BYSKE KYRKSTAD

Byske församling avsöndrades enligt beslut 1867 från Skellefteå. En strikt regelbunden kyrkstadsplan fastställdes 1875 men bebyggelsen fick aldrig den omfattning som var planerad. Av de bevarade åtta kyrkstadshusen med 49 kamrar finns två typer, dels tvåvåningshus med fyra kamrar, hitflyttade från Skellefteå kyrkstad, dels envåningshus med inredd vind, innehållande sex kamrar. Husen är uppförda av timmer - endast undantagsvis panelat - samt rödfärgade och har plåttak. Omfattningar, dörrar och fönsterluckor är vitmålade.

KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2

De kyrkstäder som uppfördes vid kyrkorna i Övre Norrland fungerade som tillfälliga bostäder åt mer avlägset boende sockeninvånare vid de obligatoriska kyrkobesöken, men även vid marknader, ting och skatteuppbörd. Övriga tider stod kyrkstaden öde med tillbommade dörrar och stängda fönsterluckor.

Byske kyrkstad tillkom efter ett beslut den 20 december 1867 att den nordligaste delen av Skellefteå socken skulle avskiljas till ett särskilt pastorat med kyrka förlagt till Byske by. Året därpå fastställdes läget för kyrkplatsen på Byskeälvens norra strand. Marken överläts av bröderna Samuel och Johan Nilsson samt Ytterfors bruk för "beredande av nödigt utrymme för församlingens kyrka, begravningsplats och kyrkostadstomter".

Kyrkan placerades högst uppe på berget. Den stod klar 1872. På sluttningen mot öster fick kyrkstaden sin plats, medan begravningsplatsen förlades ned mot älven. Kyrkstadsplanen visar en strikt regelbundenhet med 89 tomter utlagda i parallella rader. I kyrkstadsområdets sydvästra del är ett torg utlagt.

I Byske kyrkstad är fortfarande kyrkstadsseden levande. Kamrarna ägs till övervägande del av sockenborna och nyttjas vid kyrkhelgerna.

De åtta kyrkstadshus med 49 kamrar som ännu idag återstår har i mycket bevarat karaktären från tillkomsttiden på 1870-talet. De båda typerna kan fortfarande urskiljas. Till den ena typen hör uppenbarligen de som flyttats från Skellefteå kyrkstad. De har två fulla våningar med fyra kammare i varje våningsplan. Den andra med en och en halv våning med gavelfönster i vindsvåningen och inrymmande sex kammare är den för Byske kyrkstad stadgade i byggnadsordningen 1875.

Kyrkstadshusen är uppförda med stomme av liggande timmer. De är timrade med utknutar. Endast undantagsvis har väggar eller väggpartier fodrats med stående panel. Fasaderna är behandlade med röd slamfärg. Husen vilar på grunder av kilad och tuktad sten. Varje hus har två skorstensmurar, eftersom kamrarna är försedda med öppna spisar.

KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Västerbottens län, 1988-02-24, Dnr 11.392-1264-83.

Byske församling avsöndrades enligt beslut 1867 från Skellefteå. En strikt regelbunden kyrkstadsplan fastställdes 1875 men bebyggelsen fick aldrig den omfattning som var planerad. Av de bevarade åtta kyrkstadshusen med 49 kamrar finns två typer, dels tvåvåningshus med fyra kamrar, hitflyttade från Skellefteå kyrkstad, dels envåningshus med inredd vind, innehållande sex kamrar. Husen är uppförda av timmer - endast undantagsvis panelat - samt rödfärgade och har plåttak. Omfattningar, dörrar och fönsterluckor är vitmålade.

KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2

De kyrkstäder som uppfördes vid kyrkorna i Övre Norrland fungerade som tillfälliga bostäder åt mer avlägset boende sockeninvånare vid de obligatoriska kyrkobesöken, men även vid marknader, ting och skatteuppbörd. Övriga tider stod kyrkstaden öde med tillbommade dörrar och stängda fönsterluckor.

Byske kyrkstad tillkom efter ett beslut den 20 december 1867 att den nordligaste delen av Skellefteå socken skulle avskiljas till ett särskilt pastorat med kyrka förlagt till Byske by. Året därpå fastställdes läget för kyrkplatsen på Byskeälvens norra strand. Marken överläts av bröderna Samuel och Johan Nilsson samt Ytterfors bruk för "beredande av nödigt utrymme för församlingens kyrka, begravningsplats och kyrkostadstomter".

Kyrkan placerades högst uppe på berget. Den stod klar 1872. På sluttningen mot öster fick kyrkstaden sin plats, medan begravningsplatsen förlades ned mot älven. Kyrkstadsplanen visar en strikt regelbundenhet med 89 tomter utlagda i parallella rader. I kyrkstadsområdets sydvästra del är ett torg utlagt.

I Byske kyrkstad är fortfarande kyrkstadsseden levande. Kamrarna ägs till övervägande del av sockenborna och nyttjas vid kyrkhelgerna.

