HÄLLEVIKSSTRANDS KYRKA

HÄLLEVIKSTRANDS KYRKA är uppförd i trä, och har en korsformad plan, med ett femsidigt kor på östra korsarmen. I väster ett torn. Exteriören har en fornnordiskt präglad stil, inspirerad av stavkyrkorna men också med vissa nygotiska inslag. FASADERNA är nertill klädda med liggande panel, och i gavelröstena med spån. I hörnen är knutlådorna utformade som snedsträvor. Fasaderna är också indelade i många mindre fält genom lister. Fasaderna är målade med röd linoljefärg. Kyrkans TAK är ett korsformat sadeltak med valmade nockar, täckt med mörkgrå skiffer, med mönsterläggning av ljusare skiffer vid taknockarna. Taket över koret har formen av en klockformad kupol, täckt med zinkplåt i fjällmönster, och krönt av en mindre lanternin. Tornspiran är också den klädd med zinkplåt i fjällmönster.
TORNET är av trä med fasader likt kyrkan i övrigt. Tornets nederdel är bredare än överdelen. Tredubbla ljudluckor, rektangulära, inom rundbågiga omfattningar. Tornet avslutas uppåt av en spetsig tornspira, korönt av en vindflöjel i form av en tupp ovanför ett ringkors.
HUVUDINGÅNGEN är i väster, genom vapenhuset i tornets bottenvåning. En rektangulär stentrappa leder till en dubbel panelklädd dörr, med svarta gotiserande beslag. Dörrarna målade i ockragult. Ovanför ingången ett litet spetsigt skrämtak med genombrutet gavelröste. Ingångar också i norr och söder genom utbyggda vindfång, med portar av motsvarande utformning som i väster.
FÖNSTREN är genomgående rundbågiga spröjsade träfönster, målade i ockragult. Mest karaktäristiskt är det band av små rundbågiga fönster som löper runt nästan hela kyrkan. På norr och sydgavlarna, samt i koret, sitter höga rundbågiga fönster, i koret med glasmålningar. Ytterligare en del mindre fönster finns på olika platser, bla i spetsiga takkupor i korsarmarnas takfall.

KYRKORUMMET är korsformigt, med läktare i de norra, västra och södra korsarmarna, och koret i den östra. Kyrkan har en mycket rik detaljering i snickeriinredningen, som med få undantag är helt bevarad sedan byggnadstiden. Inredningen är utförd i en blandning av nygotik och fornnordism. Färgsättningen är från 1977, men bygger huvudsakligen på 1934 års färgsättning.

Hela den östra korsarmen har funktion av korparti, men det egentliga koret är en femsidig utbyggnad på denna korsarm. Koret är smalare än långhuset, och skiljs från detta genom en korbåge, med ett målat textband ovanför, med texten "KOMMEN TILL MIG I ALLE". Korgolvet är tre steg högre. Tvärs över koret går en skärmvägg, och bakom denna finns sakristian.

GOLVET är ett lackat trägolv. VÄGGARNA är klädda med panel, stående och liggande inom den rektangulära indelningen i olika fält. Upp till bröstningshöjd är den målad i brunt, där ovanför i ljust beigebrunt. Denna kulör går igen också i kyrkans TAK, som är ett spetsigt korsformat tak, indelat i panelade fält och med delvis synliga takstolar. Över koret och sakristian ett ribbvalv i trä, blåmålat, och med förgyllt sick-sackmönster på valvribborna.

INGÅNGAR finns i väster från vapenhuset, samt i södra och norra korsarmarna (i söder omgjort till förråd), med spegeldörrar med två panelklädda fyllningar och skärningar på ramverket, målade i mellan- och mörkbrunt, marmorerade likt inredningen i övrigt gråmålade. FÖNSTREN är genomgående rundbågiga spröjsade träfönster, målade i bruna nyanser likt interiören i övrig. Mest karaktäristiskt är det band av små rundbågiga fönster som löper runt nästan hela kyrkan. Över norr- och sydläktarna, samt i koret, sitter höga rundbågiga fönster, i koret med glasmålningar. Glasmålningarna har dekorativa mönster i blyinfattning.

SAKRISTIA - Bakom skärmvägg i koret, med inredning motsvarande kyrkorummet i övrigt.

VAPENHUS - I tornets bottenvåning. Golv av lackat trä, modernt. Väggar med pärlspont, målade i ljust beigebrunt. Tak med synliga bjälkar, målat i rödbrunt. Dörrar på sidorna leder till läktartrappa och biutrymmen. Biutrymmena byggda 1978, men väggar mot vapenhuset i samma stil som det ursprungliga.

