VISNUMS KYRKA

KOMPLETTERING VID INVENTERING 2003 - Den första kyrkan i Visnum uppfördes troligen i mitten av 1200-talet och Visnum socken omnämns också första gången kring 1250. En predikstol skänktes till kyrkan 1684 av brukspatron Niclas Warnmark på Krontorp. Eventuellt är den tillverkad av bildhuggaren Bengt Svensson i Kristinehamn, "mäster Bengt". Den gamla träkyrkan, som låg sydost om den nuvarande, revs 1733 i samband med att den nuvarande kyrkan uppfördes.

Efter flera års diskussioner angående en ny församlingskyrka, gav kyrkobyggnadsmästaren Christian Haller år 1728 ett förslag på en stenkyrka. Förslaget godkändes dock inte och istället uppdrog man åt byggmästaren Philip Eckel, som varit med vid domkyrkobygget i Karlstad, att uppföra en kyrka av timmer. Enligt en gammal ritning tänkte Eckel från början ge Visnums kyrka samma form som Domkyrkan i Karlstad. Bland annat skulle där vara ett rakt koravslut med bakomliggande sakristia under läktare. Förslaget godtogs inte utan kyrkan fick korsform med ett tresidigt avslutat kor i öster, och en sakristia i den nordvästra vinkeln. Stommen uppfördes på 17 dagar; 26 maj- 11 juni 1730, av 16 timmermän. Tornspiran togs ned från den gamla kyrkan 1732 och användes vid uppsättandet av klockstapeln. Invigning av kyrkan skedde den 5 augusti 1733 av superintendenten Magnus Aurillius.

Innertakens valv tillkom 1734, ytterväggarna spånkläddes 1735 och vapenhusen tillkom 1742. Altaruppsatsen skänktes till kyrkan 1745, och kan vara ett verk av bildhuggaren Isac Schullström. I samband med altaruppsatsens tillkomst "förbättrades" också predikstolen, troligen av Schullström. Taket målades 1747 av Kristinehamnsmålaren Daniel Ortman. Väggarna målades med draperingar kring dörrar och fönster av Anders Brodd 1753-54.

Den första orgeln, byggd av E A Setterqvist, Örebro, insattes 1847. Orgelfasaden i nyklassicistisk stil är ritad av arkitekten JF Åbom år 1841. Golvet reparerades 1865 samtidigt som bänkarna byggdes om och sakristian fick en ny ytterdörr. Limfärgen togs bort på predikstolen 1874 och ommålades istället med linoljefärg. Under 1880-talet genomfördes ommålning av väggar, tak och bänkar med linoljefärg. Då limfärgen på väggarna togs bort visade det sig att "valvet ursprungligen varit målat i särskilda avdelningar och fält med draperier och figurer". Även altartavla och predikstol renoverades.

År 1909 reparerades och omlades såväl kyrkans som klockstapelns väggar och tak med handkluvna spånor. En invändig renovering skedde 1932-33 efter förslag av arkitekt Einar Lundberg. Taket målades i en ljust grå färg, taklisten marmorerades och väggarna målades i gulgrått. Bänkkvarterens dörrar målades i ljusbrunt och vinrött. Fönsterglasen i koret byttes till antikglas. Altaruppsatsens starka färgen dämpades, altarskåpet sattes upp på korets nordvägg och St Olof skulpturen placerades på den södra sidan. Elektrisk bänkvärme installerades. Orgeln rengjordes och sågs över.

År 1964 gjordes en omfattande renovering av taktkonstruktionen, då mittenpartiet drogs samman med dragband och taket lades om med nya spånor. 1978 installerades ny bänkvärme. En utvändig renovering av socklar, syllstockar och vissa fasadspånor gjordes 1984 efter program av arkitekt Jerk Alton, Kumla. Konservering av predikstol, altaruppsats, helgonskåp, madonna och triumfkrucifix utfördes 1996 av konservator Cecilia Skoglund. Under 2003 gjordes nya eldragningar och elbänkvärmare installerades.

SAMMANFATTANDE BESKRIVNING- Kyrkorummet är korsformat med ett något förhöjt, tresidigt avslutat kor i öster. Läktare finns i söder, norr och väster, den sista med orgelfasad från 1840. Rummet täcks av ett högt smalt trätunnvalv av gråmålad slätpanel. I koret finns altaruppsats och predikstol i provinsiell barock. Slutna bänkkvarter mot ytterväggar.
KYRKORUMMET har bilade TIMMERVÄGGAR som är målade med en bröstning i grönt och den övre delen i gråvitt. GOLVET är lagt med obehandlade, breda golvbrädor och här ligger en blåmelerad mittgångsmatta. Ett TAKFOTSUTSPRÅNG avslutas mot väggen av en blåmarmorerad taklist. Det finns ett antal DRAGSTAG: i östra korsarmen finns två av trä och ett av järn. I södra och norra korsarmarna finns ett dragstag av trä och ett av järn. I det västra finns ett av järn. Dragstagen av trä är målade i gråvitt. Slutna BÄNKKVARTER som i de tre korsarmarna går ända bak mot respektive timrad vägg mot vapenhus. Bänkarna står på ett något förhöjt golv. De är i stort sett samtida med kyrkan, men har byggts om ett antal gånger. De är mot mittgångarna försedda med dörrar med gamla gångjärn. Rygg, sits, psalmbokshylla och dörrarnas insida är grönlaserade. Ryggens utsida är grå och överliggaren är brun. Fotbrädan är obehandlad. I bänkarna ligger bruna lösa dynor.