De åtta kyrkstadshus med 49 kamrar som ännu idag återstår har i mycket bevarat karaktären från tillkomsttiden på 1870-talet. De båda typerna kan fortfarande urskiljas. Till den ena typen hör uppenbarligen de som flyttats från Skellefteå kyrkstad. De har två fulla våningar med fyra kammare i varje våningsplan. Den andra med en och en halv våning med gavelfönster i vindsvåningen och inrymmande sex kammare är den för Byske kyrkstad stadgade i byggnadsordningen 1875.

Kyrkstadshusen är uppförda med stomme av liggande timmer. De är timrade med utknutar. Endast undantagsvis har väggar eller väggpartier fodrats med stående panel. Fasaderna är behandlade med röd slamfärg. Husen vilar på grunder av kilad och tuktad sten. Varje hus har två skorstensmurar, eftersom kamrarna är försedda med öppna spisar.

KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Västerbottens län, 1988-02-24, Dnr 11.392-1264-83.

Byske församling avsöndrades enligt beslut 1867 från Skellefteå. En strikt regelbunden kyrkstadsplan fastställdes 1875 men bebyggelsen fick aldrig den omfattning som var planerad. Av de bevarade åtta kyrkstadshusen med 49 kamrar finns två typer, dels tvåvåningshus med fyra kamrar, hitflyttade från Skellefteå kyrkstad, dels envåningshus med inredd vind, innehållande sex kamrar. Husen är uppförda av timmer - endast undantagsvis panelat - samt rödfärgade och har plåttak. Omfattningar, dörrar och fönsterluckor är vitmålade.

KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2

De kyrkstäder som uppfördes vid kyrkorna i Övre Norrland fungerade som tillfälliga bostäder åt mer avlägset boende sockeninvånare vid de obligatoriska kyrkobesöken, men även vid marknader, ting och skatteuppbörd. Övriga tider stod kyrkstaden öde med tillbommade dörrar och stängda fönsterluckor.

Byske kyrkstad tillkom efter ett beslut den 20 december 1867 att den nordligaste delen av Skellefteå socken skulle avskiljas till ett särskilt pastorat med kyrka förlagt till Byske by. Året därpå fastställdes läget för kyrkplatsen på Byskeälvens norra strand. Marken överläts av bröderna Samuel och Johan Nilsson samt Ytterfors bruk för "beredande av nödigt utrymme för församlingens kyrka, begravningsplats och kyrkostadstomter".

Kyrkan placerades högst uppe på berget. Den stod klar 1872. På sluttningen mot öster fick kyrkstaden sin plats, medan begravningsplatsen förlades ned mot älven. Kyrkstadsplanen visar en strikt regelbundenhet med 89 tomter utlagda i parallella rader. I kyrkstadsområdets sydvästra del är ett torg utlagt.

I Byske kyrkstad är fortfarande kyrkstadsseden levande. Kamrarna ägs till övervägande del av sockenborna och nyttjas vid kyrkhelgerna.

De åtta kyrkstadshus med 49 kamrar som ännu idag återstår har i mycket bevarat karaktären från tillkomsttiden på 1870-talet. De båda typerna kan fortfarande urskiljas. Till den ena typen hör uppenbarligen de som flyttats från Skellefteå kyrkstad. De har två fulla våningar med fyra kammare i varje våningsplan. Den andra med en och en halv våning med gavelfönster i vindsvåningen och inrymmande sex kammare är den för Byske kyrkstad stadgade i byggnadsordningen 1875.

Kyrkstadshusen är uppförda med stomme av liggande timmer. De är timrade med utknutar. Endast undantagsvis har väggar eller väggpartier fodrats med stående panel. Fasaderna är behandlade med röd slamfärg. Husen vilar på grunder av kilad och tuktad sten. Varje hus har två skorstensmurar, eftersom kamrarna är försedda med öppna spisar.

KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Västerbottens län, 1988-02-24, Dnr 11.392-1264-83.

Byske församling avsöndrades enligt beslut 1867 från Skellefteå. En strikt regelbunden kyrkstadsplan fastställdes 1875 men bebyggelsen fick aldrig den omfattning som var planerad. Av de bevarade åtta kyrkstadshusen med 49 kamrar finns två typer, dels tvåvåningshus med fyra kamrar, hitflyttade från Skellefteå kyrkstad, dels envåningshus med inredd vind, innehållande sex kamrar. Husen är uppförda av timmer - endast undantagsvis panelat - samt rödfärgade och har plåttak. Omfattningar, dörrar och fönsterluckor är vitmålade.

KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2

De kyrkstäder som uppfördes vid kyrkorna i Övre Norrland fungerade som tillfälliga bostäder åt mer avlägset boende sockeninvånare vid de obligatoriska kyrkobesöken, men även vid marknader, ting och skatteuppbörd. Övriga tider stod kyrkstaden öde med tillbommade dörrar och stängda fönsterluckor.

