HALLINGEBERGS KYRKA

I Hallingeberg fanns sedan medeltiden en träkyrka som blev för liten och bristfällig. Träkyrkan bestod av ett enda rum med tunnvälvt tak av trä. Kyrkan hade tre rundbågiga större fönster på långsidorna och två i koret. Det fanns två ingångar på södra sidan. Den västra ingången gick genom tornrummet, vilket vill säga att kyrkan hade ett torn. Kyrkan har renoverats 1863 och 1937.

Den nya kyrkan finansierades helt av en donation från Anna Cederflycht, ägare till godsen Helgerum och Ankarsrum, som i donationsbrevet utförligt specificerade hur pengarna, de 72 000 daler kopparmynt som hon skänkt, skulle användas. När den nya kyrkan skulle byggas och byggmästaren satt ut måtten klagade församlingen över att den var för liten för att uppfylla de krav som donationen ställde. Efter flera års stillestånd fick församlingen rätt och en större kyrka började uppföras 1759.

Carl Hårleman, överintendent, ritade ett förslag till Hallingeberg kyrka som biskopen Andreas Olavi Rhyzelius omformade. Kyrkan, skulle enligt Anna Cederflychts donationsbrev byggas under domkapitlets kontroll. Den stora sakristian, placerad långt mot öster, kännetecknar Rhyzelius förslag. Kyrkans huvuddrag följer fortfarande Hårlemans förslag med vissa avsteg. Hårleman hade ritat en utbyggnad på södra sidan, mitt emot sakristian, för att uppnå en korsform i planen. Det utförda koret har en svängd form utan att vara en absid och fasaderna är indelade med lisener och blinderingar. Hårlemans är mera symmetriskt, har fler formgivna detaljer och högre långhusmurar. Kyrkans huvuddisposition, det brutna och valmade taket och den för Hårleman karakteristiska tornhuven är de delar som bibehölls enligt överintendentens förslag.

KYRKOBYGGNADEN
Medeltid. En träkyrka byggs, några inventarier från medeltiden finns kvar i dag, ett altarskåp och skulpturer föreställande Maria, St Olov, Johannes Döpare, St Margareta samt en sanctusklocka.
1371. Hallingberg omtalas för första gången i en bevarad skriftlig källa, Riksarkivet
1627. Gravsten i vapenhuset rest över nämndemannen Peder Svensson i Dynestad tidigare placerad på kyrkogården.
1706. Lantmäteriets äldsta karta som avbildar kyrkan och kyrkogården.
1714. Inventarieboken berättar att kyrkan är av trä, och ansågs vara en offerkyrka med tillresande från Öland och Gotland för att döpa sina barn.
1751. Anna Hansdotter Cederflycht skänker 72 000 daler kopparmynt för uppförande av en ny kyrka i sten istället för den förfallna träkyrkan. Det beslutades att den nya kyrkan skulle byggas runt den gamla. Kyrkan hade en sakristia av tegel med valv. I koret låg två medeltida gravstenar över; Ragnar kyrkoherde tom 1325 och en okänd som placerades som trappsteg till den nya sakristian.
1760. Den nuvarande stenkyrkan uppförs, träkyrkan såldes till entreprenören Anders Hanqwist.
1761. Predikstolen, skulpturerna på orgelfasaden och mindre delar på altaruppsatsen utförs av Nils Österbom. Orgeln byggs samma år av Lars Wahlberg.
1774. Altartavlan och orgelläktaren bröstning målas av Magnus Wikander.
1795. Torntaket åtgärdat efter åsknedslag
1807. Kyrkan vitkalkades.
1826. Ritningsförslag till lanternin istället för tornhuven, ATA.
1830 Spåntaket ersattes med tegeltak
1860. Minnesplattan över Anna Cederflycht inmurades över kyrkans östliga portal.
1863. Stor renovering pga röta i bjälklaget, interiör: ommålning, altaret förhöjdes, ny altarring i gjutjärn samt troligen nya fönsterbågar i gjutjärn och exteriör rappning
1877. Ny dopfunt av kolmårdsmarmor.
1878. Värmeugnar uppsattes i kyrkan.
1895. Beslöts att kyrkan innertak skulle målas.
1896-97. De slutna bänkkvarter byttes mot nya ekmålade öppna bänkrader i nygotisk stil, nytt trägolv. Ommålning interiört med bröstningar i mörk färg på väggarna upp till nedre fönsterkarmarna däröver schablondekor, vitt tak och vit taklist, predikstolen i vitt och guld.
1904. Beslöts att kyrkans yttertak skulle renoveras och läggas om.
1908. Nya klockor beställdes.
1914. En nytt orgelverk byggdes till kyrkan av E A Setterquist & son.
1931. Ytterdörren till sakristian tog upp.
1934. Värmesystemet byts ut till centralsystem med ånga. El-belysning installeras
1937. Stor renovering enl förslag av ark Knut von Schalensee och kyrkmålare Ekholm; väggarna målades grå, kyrkbänkarnas höga gavlar sågades av och ommålades från grön till blå, de medeltida inventarierna konserverades av konservator Sundbom och placerades i kyrkorummet, altaruppsatsens sidostycken som varit nedplockade sattes upp igen, altarringen återställdes, korbänkarna reducerade från tre till en på varje sida, korfönstren fick antikglas, sakristian renoverades, tegeltaket utbytts till skiffer från Grythyttan, väggarna slätputsades. Interiören är fotograferad innan renoveringen utfördes, se foto.1946-47. Orgeln omdisponerades av A Holmberg
1957. El-värme installeras
1959. Elektrisk klockringning installeras
1973. Exteriör och interiör renovering, samma färgsättning men med något ljusare grå ton i färgsättningen.
1991. Exteriör renovering, underhåll och avfärgning av fasaden.
2003. Tak- och tornrenovering, samt konservering av 4 medeltida skulpturer

