ÖST OM ÅN (HOVERMO GÅRDSMUSEUM)

Gården "Öst om ån" i Hovermo inköptes av Johannes Andersson år 1867. I kombination med jordbruk etablerades på gården en rad småskaliga industrianläggningar, däribland kvarn, ramsåg, smedja och senare kraftstation, som alla utnyttjade kraften från Hovermoån. Kvarnen betjänade ett stort omland och var länge den mest betydelsefulla verksamheten på gården. Kraftstationen från 1918 drivs fortfarande och förser byn med elström. Jordbruket och kvarnen lades ned i slutet av 1970-talet.

Under första världskrigets krisår skedde en snabb elektrifiering av landsbygden. En betydande orsak var bristen på fotogen. I ett utpräglat landsbygdslän som Jämtland uppfördes en mängd små kraftstationer, som försörjde en liten lokal marknad med elström. I bygder som saknade tillgång till vattenkraft var det vanligt att man gick samman i elföreningar, som köpte råkraft och byggde ut ett eget distributionsnät. De allra flesta mindre kraftstationerna har under åren byggts ut, lagts ned eller köpts upp av de större kraftbolagen. Hovermo kraftstation drivs alltjämt i privat regi och har endast genomgått mindre förändringar. Huvudsakligen av teknisk karaktär.

Ur byggnadsminnesbeslut 2002.

Gården "Öst om ån" i Hovermo inköptes av Johannes Andersson år 1867. I kombination med jordbruk etablerades på gården en rad småskaliga industrianläggningar, däribland kvarn, ramsåg, smedja och senare kraftstation, som alla utnyttjade kraften från Hovermoån. Kvarnen betjänade ett stort omland och var länge den mest betydelsefulla verksamheten på gården. Kraftstationen från 1918 drivs fortfarande och förser byn med elström. Jordbruket och kvarnen lades ned i slutet av 1970-talet.

Under första världskrigets krisår skedde en snabb elektrifiering av landsbygden. En betydande orsak var bristen på fotogen. I ett utpräglat landsbygdslän som Jämtland uppfördes en mängd små kraftstationer, som försörjde en liten lokal marknad med elström. I bygder som saknade tillgång till vattenkraft var det vanligt att man gick samman i elföreningar, som köpte råkraft och byggde ut ett eget distributionsnät. De allra flesta mindre kraftstationerna har under åren byggts ut, lagts ned eller köpts upp av de större kraftbolagen. Hovermo kraftstation drivs alltjämt i privat regi och har endast genomgått mindre förändringar. Huvudsakligen av teknisk karaktär.

Ur byggnadsminnesbeslut 2002.

Gården "Öst om ån" i Hovermo inköptes av Johannes Andersson år 1867. I kombination med jordbruk etablerades på gården en rad småskaliga industrianläggningar, däribland kvarn, ramsåg, smedja och senare kraftstation, som alla utnyttjade kraften från Hovermoån. Kvarnen betjänade ett stort omland och var länge den mest betydelsefulla verksamheten på gården. Kraftstationen från 1918 drivs fortfarande och förser byn med elström. Jordbruket och kvarnen lades ned i slutet av 1970-talet.

Under första världskrigets krisår skedde en snabb elektrifiering av landsbygden. En betydande orsak var bristen på fotogen. I ett utpräglat landsbygdslän som Jämtland uppfördes en mängd små kraftstationer, som försörjde en liten lokal marknad med elström. I bygder som saknade tillgång till vattenkraft var det vanligt att man gick samman i elföreningar, som köpte råkraft och byggde ut ett eget distributionsnät. De allra flesta mindre kraftstationerna har under åren byggts ut, lagts ned eller köpts upp av de större kraftbolagen. Hovermo kraftstation drivs alltjämt i privat regi och har endast genomgått mindre förändringar. Huvudsakligen av teknisk karaktär.

Ur byggnadsminnesbeslut 2002.