Byske kyrkstad tillkom efter ett beslut den 20 december 1867 att den nordligaste delen av Skellefteå socken skulle avskiljas till ett särskilt pastorat med kyrka förlagt till Byske by. Året därpå fastställdes läget för kyrkplatsen på Byskeälvens norra strand. Marken överläts av bröderna Samuel och Johan Nilsson samt Ytterfors bruk för "beredande av nödigt utrymme för församlingens kyrka, begravningsplats och kyrkostadstomter".

Kyrkan placerades högst uppe på berget. Den stod klar 1872. På sluttningen mot öster fick kyrkstaden sin plats, medan begravningsplatsen förlades ned mot älven. Kyrkstadsplanen visar en strikt regelbundenhet med 89 tomter utlagda i parallella rader. I kyrkstadsområdets sydvästra del är ett torg utlagt.

I Byske kyrkstad är fortfarande kyrkstadsseden levande. Kamrarna ägs till övervägande del av sockenborna och nyttjas vid kyrkhelgerna.

De åtta kyrkstadshus med 49 kamrar som ännu idag återstår har i mycket bevarat karaktären från tillkomsttiden på 1870-talet. De båda typerna kan fortfarande urskiljas. Till den ena typen hör uppenbarligen de som flyttats från Skellefteå kyrkstad. De har två fulla våningar med fyra kammare i varje våningsplan. Den andra med en och en halv våning med gavelfönster i vindsvåningen och inrymmande sex kammare är den för Byske kyrkstad stadgade i byggnadsordningen 1875.

Kyrkstadshusen är uppförda med stomme av liggande timmer. De är timrade med utknutar. Endast undantagsvis har väggar eller väggpartier fodrats med stående panel. Fasaderna är behandlade med röd slamfärg. Husen vilar på grunder av kilad och tuktad sten. Varje hus har två skorstensmurar, eftersom kamrarna är försedda med öppna spisar.

KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Västerbottens län, 1988-02-24, Dnr 11.392-1264-83.

Byske församling avsöndrades enligt beslut 1867 från Skellefteå. En strikt regelbunden kyrkstadsplan fastställdes 1875 men bebyggelsen fick aldrig den omfattning som var planerad. Av de bevarade åtta kyrkstadshusen med 49 kamrar finns två typer, dels tvåvåningshus med fyra kamrar, hitflyttade från Skellefteå kyrkstad, dels envåningshus med inredd vind, innehållande sex kamrar. Husen är uppförda av timmer - endast undantagsvis panelat - samt rödfärgade och har plåttak. Omfattningar, dörrar och fönsterluckor är vitmålade.

KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2

De kyrkstäder som uppfördes vid kyrkorna i Övre Norrland fungerade som tillfälliga bostäder åt mer avlägset boende sockeninvånare vid de obligatoriska kyrkobesöken, men även vid marknader, ting och skatteuppbörd. Övriga tider stod kyrkstaden öde med tillbommade dörrar och stängda fönsterluckor.

Byske kyrkstad tillkom efter ett beslut den 20 december 1867 att den nordligaste delen av Skellefteå socken skulle avskiljas till ett särskilt pastorat med kyrka förlagt till Byske by. Året därpå fastställdes läget för kyrkplatsen på Byskeälvens norra strand. Marken överläts av bröderna Samuel och Johan Nilsson samt Ytterfors bruk för "beredande av nödigt utrymme för församlingens kyrka, begravningsplats och kyrkostadstomter".

Kyrkan placerades högst uppe på berget. Den stod klar 1872. På sluttningen mot öster fick kyrkstaden sin plats, medan begravningsplatsen förlades ned mot älven. Kyrkstadsplanen visar en strikt regelbundenhet med 89 tomter utlagda i parallella rader. I kyrkstadsområdets sydvästra del är ett torg utlagt.

I Byske kyrkstad är fortfarande kyrkstadsseden levande. Kamrarna ägs till övervägande del av sockenborna och nyttjas vid kyrkhelgerna.

De åtta kyrkstadshus med 49 kamrar som ännu idag återstår har i mycket bevarat karaktären från tillkomsttiden på 1870-talet. De båda typerna kan fortfarande urskiljas. Till den ena typen hör uppenbarligen de som flyttats från Skellefteå kyrkstad. De har två fulla våningar med fyra kammare i varje våningsplan. Den andra med en och en halv våning med gavelfönster i vindsvåningen och inrymmande sex kammare är den för Byske kyrkstad stadgade i byggnadsordningen 1875.

Kyrkstadshusen är uppförda med stomme av liggande timmer. De är timrade med utknutar. Endast undantagsvis har väggar eller väggpartier fodrats med stående panel. Fasaderna är behandlade med röd slamfärg. Husen vilar på grunder av kilad och tuktad sten. Varje hus har två skorstensmurar, eftersom kamrarna är försedda med öppna spisar.

KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Västerbottens län, 1988-02-24, Dnr 11.392-1264-83.