INREDNING, från byggnadstiden om inget annat anges:

ALTARE - Av trä, med sidorna indelade i fält. Målat i grågrönt. Sammanbyggt med skärmväggen.
SKÄRMVÄGG - Tvärs över koret löper en skärmvägg, vars mittparti utgör fond för kyrkans altarprydnad. Skärmväggen är rikt detaljerad och har en nygotiskt såväl som nyromanskt inspirerad utformning, indelad i flera mindre rundbågiga fält, med dekorationsmålning, och åtskilda av pilastrar, delvis med förgyllda kapitäl. Skärmväggen är hållen i gröna och grågröna nyanser. Mittpartiet är ett högre fält, med ett trepassmotiv inom en spetsig gavel.
ALTARPRYDNAD - Stor vit gipsskulptur av Kristus, en kopia av Thorvaldsens Kristus. Placerad på altarets bakkant, framför skärmväggens mittparti.
ALTARRING - Sluten rektangulär med avfasade hörn. Sidorna indelade i genombrutna kvadratiska fält, med diagonalställda kors i och med träskärningar i ramverket. Målad i gråbruna nyanser och med knäfall och överliggare klädda i rött tyg.
PREDIKSTOL - På norrsidan, i hörnet mellan koret och östra korsarmen. Utförd i nygotiskt eller snarare nyromanskt inspirerad stil, med sidorna inramade av arkadbågar uppburna av kolonner i hörnen. Träskärningar, delvis förgyllda, längs över och underkant. Står på en smal fot, i form av en kort kolonn med tärningskapitäl. Målad i bruna nyanser. I fälten på sidorna sitter reliefer föreställande ett antal personligheter i den svenska kyrkohistorien (Ansgar, Olaus Petri, Haqvin Spegel, Johan Olof Wallin, Henric Schartau, samt Edvard Herman Rodhe, den sistnämnde var biskop i Göteborgs stift då kyrkan byggdes). Predikstolen från byggnadstiden med reliefer tillfogade 1934, utförda av Albin Hälldén, Hällbybrunn (men född i Hällevikstrand) efter skisser av Gunnar Erik Ström, Göteborg.
DOPFUNT - Placerad på en dopplats anordnad framför södra bänkkvarteret. Nyromansk utformning, skuren i trä, med en åttkantigt profilerad fot, ett skaft i from av en pelare med tärningskapitäl, och en åttkantig skål med träskärningar och ett textband löpande runt om. Dopfunten har också ett lock, med änglahuvuden i relief. Ritad av Martin Wallström, Lödöse.
BÄNKINREDNING - Öppen bänkinredning, delvis fristående från ytterväggarna. Framåtställda bänkar på ömse sidor om mittgången, tvärställda bänkar i norra och södra korsarmarna. Brunmålade gavlar, vilka är figursågade med rundad överdel och med armstöd. Bänkarnas innanmäten målade i rödbrunt. Några bänkar är borttagna längst bak, men bänkarna är annars aldrig ombyggda. På varannan bänkgavel sitter sedan 1977 de ursprungliga trearmade svarta gjutjärnsljusstakarna åter monterade.
LÄKTARE - Kyrkan har tre läktaren, i norr, väster och söder, med i princip likadan utformning. Orgelläktaren i väster har dock ett utskjutande mittparti. Läktarna bärs upp av svarvade och skurna kolonner, där korta romanska kolonner på höga piedestaler bär upp de träbågar som finns på undersidan av läktarnas framkanter. Läktarbröstningarna är genombrutna med låga rundbågiga arkader, uppburna av små romanska kolonetter. Rikligt med träskärningar och profileringar. Målade i brunt med ljust brunbeige fält. På läktarnas undersida synliga bjälkar och med facken mellan dessa panelklädda.
ORGEL - Orgelfasaden är rikt dekorerad, utförd i nygotisk stil, med tre rundbågiga pipöppningar, dessutom smala pipöppningar på hörnen. Mellan öppningarna bär kolonner upp fialer. Målad i gröna och grågröna nyanser, med förgyllningar. Samtida med kyrkan, byggd av Hammarbergs. Nuvarande orgelverket från 1965, av Tostareds kyrkorgelfabrik.
NUMMERTAVLOR - Två stycken, som står på hög fot, framför bänkkvarteren. Svarta rektangulära siffertavlor omgivna av brunmålade skurna ramverk, krönta av trepassformade förgyllda ornament inom spetsiga gavelfält.
KLOCKOR - En klocka i tornet, gjuten 1904 av Joh A Beckman & Co i Stockholm.

Bohusläns museums historik vid inventering 2002-2005:

HÄLLEVIKSSTRAND är beläget i västra delen av Morlanda socken, och som en följd av befolkningsutvecklingen var diskussionen långt gången om att riva sockenkyrkan och bygga en större. Så skedde aldrig, i stället blev lösningen att bygga ett kapell i Hälleviksstrand. Ett första förslag från arkitekten Adrian Pettersson (som ritat grannkyrkan Tegneby, byggd 1891) kunde läggas fram 1894, och efter bearbetning och fortsatta diskussioner beslöts 1900 att bygga en något större kyrka än i det ursprungliga förslaget.

1902 förvärvades mark, och kyrkobygget skedde sedan 1904 av byggmästare Johan Larsson, Hjälteby. Invigningen skedde 20 oktober 1904.

Förutom att färgsättningen skiftat något (ursprungligen var kyrkan målad i ockra utvändigt) samt att drakryggarna på takåsarna togs ner 1929, så har kyrkan aldrig byggts om.