EKSHÄRADS KYRKA

Komplettering vid invetering 2004: Den nuvarande träkyrkan i Ekshärad uppfördes 1686-88 av byggmästare Anders Larsson Rang, Filipstad. Tornspiran tillkom 1695 och restes också av byggmästare Rang. Året därpå utfördes koppararbeten på tornet. Den första bänkinredningen utfördes 1697. Kyrkan spånkläddes 1699 och året därpå sattes dörrar, tornluckor och fönsterfoder på plats.

Efter detta har kyrkan genomgått omfattande renoveringar under 1700-talets andra hälft, kring mitten av 1800, under 1920-talet och i slutet av 1980-talet. Interiören byggdes om med början år 1764. Bland annat uppfördes läktaren i väser. Läktarfönstren tillkom och taket målades av målarmästare Johan Warlind, Karlstad. Motivet utgjordes av "strömoln och änglar i vanlig människostorlek". Tornet fick sitt nuvarande utseende år 1772. Ett tornur, tillverkat av urmakaren J Tinglöf insattes 1783.

På 1830-talet genomfördes omfattande reparationer. Större, rektangulära fönster sattes in, södra taket lades om, södra kyrkväggen rättades och förstärktes med pilastrar. Sakristian reparerades och golvet i kyrkgången togs upp och lades om. Altaret byggdes om 1857 och korgolvet lades om ett år senare. Kyrkans första orgel införskaffades från Paris år 1862, men den var för svag i tonen varför man beslutade att återsända den. År 1864-5 målades altartavla och predikstol vita och försågs med förgyllningar. Rundbågiga fönster insattes i kyrkorummet och ett större fönster insattes ovanför portalen i väster. Kyrkan ommålades invändigt, bland annat övermålades takmålningarna. En ny orgel tillverkad av firman E A Zetterqvist, Örebro, insattes. Den ursprungliga slutna bänkinredningen byttes 1889 mot öppna bänkar målade i ekimitation.

En interiör omvandling skedde 1927 efter ritningar av arkitekt Bror Almqvist. Förutom att åtgärda den rötskadade timmerstommen syftade arbetena till att återställa den barockkaraktär som försvunnit vid arbeten under 1860-talet. Bröstpanelen togs bort, väggarna och taket kläddes med slätpanel. Fönstren försågs med antikglas och målade korfönster insattes efter förlaga av professor Olle Hjortzberg, Stockholm. Nya bänkar insattes och södra vapenhuset gjordes till dopkapell. En ny orgel med 28 stämmor, tillverkad av E A Zetterkvist, Örebro, insattes. I samråd mellan konservator Alfred Nilsson och dekorationsmålare Erik Skiöld, båda Stockholm, utförde den senare nya målningar i taket. Målningarna skulle anknyta till kyrkans barockstil, men utformningen kom att påverkas av 1920-talets mode med bland annat tidstypiska frisyrer. Färgerna på predikstol och altartavla togs fram och bättrades. Utvändigt lagades spånbeklädnaden på väggar och tak och de smidda tornprydnaderna reparerades. Ett nytt tornur insattes. Återinvigning av biskop J A Eklund 1927.

År 1958 insattes ytterligare glasmålningar efter förlaga av Olle Hjortzberg. Sakristian iordninggjordes 1966 då väggarna kläddes med gamla golvbrädor och rummet försågs med kapprum, toalett och skrudskåp. Textilkammaren inreddes i norra vapenhuset efter förslag av arkitekten Jerk Alton år 1988.

SAMMANFATTANDE BESKRIVNING - En enskeppig salkyrka med förhöjt, tresidigt avslutat korparti i öster som är täckt av ett flackt trätunnvalv. Väggarna är klädda med ljust målad slätpanel och har en bröstpanel med målad blomdekor. Altaruppsats i provinsiellbarock från 1697 och något äldre predikstol finns på korets norra sida. Västläktare från 1764 med orgelfasad från 1865. Öppna bänkar från 1927 fördelade i fyra kvarter bildar mitt-, kors- och sidogångar. Vidbyggd sakristia i norr och vapenhus på södra sidan är ombyggt till textilkammare.

KYRKORUMMET har golv av betsade och lackade brädor som är något förhöjt i bänkkvarteren. Blåmelerade mattor av heltäckningstyp ligger i mitt- och korsgångar. Väggarna är klädda med ljust slätpanel målad i gulgråvit nyans. En bröstpanel är målad med bladslingor och blomdekor, dominerande färger är ockragult, rött, grönt och blått. FÖNSTREN är rundbågiga och målade i grått. Innerbågarna av trä är spröjsade av både trä och bly och glasade med färgat antikglas. De gråmålade fodren kring fönstren är sammanbyggda med bröstpanelen som upptill avslutas med en list målad i ockragult och brunt. TAKET är dekormålat 1927 av målarna Erik Sköld och Alfred Nilsson. Som centralmotiv finns en ängel i blå dräkt omgiven av två änglar som tittar fram bakom molntussar. Två av dessa är i helfigur, de blåser i lurar. På var sida därom finns moln och två lurblåsande änglar. De bär språkband mellan sig. På norra sidan står "Gud är kärleken" och på den södra sidan står "Anden är sanningen". Över läktaren finns en ensam lurblåsande ängel. I övergången mellan kor och långhuset finns en målad triumfbåge. Över koret finns två änglar som bär ett språkband med texten: "den som har Sonen han har lifvet". I taket finns fyra dragband av trä, över läktaren finns tvås tycken av järn.
BÄNKARNA, 44 till antalet, härrör från 1927 års arbeten efter ritningar av arkitekten Bror Almqvist. De öppna bänkarna har rektangulära gavlar med två speglar. Ramverket är brunt och de två fyllningarna är marmorerade i rött, grönt och brunt. En liten gulmålad platta av plywood med svart dekor är påspikad på den övre spegeln. Bänkarna har fast stoppad rygg och lös sittdyna i turkos. Ryggens baksida, psalmbokshylla och sits är målade i grågrönt. Fotbrädan är betsad som golvet. Elbänkvärme finns under bänkarna.
Mässingskronor hänger över respektive bänkkvarter. Mot väster är några bänkar borttagna så att en öppen yta bildas mellan bänkkvarteren och västväggen. Här finns möjlighet till klädavhängning och på södra sidan finns ett ljusträd. Rektangulär dubbeldörr till vapenhuset har fyllningar och är delvis glasad.

