Accession

Fornlämningen Alvastra pålbyggnad, Raä 22:1, Västra Tollstads sn., Ödeshögs kommun, Östergötlands län undersöktes av Mats P Malmer och Stockholms universitet under åren 1976-1980. Syftet med undersökningen var att tillgängliggöra materialet för forskning och studier samt att göra ett allsidigt studium av fornlämningens sociala, tekniska och ekonomiska funktion.

Alvastra pålbyggnad utgörs av en träkonstruktion från mellanneolitikum (2470 f. Kr.) belägen i Dags mosse vid foten av Omberg i Östergötland. Det rika fyndmaterialet från platsen utgörs av tiotusentals arkeologiska fynd av såväl sten, ben och keramik som organiskt material och konstruktionsdetaljer. Unikt för platsen är de goda bevaringsförhållandena av organiskt material. Tolkningen av träkonstruktionen gör gällande att det rör sig om en plats för kollektiva ritualer och ceremonier på vilken olika neolitiska grupper möttes.

Träkonstruktionen brukades och utvecklades under 42 år (enligt en för platsen lokal dendrokronologi). Konstruktionen bestod av ett hundratal stockar och pålar som slagits ned i mossen och som sedan kompletterats med horisontella stockgolv. Centralt i konstruktionen finns en spång som löper från fast mark in till konstruktionen och sedan genom den. Det är möjligt att mindre rum inrättats på vardera sidan om spången, men tydliga spår av resta väggar och tak inom konstruktionen har inte framkommit i samband med de arkeologiska undersökningarna. En palissad utgör delar av konstruktionens yttre gavel mot spången. Eventuellt har palissaden varit rest över den övriga konstruktionen. Pålbyggnaden är delvis undersökt men det är ännu oklart exakt hur stor den är.

Fyndmaterialet kan dateras till mellanneolitikum och består av keramik, bränd lera, bearbetad och obearbetad sten, humant och animalt osteologiskt material, organiskt material (nötter, frukt, svamp, sädeskorn, trä och näver) samt föremål av bärnsten, ben, horn, tänder och trä. Av speciellt intresse är keramiken som representeras av trattbägar- och gropkeramik samt vad som uppfattas vara en lokal variation av de båda keramiktyperna sk. pålbyggnadskeramik. Bland stenmaterialet utmärker sig de många dubbeleggade stridsyxorna, stora mängder bränd flinta och de för Alvastratrakten typiska eldslagningstenarna.

Hänvisning till tidigare publikationer (i urval):
Browall, H., 2011. Alvastra pålbyggnad. 1909-1930 års utgrävningar. Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien (KVHAA), Handlingar, Antikvariska serien 48. Stockholm.
During. E., 1986. The Fauna of Alvastra. An Osteological Analysis of Animal Bones from a Neolithic Pile Dwelling. OSSA. Volume 12. Supplement 1. Solna.
Malmer, M.P., 1978. Forskningsprojektet Alvastra pålbyggnad. Fornvännen 73. Stockholm.

Fornlämningen har tidigare undersökts under ledning av Otto Frödin 1909-1930.

Hänvisning till tidigare inventarienummer: 13572; 13929; 14272; 14550; 14800; 15000; 15209; 15312; 15703; 15884; 16026; 16374; 18801; 19150; 19414; 20884.

Nathalie Dimc
(2015-08-05)