Interiör
Från norra ytterdörren i Verkakyrkan kommer man direkt in i kyrkorummet utan vindfång. Verkakyrkan är öppen mot långhuset genom tre höga valvbågar och bildar tillsammans med kyrkans medeltida kor och absid samt nya koret ett enda öppet kyrkorum. Verkakyrkan täcks av tre rader med valv som tillsammans med långhusets tre valvtravéer skapar ett treskeppigt långhus orienterat från norr till söder. Valven i Verkakyrkan och långhuset är utformade på samma sätt och är sannolikt slagna vid tillbyggnaden av Verkakyrkan. De två mittersta valvtravéerna i Verkakyrkan är indelade i åtta valvkappor medan övriga valvtravéer är fyrkappiga med två korsande valvribbor. I långhusets södra mursida samt Verkakyrkans ytterväggar bärs valvribborna upp av kapitälformade konsoler medan vederlag inne i kyrkorummet utgår från fyra kraftiga valvpelare; två där långhuset och Verkakyrkan möts och två inne i verkakyrkan. Pelarna mot långhuset har åttkantig form medan de norra består av tresprångiga pilastrar. Valvribborna är runda med tunna följdskift. Valvens gördelbågar mellan valvtravéerna från norr till söder, är svagt spetsbågiga medan valvbågarna från öst till väst har en tydligare spetsbågig form.
Både valv och väggar är putsade och vitmålade. Bänkarna i Verkakyrkan är ordnade i två kvarter vända mot söder, med sidogångar och mittgång. Kvarterens främsta bänkar når in i långhuset. I långhuset är bänkarna orienterade mot det medeltida koret. Golven i gångstråken består av brun mönsterlagd klinker och i bänkkvarteren ligger ett brunlackat trägolv. Dopfunten står i långhusets västra del intill ingången till tornet och predikstolen med baldakin är placerad i långhusets sydöstra hörn. Verkakyrkans västra del upptas av en orgelläktare som bärs upp av gråmarmorerade träpelare. Trätrappor vid vardera sidan om ingången leder upp till läktaren vid gavelmuren. Läktarens framsida har ett utkragande mittparti och indragna sidor. Läktarbarriären består av gråmarmorerade speglar inom ett ljusgråmålat ramverk med grönmarmorerat listverk och pilastrar. Orgeln står under mittvalvet på läktaren och har samma färgsättning som läktaren i grönt och grått med förgyllda detaljer.
Ingången till det nya koret är belägen vid långhusets mittersta valvtravé. En trappa av komstadkalksten leder upp till koret som ligger två steg över långhusgolvet och öppnar sig med en spetsbågig triumfbåge mot långhuset. Hörnen till triumfbågen är något avfasade. Golvet i koret är lagt av klinker som i långhuset och Verkakyrkan. Altaruppsatsen och altaret är indragna i koret som täcks av ett himmelsblått tunnvalv med förgyllda stjärnor. Väggarna i koret är vitmålade. Ett högt träskrank med två stora spegeldörrar delar av koret från sakristian i korets södra del. Sakristian är enkelt inredd med skrivbord och garderober och golvet är av kvadratiskt, rött tegel.
En hög och bred valvöppning utan markerade vederlag leder in till det ursprungliga, medeltida koret. Den medeltida triumfbågen är inte bevarad. Det medeltida koret ligger ett steg över långhuset med ingångssten av komstadkalksten. Inne i koret och absiden är golvet lagt med rött kvadratiskt tegel. Medeltida valv är bevarade både i koret och absiden. Korvalvet har spetsbågiga sköldbågar och ribbor med fyrkantig form slagna utan följdskift. Valvpilastrarnas kragband består av två utkragande skift. Endast en av valvpelarna, i nordväst, är tresprångig medan övriga valvpelare är tvåsprångiga. Oregelbundenheter i murverket kan dock tyda på att de varit tresprångiga från början men att delar av valvpelarna har tagits bort för att vidga triumfbågen liksom tribunbågsöppningen. Den östra av korvalvets gördelbågar är också vidgad, nästan ända till hjälmvalvets höjd. Korvalvet har en enkelt kalkmålad dekor. Sköldbågarna är målade med en korsprydd rundbågsdekor på sidorna och en akantusbård på undersidorna. På valvribborna syns rester av rundbågsmönstret samt en spetsdekor och rankor längs sidorna och i valvkrönet är en stiliserad blomma målad. I norra och södra valvkapporna finns medeltida målningar bevarade vilka tillskrivs Everlövsmästaren och dateras till perioden 14751525. Målningarna i norra kappan avbildar evangelisten Johannes och örnen och i den södra kappan evangelisten Lukas med oxen. Lukas har sannolikt varit framställd med glasögon, något som förekommer på flera av Everlövsmästarens målningar. Färgerna går framför allt i mörkt rött, blågrått och klargult. De östra och västra valvkapporna har endast dekor av schablonmålade blommor och stjärnor. Dessa valvkappor är högre och vidgade, en anpassning till hjälmvalvet och den höga triumfbågen. I den östra valvkappan finns ett litet hål som kan ha lett till en ringningsanordning för en klocka. Koret är enkelt inrett med en bänk längs ena sidan och på södra muren hänger ett krucifix från 1600-talet. Ett modernt bordsaltare och stolar står i absiden.
Tribunbågen mellan absid och kor är även den ommurad eller borttagen så att korvalvets östra valvkappa går nästintill ihop med hjälmvalvet. På hjälmvalvets norra del finns fragmentariska medeltida kalkmålningar bevarade vilka har tolkats som en framställning av yttersta domen med S:t Per och de saliga människorna stående vid himmelrikets portar. Mot söder är målningarna i princip helt borta men i mittpartiet syns resterna av Kristus lilja och eventuellt ett änglahuvud. I övergången mellan absidens norra mursida och hjälmvalvet finns rester av en draperimålning och en senare målad prästlängd inom en dekorativt målad svart ram. Prästlängden redogör för kyrkans präster fram till 1619. Rester av ritsad kvaderdekor syns också i absiden puts. Den äldre, igenmurade ingången till absiden från söder är också markerad genom ritsning i putsen.
