VÄSTERGARNS KYRKA

Västergarn kyrkogård har en rektangulär utformning och erhöll sin nuvarande form i samband med en utvidgning åt öster 1913. Spillror av trädkransen markerar den tidigare gränsen för kyrkogården.
Kyrkogården är omgiven av en putsad kalkstenmur, krönt med kalkstens- och cementplattor.
På kyrkogården fanns 1996 ca 160 st. synliga gravar.

Övriga byggnader på kyrkogården
På kyrkogården finns inga andra byggnader.

Västergarn kyrka har en ovanlig byggnadshistoria såtillvida att den i motsats till de flesta andra gotländska medeltidskyrkor byggdes ett stycke ifrån sin föregångare på platsen, en romansk absidkyrka från 1100-talet. Det vanliga var annars att den nya kyrkobyggnaden uppfördes etappvis runt den gamla. Kyrkan består endast av koret till en planerad ny anläggning, något långhus kom av okänd anledning aldrig till utförande.

Byggnadstiden brukar av konsthistorikerna anges till 1200-talets mitt. Vid slutet av samma århundrade utfördes de förändringar som permanenterade koret som enda kyrkorum. Den tilltänka triumfbågen murades igen och försågs med en ingångsport. Samtidigt ändrades kyrkans fönster och kyrkorummet välvdes. Sannolikt kom då även takryttaren för kyrkklockan till.

Västergarn var under medeltiden en betydande hamnort, och dess halvcirkelformade skyddsvall är till stor del bevarad. Nordost om kyrkan finns ruinen av ett medeltida murat torn (kastal), troligen från 1100-talets slut. Ruinen av en romansk kyrka återfinns nordväst om den befintliga kyrkan. Den medeltida stenkyrkan består endast av en byggnadskropp, med närmast kvadratisk planform. Den uppfördes vid 1200-talets mitt som kor till en större kyrka, vilken på grund av ekonomiska svårigheter efter inbördeskriget 1288 aldrig kom till utförande. En ombyggnad ägde rum i slutet av 1200-talet, då bl.a. fönstren moderniserades, triumfbågen igenmurades och en rundbågsportal insattes i västmuren (troligen ursprungligen avsedd för det icke uppförda långhuset). Det branta sadeltaket kröns av en takryttare i väster. Invändigt täcks kyrkorummet av ett åttakappigt tältvalv. I den norra muren, som är tjockare än de andra, finns en murad trappa samt ett smalt utrymme i öster, vilket används som sakristia. Kyrkan har restaurerats 1935 (arkitekt Erik Lundberg) och 1966 (arkitekt Olle Karth).

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1998.