VÄLINGE KYRKA

HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860
Uppförd 1855-56 och ansluten till den medeltida kyrkans torn, ombyggt på 1820-talet efter ritning av Carl Gustaf Blom (Carlsson). Som byggmästare omtalas Anders Haf.

PLAN OCH MATERIAL - Rektangulärt långhus med utbyggt halvrunt kor, ursprungligen sakristia, i öster och torn i väster. Nuvarande sakristia i nordöst tillkom 1926. Huvudingång genom tornet.

Uppförd av sten och tegel. Långhusets och korets fasadbeklädnad av huggen sandsten är delvis övertagen från den medeltida kyrkan. Tornet och sakristian putsade och vitkalkade liksom fönster- och dörromfattningar. Taktäckningen utgörs främst av kopparplåt, ursprungligen tegel.

EXTERIÖR - Byggd efter 1855 års ritning. Det äldre putsade tornet har en senare igenfylld trälanternin.

Exteriören uppvisar ifråga om omfattningar och fönster influenser från C G Brunius kyrkoarkitektur.

INTERIÖR - Det kryssvälvda kyrkorummet omdanades i och med 1925 års renovering. Den ursprungliga skärmväggen i nygotisk stil, som avskärmade sakristian från koret, har borttagits och det nya altaret är placerat mot östväggen. Altartavlan är en kopia av van Dycks "Gravläggningen", utförd 1851 av Nils Månsson Mandelgren. Predikstolen från 1600-talet, vilken övertagits från gamla kyrkan, försågs vid renoveringen med ny trappa och fick samtidigt nuvarande placering längre mot öster. Altarringen och den öppna bänkinredningen tillkom vid samma tid liksom läktarens nuvarande utformning. Nuvarande orgel tillkom 1873.

Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860. D 1, Skåne och Blekinge. 1989.

Kyrkan ligger mitt på den medeltida kyrkogården som ursprungligen har haft en nästan kvadratisk form. Den har senare utvidgats till nästan dubbla storleken mot öster och troligen har kyrkogården också utvidgats något mot norr. I nordöstra hörnet av kyrkogården har man påträffat lämningar från en byggnad som grovt dateras till senrenässans. Kyrkogårdens äldsta delar omges av en putsad och vitmålad mur, avtäckt med taktegel. Ingångar med murade grindpelare och grindar av järnsmide finns i väster, sydväst och i norra sidorna. Längs västra och norra sidan av kyrkogården finns en trädkrans av lind. Nya kyrkogården kringgärdas av ligusterhäckar och en nyplanterad trädkrans. Enstaka höga vintergröna barrträd finns på kyrkogården som i övrigt är relativt öppen och har sparsamt med planteringar. Gravplatserna är buxbomsinhängnade och singeltäckta med raka, grusade gångstråk. Delar av nya kyrkogården som inte tagits i bruk ännu är grästäckt. Enligt äldre kartor var kyrkogården, parken väster om kyrka och prästgården planlagd med slingrande gångar i engelsk parkstil. Enstaka äldre gravstenar och gravräcken står kvar på gravplatserna och en del äldre gravvårdar har samlats i ett lapidarium intill bårhuset.
Byggnader på kyrkogården
Ett mindre bårhus med okänd ålder finns i norra gränsen mellan gamla och nya kyrkogårdsdelen. Bårhuset består av en murad och putsad, vitmålad byggnad med en bred inkörsport från söder och sadeltak täckt med tegel.

Se även beskrivning av Välinge kyrkomiljö under Miljöer.

Vård- och underhållsplan för Välinge kyrka, Wikerstål arkitekter AB, 2005.
Sockenkyrkorna kulturarv och bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet, 2008.
Kyrkor och herravälde, från kristnade till sockenbildning i Skåne, Mats Anglert 1995.
Landsbygden, Helsingborgs historia Del VIII:1, Red. Anna Christina Ulfsparre m.fl. 2010.
Skåne, Landskapets kyrkor, red. Markus Dahlberg, Riksantikvarieämbetet, 2008.
Internet: Helsingborgs stadslexikon. Besökt 2015-11-09.
http://stadslexikon.helsingborg.se/index.php?title=V%C3%A4linge_kyrka