Välinge kyrkomiljö

Välinge socken ligger i ett fornlämningsrikt landskap som gränsar till Vege Å i öster och i norr når ända till Skälderviken. Idag är landskapet ett öppet småbrutet landskap med betesmarker men området var förr mer skogbeklätt. Ortsnamnet Välinge kan troligen knytas till vadställe eller mindre vattendrag och finns belagt i skrift sedan år 1201. Kyrkbyn, som även kallas Kyrkvälinge, ligger ett stycke in från kusten medan kustområdet kallas Utvälinge, där det också fanns ett senmedeltida kapell som revs på 1600-talet. Mellan kyrkbyn och Utvälinge ligger Vegeholm uppfört på 1500-talet av Tyge Krabbe. Vegeholms ägare, och senare även ägaren till Rögle gods har innehaft patronatsrätten över kyrkan.

Välinge kyrka ligger omgiven av kyrkogården i sydöstra utkanten av byn. Före skiftena hade kyrkan ett mer centralt läge där vägarna mellan Utvälinge och Kattarp samt vidare till Vemmentorp förgrenade sig. Bytomten utgjordes av ett nordligt och ett västligt stråk. Nordväst om kyrkan ligger prästgården, byggd 1836 och norr om kyrkan Klockaregården från 1755. Övrig bebyggelse är koncentrerad kring Välingevägen nordväst om kyrkan medan den västra delen av gamla bytomten är obebyggd mark. Väster om kyrkan och kyrkogården finns en parkering och en stor park med en allé av kastanjer som kantar infarten till kyrkan från Välingevägen.