HISTORIK
Enligt 1959 års generalplan skulle Hisingen få ett
stort centrum. Det fick namnet Wieselgrensplatsen
efter den kände nykterhetskämpen Peter Wieselgren.
1955 gjordes stadsplanen för Lundby Centrum av
stadsplanechef Koj Jonsson och Torild Ekberg. 1959
presenterades platsen som Lundby Medborgarcentrum,
med samlingssalar och ungdomsgård och biograf
intill. När centrumet invigdes 22 maj 1966 blev istället
kommersen huvudsaken, med varuhusen Domus, Epa
och ca 20 specialbutiker. Ovanpå Domus fanns en
samlingssal. Grönsakshallen byggdes 1961 som ett
provisorium åt Domus, där biblioteket sedan flyttade in.
Tre åttavånings bostadshus ritades redan 1958, Lundby
centrum med en lägre centrumbyggnad tillkom 1965.
På de första två våningarna inreddes kontor, butiker
och på de övre bostäder. Fasaderna var putsade.
Arkitekterna var Arne Nygård och Poul Hultberg.
Byggherrarna var Arvid Malm och Artur Källfelt samt
G.O. Brannefors.
MOTIVERING
Lundby centrum, eller Wieselgrensplatsen, påminner
om större svenska städers gågata och har en
storstadsmix av butiker. Platsen är karaktäristisk och
har såväl miljömässiga som stadsbildsmässiga kvaliteter.
Centrumet har originalinslag som berättar om tidens
dekorativa stil och utformning.
BESKRIVNING, KARAKTÄR
Anläggningen är uppdelad på två kvarter, belägna i
olika stadsdelar på var sin sida om Wieselgrensgatan.
Den huvudsakliga delen i öst har två skivhus med åtta
våningar och affärer i gatuplan, och mellan dem en
låg affärsbyggnad, samt en stor centrumbyggnad med
sjukhus.
Entrén till torget bär tydliga spår av det ursprungliga
stora EPA-varuhuset med restaurang. Huset har en
karakteristisk kopparklädsel i den övre våningen och
klockspelet fungerar fortfarande. Ett sjukhus, också
det kopparklätt med fält i 1970-talsorange, ligger
intill affärscentrumet. Åt stråket är fasaden i gatuplan
uppglasad, med ett utskjutande skärmtak med infälld
stor, rund armatur över skyltfönstren. Fyra trappor
leder upp från stråket till skivhusens första våning, med
kontor och sjukvårdande verksamheter och vidare till sex
bostadsvåningar. Skivhusen har ljusa fasader med bruna
balkonger och indragna kopparharnesk under takfoten
och utgör ett sammanhållande element. Stråket har
markbeläggning i vita, svarta och röda betongplattor.
Centrumbyggnaden verkar som tre byggnader,
eftersom byggnadshöjderna varierar. Sjukhuset har
fyra våningar, övriga två. Centrumbyggnaden är klädd
med 48 ton zig-zag korrugerad kopparplåt upptill och
svart norsk skiffer nedtill. Åt Hjalmar Brantingsgatan
har husvolymerna mycket olika uttryck, styrt av
fönstersättningen. Den västra byggnadskroppen har
stora restaurangfönster i hela övervåningen, medan
den mellersta är slutnare med smala fönster i rad, brutet
av en utskjutande kopparklädd ”låda” på övervåningen
med kontor. Sjukhuset i öst får en offentlig karaktär
av den närmast totalt uppglasade fasaden i band med
orange glasbröstningar. Taken är relativt plana med
olika påbyggnader.
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
