Barlingbo kyrka

Väggar och valv i kyrkorummet
Väggarna och valven är invändigt i kyrkorummet putsade med kalkbruk och vitkalkade. I koret, korutsprånget och långhusvalven är de delvis täckta med medeltida muralmålningar. Torn- och triumfbågarna samt gördelbågarna i långhuset och de invändiga fönsteromfattningarna är utförda av slipad kalksten. Tornbågen har målade kantkedjor.

Långhuset, koret med korutsprånget, sakristian med pannrummet och tornrummet täcks av kryssvalv av kalkstensflis, varav korets, korutsprångets samt sakristians och pannrummets båda valv är romanska med stigande hjässlinjer medan tornvalvet och långhusets två valv är av typen kupolartade.

Golv, bjälklag, trappor
Golvet består i hela kyrkan av kalksten, både gotländsk (i tornrummet) och öländsk (i långhusets mittgång och delvis i koret). Undantag är långhusets bänkkvarter och sakristian, vilka har skurgolv av trä. I korgolvet ligger några medeltida gravhällar inlagda.
Till tornhuven och vindarna leder en murtrappa som har sin början i tornets sydvästra hörn. Tornhuven har stegar och vilplan av trä, vindarna över långhus, kor och korutsprång har inspektionsbryggor av trä. Sakristivinden är som nämnts inte tillgänglig för inspektion.
Till sakristians källare med pannrummet leder en metalltrappa som nås från dess västra fasad. Golvet i pannrummet består av betong.

Fast inredning
Den fasta inredningen består i koret av altare med piscina av kalksten med altaruppsats av målad sandsten, altarskrank med målade speglar (figurscener) samt korbänk i trä och i södra väggen en sittnisch med omfattning och ornerade kapitäl av kalksten. Vidare i långhuset träinredning i form av predikstol med tillhörande trappa, två slutna bänkkvarter i norr respektive söder, samt i sakristian ett väggskåp med snidad front och dörr av ek.

Kyrkans byggnadshistoria
Barlingbo kyrka är i sin helhet uppförd under medel¬tiden. Den nuvarande byggnadens äldsta delar är koret med korutsprånget och sakristian, vilka kom till vid en byggnads¬etapp i början eller mitten av 1200-talet som ersättning för en äldre, romansk stenkyrkas korparti. Grundresterna av denna äldre kyrkobyggnad från 1100-talet påträffades under golvet vid en restaurering 1924.

Det nuvarande långhuset byggdes vid mitten av 1200-talet. Tornet, från slutet av samma århundrade, är kyrkans yngsta byggnadsdel. Det är osäkert om det fullbordades med en klockvåning eller om bygget avbröts innan det nått avsedd höjd.

Kyrkan har genomgått mycket få utvändiga förändringar sedan byggnadstiden. Den största är utbytet av det ursprungliga takmaterialet, bräder, mot tegel respektive skiffer.

Kyrkan genomgick invändiga re¬staureringar 1924 och 1947-48. Vid det första tillfället var C. O. Hallström, Stockholm, ansvarig arkitekt, vid det senare länsarkitekt Olle Karth, Visby. 1924 lades stengolven i kyrkorummet, och 1947-48 togs bl. a. muralmålningarna fram och golven i bänkkvarteren förnyades. 1967 revs orgel-läktaren i tornrummet och dopfunten placerades där. Ett uppvärmningssystem för lågtrycksånga med pannrum under sakristians västra del installerade redan 1908. Kyrkans glasmålningar konserverades 1989 och placerades i nya infattningar.

De senaste restaureringarna
1997 gjordes en utvändig restaurering efter förslag av arkitekt Jan Utas, Visby. Restaureringen omfattade reparation av tornhuven, omläggning av långhusets skiffertak och en ny åskledare monterades. Fasaderna rengjordes, putslagades och kalkavfärgades.

En inre restaurering genomfördes 2000 efter förslag av samme arkitekt, då väggar och valv rengjordes, muralmåleriet och de fasta inventarier konserverades. Trägolven rengjordes och oljades, och stengolven foglagades. Ett nytt elsystem installerades.

Inventarier
Till kyrkans mest värdefulla inventarier hör dopfunten, i den konsthistoriska litteraturen ofta omnämnd som ett av de förnämsta inhemska konstföremålen från tidig medeltid (sent 1100-tal). Andra värdefulla inslag är muralmålningarna från 1200- och 1300-talen, glasmålningarna från 1200-talet i kyrkans fönster, väggskåpet från 1300-talet i sakristian och gravstenarna i korgolvet från 1300- och 1400-talen, kyrkklockan från 1400-talet samt predikstolen och altaruppsatsen från 1600-talet.

Kort beskrivning av kyrkan
Som framgått av byggnadshistorien består kyrkan av kor med korutsprång och sakristia, långhus och torn.

