BERGGRENSKA GÅRDEN

Berggrenska gården byggdes omkring 1813 efter ritningar av stadsbyggmästaren C A Wahrberg. Den tvåvåniga huvudbyggnaden, mot Gavleån, uppfördes i nyklassisk stil. Fasaden är klädd med träpanel och är sparsamt utsmyckad. Taket är valmat och ursprungligen tegelklätt, numera plåt. I mitten av husets långsida finns på bottenvåningen en genomlöpande förstuga med huvudingång från Norra Strandgatan. Vid uppförandet av gården tillkom dess terassanläggning samt den putsade muren med pelare som omger fastigheten.
Gården fungerade ursprungligen som köpmansgård med utrymmen för handel, bostad samt rum och stall för gästande bönder och handelsmän. Den var en karakteristisk gårdstyp i dåtidens Gävle. Dess namn har den fått efter köpmansläkten Berggren som ägde gården fram till 1891.
Sommaren 1869 drabbades stadens centrum av en omfattande eldsvåda. Alla gårdsbyggnader på Berggrenska gården brann ner medan huvudbyggnaden i stort sett skonades. Vid återuppbyggnaden uppfördes de båda envåningsflyglarna av trä efter Kyrkogatan och inkörsporten till gården förlades mellan dessa. I samma axel som huvudbyggnaden genomgående förstuga.
Efter nästan 80 års användning som köpmansgård fick fastigheten andra funktioner då den 1891 såldes till Gefle Stads Borgarskola. Fram till 1980-talet har ett flertal skolor samt på senaste år läromedelscentraler haft sina lokaler i gården. Byggnaderna har under den tiden förändrats efter skolans behov, framför allt interiört medan exteriören i stora drag har behållit sitt ursprungliga utseende. År 1904 tillbyggdes den östra stenflygeln med stenbyggnaden.
Under mitten av 1980-talet har gården genomgått en stor renovering och ombyggnad. Huvudbyggnadens och flyglarnas exteriörer har i stora drag behållit sitt utseende och har målats i en äldre färgsättning.
Flyglarnas interiörer har byggts om kraftigt och inget av den äldre inredningen kvarstår. Huvudbyggnadens inre har genomgått en mindre ombyggnad och i viss mån har den äldre rumsindelningen återställts. Äldre snickerier har bevarats och kompletterats. Den ursprungliga genomgående portgången och trapphallen har bevarats och återfått sin funktion. Byggnaderna inrymmer idag länets hemslöjd, turistinformation, café och olika hantverks- och försäljningslokaler.
Berggrenska gården besitter ett stort kulturhistoriskt värde genom att det är den enda kvarvarande och exteriört välbevarade handelshuset i Gävle. Dess huvudbyggnad är ett av de få som klarade sig från branden 1869 och som har fått behålla sitt ursprungliga arkitektoniska utseende.
Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2

Berggrenska gården byggdes omkring 1813 efter ritningar av stadsbyggmästaren C A Wahrberg. Den tvåvåniga huvudbyggnaden, mot Gavleån, uppfördes i nyklassisk stil. Fasaden är klädd med träpanel och är sparsamt utsmyckad. Taket är valmat och ursprungligen tegelklätt, numera plåt. I mitten av husets långsida finns på bottenvåningen en genomlöpande förstuga med huvudingång från Norra Strandgatan. Vid uppförandet av gården tillkom dess terassanläggning samt den putsade muren med pelare som omger fastigheten.
Gården fungerade ursprungligen som köpmansgård med utrymmen för handel, bostad samt rum och stall för gästande bönder och handelsmän. Den var en karakteristisk gårdstyp i dåtidens Gävle. Dess namn har den fått efter köpmansläkten Berggren som ägde gården fram till 1891.
Sommaren 1869 drabbades stadens centrum av en omfattande eldsvåda. Alla gårdsbyggnader på Berggrenska gården brann ner medan huvudbyggnaden i stort sett skonades. Vid återuppbyggnaden uppfördes de båda envåningsflyglarna av trä efter Kyrkogatan och inkörsporten till gården förlades mellan dessa. I samma axel som huvudbyggnaden genomgående förstuga.
Efter nästan 80 års användning som köpmansgård fick fastigheten andra funktioner då den 1891 såldes till Gefle Stads Borgarskola. Fram till 1980-talet har ett flertal skolor samt på senaste år läromedelscentraler haft sina lokaler i gården. Byggnaderna har under den tiden förändrats efter skolans behov, framför allt interiört medan exteriören i stora drag har behållit sitt ursprungliga utseende. År 1904 tillbyggdes den östra stenflygeln med stenbyggnaden.
Under mitten av 1980-talet har gården genomgått en stor renovering och ombyggnad. Huvudbyggnadens och flyglarnas exteriörer har i stora drag behållit sitt utseende och har målats i en äldre färgsättning.
Flyglarnas interiörer har byggts om kraftigt och inget av den äldre inredningen kvarstår. Huvudbyggnadens inre har genomgått en mindre ombyggnad och i viss mån har den äldre rumsindelningen återställts. Äldre snickerier har bevarats och kompletterats. Den ursprungliga genomgående portgången och trapphallen har bevarats och återfått sin funktion. Byggnaderna inrymmer idag länets hemslöjd, turistinformation, café och olika hantverks- och försäljningslokaler.
Berggrenska gården besitter ett stort kulturhistoriskt värde genom att det är den enda kvarvarande och exteriört välbevarade handelshuset i Gävle. Dess huvudbyggnad är ett av de få som klarade sig från branden 1869 och som har fått behålla sitt ursprungliga arkitektoniska utseende.
Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2