SVALÖVS KYRKA

Kyrkogården
På kartan över laga skiftet från 1834 syns den medeltida kyrkogården i byns södra utkant, omgiven av en prästgård och gårdar i norr. På den Häradsekonomiska kartan från 1910-15 har den nya kyrkan byggts och ligger omgiven av en nästan kvadratisk kyrkogård söder om den romanska anläggningen. På den ekonomiska kartan från 1969-70 syns hur kyrkogården expanderat mot väster och söder. En minneslund anläggs 1985-86 på den medeltida kyrkogården, och 2013 kompletteras med en ask-gravplats på den nya kyrkogårdens ursprungliga del.

Medeltida kyrkogården
Den medeltida kyrkogården omges i alla väderstreck av en kallmur, frånsett muren mot landsvägskorsningen i sydöstra hörnet, som är högre, bruksmurad och avtäckt med taktegelpannor. Inmurad i denna finns en sten till minne av ett hus som legat intill kyrkogården, uppfört 1812 av H.W. Berg von Linde. Två entréer finns till kyrkogården, från väster och söder, båda utformade med grindpartier i svartmålat järn. Tomten är bevuxen och omgiven av olika sorters buskar och träd.

I kyrkogårdens mitt står grundmurarna från den medeltida kyrkan kvar. Vid koret finns en ruinkulle med en minnessten över ätten von Lindes till Axelvolds gravvalv, som en gång legat under koret. Deras familjegravplats, omgiven av murar och kättingar, i sydvästra hörnet av tomten är i bruk. På kyrkogården finns ett varierat gravstensmaterial från 1800-1900-tal, bl.a. några skånska kalkstensvårdar i senempire.

I nordöstra hörnet finns en liten minneslund med ljusbärare, minnessten och växter.

Nya kyrkogården
Den nya kyrkogården består av en ursprunglig del och utvidgningar i söder och väster.
En del av kyrkogården är reserverad för muslimsk begravning.

De äldsta delarna omges i norr och öst av ett svartmålat järnstaket med tegelmurade räckesstolpar. Längs den östra kanten står en rad lindar, och vid den grästäckta för-platsen/ kransgården mot prästgården i norr två hästkastanjer. I växtmaterialet märks även en hängask söder om kyrkan. Gravplatserna på norra sidan om kyrkan är mesta-dels buxbomsomgärdade grusgravar med mellanliggande gångar. Längs nordvästra långhusmuren står tre gravstenar från tiden runt sekelskiftet 1600- 1700. Kvarteren söder om kyrkan har till viss del bevarat samma gestaltning, men har även stora gräs-täckta ytor utan bevarade vårdar. Vissa gravar omges med buxbom eller staket, medan andra saknar avgränsning.

Bland vårdarna närmst kyrkan märks flera, som visar på växtförädlingens betydelse för Svalövs utveckling. Hit kan räknas de över Emil Olin, fil dr och disponent för utsädes-aktiebolaget, liksom professor Hjalmar Nilsson, botaniker och professor i botanik vid Lunds Universitet. På kyrkogården finns också gravminnet över Hermann Nilsson- Ehle, som var chef för utsädesföreningen och professor i fysiologisk botanik och genetik. I denna roll skapade han med sin forskning flera viktiga spannmålssorter.

Utvidgningarna mot söder och väster avgränsas från den ursprungliga delen med grus-gångar. Den södra utvidgningen är uppbyggd med singeltäckta gravar, kantade av buxbom, och med rygghäckar av samma växt. På flera gravplatser finns ett rikt bestånd av städsegröna växter. Delen avgränsas från omgivningen med metallstaket i öster, av samma typ som kring de ursprungliga delarna, och med en häck i söder.

Den västra utvidgningen, som endast delvis är utlagd, omges på samtliga sidor av en avenbokshäck. I väster och söder står rader av björkträd längs häcken, och i norr ett antal lindar ut mot kyrkans parkering. Från denna löper en gång till begravnings-kapellet. Utvidgningens mittgång, som leder till kyrkans västportal, kantas av cypresser. Gravplatserna är genomgående grästäckta och avdelade med rygghäckar av avenbok. Gravstenarna är generellt sett låga, fabrikstillverkade granitvårdar, typiska för efterkrigstiden och framåt mot vår tid.

Byggnader på kyrkogården
Kyrkogårdens kapell uppfördes 1939 som bårhus. Byggnaden är i gult tegel. Därutöver finns en trädgårdsförrådsbyggnad klädd med grönmålad träpanel på kyrkogården.

Källor och litteratur
Kyrkorivningar och kyrkobyggen i Skåne 1812- 1912,Siegrun Fernlund, akademisk avhandling vid Konstvetenskapliga institutionen vid Lunds Universitet, 1982
Skåne, Landskapets kyrkor, red. Markus Dahlberg, Riksantikvarieämbetet, (utkast) opublicerad 2012
Sockenkyrkorna kulturarv och bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet, 2008
Svalövs kyrka, invändig restaurering i kyrkan samt mark- och anläggningsarbeten, antikvarisk rapport, Ponnert Arkitekter genom Erika Martin, 2012
Söderåsbygden från ovan, Bertil Hagberg, 2011, Ängelholm
Underhållsplan för Svalövs kyrka 2005-05-13, Wikerstål Arkitekter (2005), Helsingborg
http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html, Riksantikvarieämbetet Fornsök, hämtad 2015-03-09
http://historiskakartor.lantmateriet.se/arken/s/search.html, Lantmäteriet, hämtad 2015-03-09
http://www.lansstyrelsen.se/skane/Sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/landskaps-vard/kulturmiljoprogram/sarskilt-vardefulla-kulturmiljoer-i-skane/svalov/Pages/ Svalov.aspx, hämtad 2015-03-09
Intervju med representanter från Svalövbygdens pastorat, möte 2015-03-17

Se även beskrivning av Svalövs kyrkomiljö under Miljöer.