuna. Genom ett markbyte flyttade munkarna dock redan före 1185 till Julita i Södermanland. Man hade dock hunnit påbörja omfattande byggnadsarbeten; vid en ledningsgrävning med arkeologisk efterundersökning 1973 påträffades en stenkista med ett skelett samt murrester vilka tolkade som delar av klosterkyrkans sydmur, och tidigare hade en finhuggen sandstenskvader med två fasade kanter påträffats inmurad i en spis i en spis i byggnad 14.
Viby lades så småningom under Venngarn. Efter Magnus De la Gardies död 1686 drogs Venngarn in till Kronan. Åborna i Viby har sedan gammalt fram till mitten av 1900-talet varit torpare under Venngarn, varför byn varken skiftats eller utflyttats och därför bibehållit sin ålderdomliga karaktär. På en lantmäterikarta från 1868 har byplanen i stort sett samma utseende som nu.
Antalet torpare var fram till 1900-talets början åtta, senare två. Enligt jordeböckerna 1807 och 1825 var antalet torp också åtta, vilka var jämförbara med tre hemman. År 1567 liksom i reduktionsjordeboken 1686 betecknas Viby åter som tre hemman. En lantmäterikarta från 1727 anger Viby bestå av två hemman, varav det ena - Södergården - ombildats till fyra torp och det andra - Norrgården - sägs vara brukat av två bönder. Nuvarande Norr- och Västergårdarna betecknades uppenbarligen som samma hemman. Mycket tyder på att huslängderna i många fall är de samma som vid 1700-talets början även om själva byggnaderna är yngre. Byggnaderna vårdas och uthyrs som fritidsbostäder.
Viby by förklarades som byggnadsminnesmärke 24/5 1940 med utökning 25/2 1972.
KÄLLA: Förslag till skyddsföreskrifter, Riksantikvarieämbetet, 1993