Kyrkorummet är rektangulärt och täckt med tunnvalv, 30 x 13 x 9 meter stort. Proportionen på kyrkorummet ger ett enhetligt och överskådligt rum. Långhuset är inrett med öppna bänkrader. Golven i kyrkan är genomgående av kalksten, med ett högre golv i trä i bänkraderna. I koret står altaruppsatsen från 1774 med väggfast altare, altarring med sluten front, två psalmtavlor, en rad korbänkar på varje sida, en medeltida gravsten, medeltida primklocka och dopfunt från 1877. Trappsteget upp till sakristian utgörs av en stor medeltida gravstenshäll, båda stenarna är från 1300-talet. Kyrkorummet enda direkta utgång är placerad på södra sidan i koret. Koret ligger ett trappsteg högre än långhuset, troligen var golven ursprungligen i samma nivå. Bänkraderna på norra sidan under predikstolen är borttagna i senare tid och ersatts med ett podie för en flygel.

På långhusväggarna är de medeltida skulpturerna, altarskåpet och ett epitafium från 1600-talt upphängt. På södra sidan hänger från öster mot väster: altarskåpet, Maria, St Olov, Johannes Döparen. På norra sidan i samma riktning hänger; St Margareta och ett epitafium över löjtnanten Hinrik Gyldenbreider, 1662-1697, som bodde på Rispetorp. Läktaren bärs upp av fyra fyrkantiga pelare. Trapporna till orgelläktaren är inbyggda bakom en vit vägg i stående panel med grå dörrar. Under orgelläktaren finns två mindre rum som används till förvaring, ljud-, ljus och el-anläggningen. Kyrkorummet är upplyst av tre kronor i mittgången och tre mindre i koret, samt plåtar, lampetter, på väggarna.

Predikstolen, orgelfasaden och altaruppsatsens skulpturer är tillverkades 1761 av bildhuggare Nils Österbom i Norrköping. Predikstolskorgen bars ursprungligen upp av en atlant och de båda änglarna under ljudtaket hade en tavla mellan sig med inskriften "Saliga äro de som höra guds ord och gömma det". Orgeln byggdes av Lars Wahlberg samma år. Magnus Wikander målade altartavlan 1774 och målningarna på läktarbröstningen, predikstolen samt orgelfasaden. Läktarbarriärens speglar pryds med bilder föreställande Jesus, apostlarna, evangelisterna, Johannes Döparen, Moses och Aron. Arbetena håller en konstnärligt mycket hög nivå.

Interiören var troligen från början blåmarmorerad. I ett sockenstämmoprotokoll finns redovisat att väggen bakom orgelverket skulle målas med blå skyar och fönstren omges med gardinmålningar. I dag är interiören vitkalkad med grå kranslist och tunnvälvt vitmålat innertak av trä. Trädetaljerna i kyrkorummet är annars genomgående avfärgade i en ljus varmgrå ton. De öppna bänkradernas gavlar är blåmålade med marmorerade speglar.

Sakristian är osedvanligt rymlig, har vitkalkade väggar, ljusgrått och trägolv. Snickerierna är målade i grå toner. Trappan till predikstolen kommer ut i det sydvästra hörnet. 1931 fick sakristian en egen ytterdörr på östra sidan. Renoveringen 1937 förändrade också sakristian. Ett stort bord i mitten, målat grått i grått. De tidigare mindre biutrymmena på östra sidan förstorades och inredningen förnyades. Den östra sidan av sakristian rymmer, toalett, kapprum, förvaring, skåp för textilier och arkiv. I nordvästra hörnet står ett fristående skåp för textilförvaring. Under sakristan ligger en källare som tidigare användes för kistor innan gravkapellet byggdes. I dag är det pannrum och förvaringsutrymme.

Tornet är indelat i tre våningar med klockstolen överst. Vapenhuset är tornets bottenvåning och här är kyrkans huvudingång. Vapenhuset är enkelt med högt till tak. Väggarna är vitkalkade med platt trätak, träfärgat. På den norra väggen är trappan till tornet inbyggd innanför en stående träpanel. Ett mindre rum med dubbeldörr där elmätare och ett mindre utrymme för förvaring. Vapenhuset är inrett med två barockstolar. På södra sidan står en gravsten från 1600-talet som tidigare var placerad på kyrkogården. Vinden är tillgänglig via tornet genom en öppning från tornet. Tunnvalvet är spikat underifrån och bärs upp av takstolen. Valvet är täckt med isolering. På översta våning hänger kyrkans två klockor från 1908.

Kyrkans inventarier är inte genomgångna vid denna besiktning.