Det förhöjda KORET utgörs av hela östra korsarmen och är lagt med smala lackade brädor. Koret är avskilt med ett lågt KORSKRANK. Här finns en ALTARUPPSATS i provinsiell barock stil, troligen tillverkat av Isak Schullström 1743-45. Den är försedd med urverk och urtavla. Den är uppdelad i tre nivåer där nederdelen har skulpterade figurer föreställande Kristus på korset, omgiven av Maria och Johannes. På var sida därom, inom dubbelställda kolonner står till vänster Moses och till höger Aron. I mellanstycket finns en urtavla med tillhörande urverk från 1761. Den är tillverkad av Kristinehamnsurmakaren Johan Sedman och bär signeringsnummer 397. Båda dessa delar inramas av förgyllda akantusblad. Överst finns en strålande sol och en skuren figur föreställande Kristus med segerfanan. Bakom altaret finns en stor blåmålad drapering som "hänger" från takvalvet ner bakom altaret ner till ungefär bröstningshöjd. Golvet här är av obehandlade, breda brädor. Väggarna mot norr och söder är yngre än östväggen. ALTARRINGEN är sammanbyggd med altaret och har sju sidor. Den täta altarringen är dekorerad med fyllningar som marmorerats med blå speglar. Stoppat knäfall och överliggare med blått tyg. Golvet innanför altarringen är förhöjt ett steg och lagt med breda lackade brädor.
På norrväggen hänger ett medeltida ALTARSKÅP. Det inköptes 1525 och fungerade som altarprydnad ca 10 år efter kyrkans invigning. Dess mittparti föreställer Marie kröning, i flyglarna finns helgon; till vänster överst Petrus och Paulus, nederst Santa Barbara och troligen Santa Katarina av Alexandria. Till höger finns överst Sankt Brynolf av Skara och Sankt Sebastian, nederst ett krönt kvinnligt helgon vars attribut nu saknas, samt Sankta Elin av Skövde. På södra korväggen hänger en skulptur av Sankt OLOF, daterad till 1400-talet. Här hänger också en sköld som tillhört löjtnanten Erasmi har tidigare suttit på altaruppsatsen. I korgolvet, framför altarringen, ligger en GRAVSTEN. Den flyttades hit från gamla kyrkan år 1758. Stenen är lagd över riksrådet och landshövdingen Boo Ribbing till Säby, hans tre hustrur samt en liten son. I korets södra del finns en DOPFUNT av trä. Dopfunten med tillhörande lock och dopfat tillkom 1933 och utgörs av en åttkantig cuppa dekorerad med marmorerade fyllningar. Foten består av fyra brunmålade ben. Ett TRIUMFKRUCIFIX, från 1300-talets förra hälft hänger i valvbågen i övergången mellan kor och långhus. Längs korets ytterväggar finns slutna kyrkvärdsbänkar. Vid dopfunten och som KORMATTA ligger två mattor av ull i röllakansteknik. Dominerade färger är blått, grönt och vitt.

PREDIKSTOLEN är placerad i brytpunkten mellan norra och östra korsarmarna. Den är tillverkad 1684 och överflyttad från gamla kyrkan dit den skänktes av hammarpatronen Niclas Warnmark på Krontorp. Bildhuggaren Mäster Bengt Svensson, Kristinehamn tillverkade den och målade den också 1692. Predikstolen kompletterades 1745 och 1773, eventuellt av Isac Shullström. Från dessa senare tillägg finns bland annat dörren och trappan upp samt baldakinen med en mängd olika figurer. Under ljudtaket hänger en gyllene duva. På var sida om predikstolen finns ett litet halvmåneformat fönster. Fönstren är spröjsade med såväl trä- som blyspröjs och försedda med färgat antikglas.
VÄSTLÄKTAREN tillkom 1734. Den nås via en trappa som döljs bakom en trädörr längst bak i den västra korsarmen. Läktaren bärs upp av fyra par pelare med fyrkantig bas och åttkantig överdel. Läktarens mittparti är på mitten utskjutande i kyrkorummet. Den grå målade barriären är försedd med marmorerade spegelfyllningar i blått. ORGELFASADEN är ritad av arkitekten J F Åbom 1841, och den första orgeln insattes 1848, byggd av E A Setterqvist, Örebro.
Under det befintliga taket, uppe vid orgeln finns rester av ett målat innertak. På västväggen finns också rester av äldre skrift målad på väggen. LÄKTARE i norr och söder uppfördes 1767 och nås via trappor i kyrkorummet. Dessa barriärer dekorerades lika altarrundeln 1777. De nås via trappor i kyrkorummet. Trapporna är gamla och obehandlade, i trapplöpet ligger en vävd matta i ripsteknik. Läktarna bärs upp av tre par pelare. De båda läktarna är fyllda med äldre, fasta bänkar.

Kyrkorummet har slutna BÄNKKVARTER som ansluter mot ytterväggar och i de tre korsarmarna går bänkarna ända bak mot respektive gavelvägg. VAPENHUS i väster har golv av trä, och en trappa av trä med sex, gråmålade trappsteg. Väggarna mot söder, väster och norr utgörs av gråmålad slätpanel medan östväggen är klädd med spånor målade med en ockragul färg. Spånorna har samma mönster som ytterväggarna och utgörs av den gamla ytterväggen. Taket är klätt med en slätpanel. Porten mot kyrkorummet är en gammal rundbågad trädörr, isolerad på insidan.
VAPENHUSEN i söder och norr har enklare ytterväggar klädda med stående slätpanel medan väggen mot kyrkan är klädd med spånor. Längs ytterväggarna står gamla gråmålade träbänkar. Obehandlade trägolv.
SAKRISTIAN har golv av lackade brädor, vävklädda väggar och ett tak med skivmaterial. En lucka i golvet leder ner till en gammal stensatt källare som under 1900-talets mitt, delvis gjutits för en elcentral.