TRÖKÖRNA KYRKA

Salkyrkan ligger med koret åt öster i den nordvästra delen av en närmast triangulär kyrkogård som utvidgats i fyra etapper. Den äldsta delen i nordväst utgörs av en bergsknalle med berg i dagen i öster. Längs dess begränsning löper gamla askar och i öster är en markant klunga med lindar av hög ålder. Partiets nuvarande ytterkanter utgörs av kallmurar som i norr bildar stödmurar. Gravbeståndet är här glest och företrädesvis av hög ålder med en oregelbunden placering. Bland gravvårdarna märks ett litet antal i kalksten från 1600- och 1700-tal, varav fyra med korsform. Nedanför slänten i öster är en sprucken gravhäll av kalksten från 1699. Denna är lagd över de kistor som 1894 flyttades hit från gravkoret i kyrkan. Sydost om kyrkan står ett solur i kalksten från 1700-talet. I vinkeln mellan sakristia och långhus är en järnlucka ned till ett pannrum. Vid denna är ett plant granitblock med ett runt hål i mitten. Eventuellt kan det röra sig om en gavelhäll till en hällkista.
Bogårdsmurarna har öppningar i väster mitt för tornportalen och i söder framför mittportalen. Den västra öppningen utgörs av en kalkstenstrappa med smidesräcken. Den södra har grindstolpar av tre kvadratiskt huggna sandstensblock, vilka uppbär en gråmålad smidd pargrind från 1894 med snirklig utformning. Mellan portarna löper grusgångar som vidare omgärdar kyrkan och binds ihop med gångarna i kyrkogårdens nyare delar.
Åt sydost är en stor utvidgning från 1894 och 1928. Denna präglas av raka gravkvarter som ligger vinkelrätt mot de två korsande grusgångarna, vilka kantas av lövträd. Även längs ytterkanterna av kyrkogården är trädrader. Inhägnaden består i sydväst och sydost av ett smitt och gråmålat järnstaket med enkla dekorationer i form av kors. I nordost är en lövhäck. Gravbeståndet i 1894 års utvidgning är något äldre, och har ett antal stenramar, medan beståndet i den senare delen naturligtvis är yngre och glesare. Inhägnaderna har två öppningar. I den sydvästra änden av den ena gången är två grindstolpar av grovt tuktade granitblock, vilka uppbär en likadan smidd pargrind som den ovannämnda. I söder är en enkel grind i samma utförande som staketet.
Från Grästorpsvägen i söder går en mindre grusväg som skiljer den gamla kyrkogården från den senaste utvidgningen i norr. Denna har i den västra delen en ceremoniplats med ett stort träkors på en berghäll. Medelst en poppelkantad rak grusgång skiljs denna från ännu föga utnyttjade gravytor i öster. Inhägnaderna består av lövhäckar. I den södra änden av gången är en öppning med två granitstolpar som bär upp en smidd gråmålad pargrind med enkel meanderdekor.