Ytterväggar
Väggarna är uppmurade av kalksten.

Tornhuv och yttertak
Tornhuven är av gotländsk, åttkantig modell, nedtill med ljudgluggar, en åt vart väderstäck. Tornhuven är klädd med snedkantade bräder, utvändigt tjärade. Bräderna ligger från ljudgluggarnas överkant och nedåt på ett tätt undertak. Spiran kröns av en vindflöjel, höjden till flöjeln är ca 43 m. Stommen är tillverkad av bilade och sågade virken. Högbenen är försedda med skyddsplåtar och offerreglar. Huven är utvändigt försedd med hängrännor av galvaniserad plåt och på östra sidan ett stuprör som leder ned vattnet till långhuset.

Kyrkklockan hänger i tornets klockvåning. Vattendäcket under klockan består av ett trädäck, klätt med asfaltpapp utan ränndal med utkastare åt norr. Plåtklädd trälucka över uppgångshålet.
Yttertaket över långhuset är täckt av skiffer, medan korets, korutsprångets och sakristians tak är beklädda med enkupigt tegel. Långhusets södra takfall är längst ned mot portalen plåtbeklätt. Skiffer och tegel på täta undertak (sakristians konstruktion ej granskad). Kor, kor¬ut¬språng och sakristia med tjärade vindskivor. Långhuset och sakristian med vardera en taklucka på norra takfallet. Långhuset har på takets östra del en skorsten.

Takstolarna är över långhus, kor och dess utsprång är av typen svensk takstol, långhusets modifierad med vertikalt dragstag av rundstål. Konstruktionsvirket är sågat och bilat. Sakristian har ett pulpettak vars konstruktion inte är besiktigad.
Långhusets tak är försett med hängrännor och stuprör av galvaniserad stålplåt. Vattnet leds via brunnar till infiltrationsanläggningar på kyrkogården.

Fasader
Fasaderna är putsade med kalkbruk, slevslätad yta, dock är tornets södra och västra fasader putsade med grovt slevdragen puts som inte avfärgats. De båda slätputsade tornfasaderna samt långhusets, korets med utsprång och sakristians fasader är vitkalkade. Hörnkedjor, fönsteromfattningar och portaler av fint huggen kalksten, en ljusöppning har tegelomfattning. Kyrkan har runt om en skråkantad sockel av kalksten.

Fönster
Långhusets södra fönsteröppning är spetsbågig, den norra rundbågig. Korets och korutsprångets södra och norra öppningar är rundbågiga, östra fönstret är spetsbågigt. Tornets västfönster runt. Sakristian med ett rektangulärt fönster åt öster, ett åt norr, pannrummet ett d: o åt norr. Fönstren har med undantag för sakristians fönster dubbla glas, insatta med obetydligt mellanrum direkt i stenkarmarna. Masverk av kalksten finns i långhusets båda fönster, i korutsprångets östfönster och i rosettfönstret i tornet. Ytterglasen är plana klarglas me¬dan innerglasen utgörs av färgade, blyinfattade rutor. Sakristians fönster har enkla glas, det norra insatt direkt i stenkarmen, det östra i en träbåge insatt på motsvarande sätt. De medeltida glasmålningarna är sedan 1989 inflyttade innanför själva fönsterglasen. Kyrkorummets fönster har alla utvändiga droppbleck av plåt.

Tornets ljudgluggar ingår som redan beskrivits i tornhuven. Gluggarna är försedda med fågelnät av pälsdjursnät på träramar. De har invändigt skjutdörrar, två i var glugg som glider i ett spår bildat av träreglar. Dörrarna är av stående panel, utvändigt tjärade. De kilas fast i position med träkilar. Solbänkarna är lagda med kraftig lutning utåt är klädda med två lager tjärade falar.
Korutsprång och långhus vardera med en rösteglugg, den förra med huggen kalkstensomfattning. Tornet har sex rektangulära ljusgluggar, en med tegelomfattning samt tre rundbågiga öppningar, de tre senare med huggen kalkstensomfattning, två av

Portaler
Kyrkans portaler (3 st.) är av fint huggen kalksten. Långhusportalen kyrkans huvudingång är spetsbågig har tre språng med kolonnetter. Kapitälband med växtornament. Konturerad tympanon. Vimperg med åttauddig stjärna i gult och svart, sidorna med huggna kalkstensskivor. Invändigt har denna öppning ett vindfång. Korets portal rundbågig, har ett språng med kolonnetter. Tornets nordportal spetsbågig har två språng med kolonnetter vilka i arkivolten motsvaras av rundstavar. Västra kapitälbandet med diamantsnitt. Konturerad tympanon, översta passet avtrappat. Nämnda portblad är utvändigt tjärade, av trä med smidda beslag. Pannrummets ingång rundbågig, dörrbladet med liggande panel.