Tornbottenvåningen upptas av inbyggnader vid norra och södra sidorna och endast en smal gång emellan. Inga spår av någon tornbåge syns i muren mellan lång-hus och torn som idag har ingång genom en stickbågig dörröppning med en hög pardörr. Golvet är lagt med gula åttkantiga tegelplattor och mörkare hörnstenar. Ytterväggarna är putsade och vitkalkade liksom även innertaket. Inbyggnaderna är av vitmålade brädor. I södra inbyggnaden finns vaktmästeri och förråd medan den norra delen inrymmer WC, förråd och trappuppgång till tornets övre våningar. På norra träinbyggnaden sitter tre trätavlor som redogör för kyrkans prästlängd.
Från trappinbyggnaden i tornets bottenvåning leder en enkel trätrappa upp till andra våningen. Tornets övre våningar har oputsade väggar med synligt murverk av tuktad marksten. Fogbruket är lite rödaktigt, sannolikt blandat med röd alunskiffer, och rikligt skolat med småsten. Golv och tak består av våningarnas bjälklag med brädgolv. Tornets övre våningar är oinredda utrymmen och rymmer endast en del avställda inventarier och trapporna till övre våningsplan. Ingång till kyrkvinden är från andra våningen genom en stickbågig muröppning. I tredje våningsplan står en äldre klockringningsanordning. Klockvåningen i fjärde våningsplan upptas av en kraftig klockstol av ek. Klockvåningen är öppen mot nock utan innertak. Taklaget över tornet är av fur och sannolikt från tornets byggnadsår.
Från långhusvinden nås även vindarna över nya och gamla koret samt Verkakyrkan. Vindsutrymmena är tillgängliga via valvens ovansidor. Korets östra gavelspets är nedtagen och kor och absid utgör ett enda vindsutrymme. Taklaget över koret och absiden är av ek och fur av blandade åldrar. Ekvirket kan ha medeltida ursprung. Taklaget över nya koret är också av ek och sannolikt återanvänt. Taklaget över Verkakyrkan och långhuset är av fur och sannolikt från 1700-talet eller senare.
Inredning och inventarier
Altare
Altaret är tillverkat av liggande furubrädor med altarskiva av trä. Altaret är marmoreringsmålat i bruten vit kulör med inslag av grått och beige samt en gråmålad sockel.
Altaruppsats
Altaruppsatsen donerades till kyrkan av Christina Piper och tillverkades av Johan Jerling 1750. Den är uppbyggd av en målning föreställande nattvarden med en praktfull inramning av skulpterat trä utfört i rokokostil. Närmast målningen finns en segmentsformad ram och två kolonner bär upp ett krönparti med änglaskulpturer överst. Vid sidorna av altaruppsatsen finns sidostycken i form av ett genombrutet snidat akantusbladverk. Altaruppsatsen är målad i ljusa färger med beige och grön marmorering och förgyllda skulpturer.
Altarring
Altarringen i kyrkans södra, nya kor har femsidig form som öppnar sig mot altaret. Altarringen är av trä och består av ett knäfall och en balustrad av smala balusterdockor med överliggare. Trästommen är målad i grön marmorering med detaljer i guld medan överliggare och knäfall är klädda med ett grönt tyg.
Predikstol
Predikstolen med dess baldakin donerades av Christina Piper 1742 och tillverkades av Johan Jerling. Predikstolen är utfört i rokokostil av skulpterat trä och målad i gröna toner och förgyllning. Korgen har en mångkantig form med en hög rak sockel, mjukt S-formade sidor, och ett kraftigt listverk upptill. Dekoren består av evangelisternas symboler, arabesker, akantusbladverk och änglar. En murad trappa leder upp till predikstolskorgen. Baldakinen har ett liknande utförande som kor-gen och kröns av en sköld med ett monogram.
Dopfunt
Dopfunten tros vara från romansk tid och är huggen av en grönspräcklig sten. Dess fot är senare och tillverkad av trä med en klockformad profil samt målad i samma färg som cuppan. Cuppan har en rundad form nedtill och raka sidor i ovankant. Upptill på cuppan finns även en huggen dekor i form av en rundbågsfris.
Bänkinredning
Bänkinredningen består av slutna bänkkvarter målade i ljusgrå kulör med grön- och beigemarmorerade spegelfyllningar samt ljusbrunt målad överliggare.
Orgel
Orgeln tillverkades 1878 av Salomon Molander & Co i Göteborg och orgelfasaden ritades av Otto August Mankell 1877. Fasaden består av stumma kärnlösa originalpipor i fem fält. Snickerierna har bevarad originalfärg utförd i ljusa färgtoner med ramverk målat i grön och grå marmorering samt beige med förgyllda lister. Fyllningarna är genombrutna med synliga blypipor i olika storlekar.
Klockor
Storklockan gjöts 1750 av Andreas Wetterholtz och skänktes av Christina Piper. Lilla klockan gjöts år 1858 av G. D. Fredriksson i Kristianstad.
Övrigt
I koret hänger ett triumfkrucifix från 1600-talet av bemålat trä. Intill dopfunten står ett par bänkar av snidad ek med drakdekor utförda 1935 av Anton Palmqvist från Agusa. En kyrkklocka från 1572 som tillhört Andrarums kyrka hänger numera i en stapel intill jägmästarbostaden vid Christinehofs slott.