Interiör i Tierps kyrka, Tierps socken, Uppland 2007

Bilden har tagits i samband med kulturhistorisk karakterisering av Tierps kyrka, Tierps socken, Uppland 2007.

Innanför västportalen finns ett vapenhus som tillskapades i slutet av 1800-talet när inbyggnader gjordes under läktaren. År 1997 gjordes ytterligare läktarunderbyggnader, då bl.a. andaktsrum och kapprum samt wc byggdes. Det stora kyrkorummet täcks av sex putsade tegelribbvalv, varav det västligaste är störst till sin utbredning och även har ett mer utsmyckat ribbmönster. Valven bärs upp av kraftiga valvknektar som delar in rummet i mindre enheter och gör att norra och södra långväggarna uppfattas som en rad nischer. Valven tillkom någon gång mellan 1430 och 1460. Ursprungligen var kyrkan försedd med ett trätunnvalv. Sedan valven murats försågs kyrkans inre med en rik skrud av kalkmålningar som tillskrivs den så kallade Tierpsskolan. Det är namnet på en av den svenska senmedeltidens mest omfattande målarskolor. Målarens eller målarnas riktiga namn är inte kända. Kalkmålningarna putsades över på 1770-talet, men togs fram igen vid en restaurering 1915. Valvmålningarna domineras av växtornament medan väggmålningarna framställer bilder som tyvärr till stor del är fragmentariska och skadade. Framför allt märks målningarna av evangelister och kyrkofäder i valven och de musicerande änglarna som spelar på olika instrument från tiden. Kyrkan är försedd med stora rundbågiga fönsteröppningar som togs upp på 1880-talet, då även västra portalen fick sin nuvarande utformning. Fönstren har blyspröjsade bågar av järn.

Kyrkorummet är försett med kalkstensgolv utom bänkkvarteren som är försedda med brädgolv. Bänkinredningen tillkom vid en invändig ombyggnad 1951. Vid samma tid tillkom altarringen och det murade altaret som täcks av en medeltida altarskiva i kalksten. Altartavlan med reliefer skurna i ek utfördes av skulptören Ivar Johnsson år 1915. Predikstolen från 1781 är typisk för den gustavianska stilen, gråmålad och försedd med förgyllda ornament. På ömse sidor om altaret står två nummertavlor med förgyllda ramar, tillverkade samtidigt med predikstolen. I väster finns en stor orgelläktare med en orgel från 1968. Orgelfasaden i nyklassicistisk stil härstammar från en orgel byggd 1743 av Olof Hedlund. Den renoverades och försågs med förgyllda ornament av Pehr Gullbergsson år 1839. På läktaren finns äldre bänkar bevarade. Bänkgavlarna är försedda med snidade, delvis förgyllda, ornament i jugendstil. De skulle kunna härröra från restaureringen 1914-15 då även orgeln renoverades.