KORET ligger tre steg ovanför långhusets nivå och skiljs från långhuset av ett långt korskrank i trä. Skranket är försett med gallerverk som hålls av marmorerade "plintar" som också har figurativt måleri i rött och guld. I var ände, ut mot långsidorna står två höga ljusstakar av trä. De är av trä och målade i blått med inslag av brunt, och guld. Golvet är lagt med betsade och lackade brädor och väggarna är klädda med ljust målad slätpanel. ALTARUPPSATS från 1697 är enligt uppgift tillverkad av bildhuggaren Anders Svensson, Ekeberg, Borås. Den tvådelade uppsatsen har som centralmotiv den korsfäste Jesus vilken flankeras av Maria och Johannes. På var sida därom finns evangelisterna Lukas med oxen, Matteus med ängeln, Markus med lejonet och Johannes med örnen. I uppsatsens övre del finns ett uppståndelsemotiv flankerat av änglar med pinoredskapen. Överst finns en basunblåsande ängel med ordet "Gud" på hebreiska under sina fötter. Tavlans övre del omgärdas av förgyllda akantusblad. Dominerande färger är svart, delvis marmorerat, grått, brunt och förgyllningar. Alla klädedräkter är antingen förgyllda eller bronserade. Undantag är änglarna med pinoredskapen som delvis har röda kläder. På var sida om altartavlan hänger två små sköldar som bär givarnas namn: kapten Casper Christoffer von Gersdorf och hans hustru Elsebe Karlström. ALTARET är tillverkat av trä och omålat. Sexkantigt bruten, oval ALTARRING med brunmålat ramverk och brunt marmorerade speglar med svarta lister. Överliggare av trä är brunmålad, knäfallet är stoppat och klätt med blått tyg. Innanför altarringen ligger en brun heltäckningsmatta. DOPFUNT med fot av täljsten som troligen är från 1200-talet. Täljstenen är norsk, men är eventuellt tillverkad i Dalsland. Foten har åttkantig fotplatta med svagt skrånad översida och cylindriskt skaft. Översidan har två koncentriska kretsar veckade bandornament. På foten finns en cuppa av trä från 1600-talet med renässansornament. Ett lock med plattskärning och svarvad stor knopp finns till dopfunten. Dopfunten står på en åttkantig, relativt hög sockel av trä med rödmålade fyllningar. PREDIKSTOL, är enligt inskription från 1662. Den övertogs från den gamla kyrkan nere vid älven. Den 8-kantiga korgen, som står på en svart fot, har raka sidor och är dekorerad med plattskärning i renässansmönster som framträder i naturfärg mot svart botten. I underkant hänger förgyllda dekorationer. På predikstolen står "HISP 1662", vilket kan syfta på den som skänkt den. En rak trappa med fyllningar på sidorna leder upp till korgen. Predikstolen "moderniserades" kraftig i samband med kyrkans renovering 1864. Arbetet, som innebar att den gamla dekoren togs bort och ersattes av ny gjordes av bildhuggaren A G Becker. Vid en restaurering på 1920-talet togs detta bort och predikstolen återfick ett äldre utseende. Det sjukantiga ljudtaket har en rundad form uppåt och är målad i rödbrunt. Det avslutas högst upp av ett förgyllt klot. På kanten runt ljudtaket finns förgyllda akantusslingor. KORFÖNSTER i öster är målade av NP Ringströms i Stockholm 1928 efter förlaga av professor Olle Hjortzberg. Fönstren är relativt ljusa med beige bakgrund och bladslingor med vinröda blad. På respektive fönstret finns en människofigur och text från nya testamentet. På det norra fönstret står: "och ordet vart kött och tog sin boning ibland oss och han var full av nåd och sanning". På det södra fönstret står: "och medan han välsignade dem försvann han ifrån dem och blev uppstigen till himmelen". Även korfönstren mot väster har målningar av O Hjortzberg, utförda av NP Ringströms. Dessa är tillverkade 1958 och är betydligt mörkare, mer färgrika och försedda med en mängd olika figurer och texter från gamla testamentet. På det norra fönstret som föreställer skapelsen finns texten: "och Gud sade varde och det vart". På det södra som föreställer Mose med lagtavlorna står: "träden fram i folk och hören i folkslag akten härpå".
I koret finns en KORORGEL tillverkad av orgelfirma Lindegren 1980. Den har åtta stämmor och dess fasad i grönt och gult är ritad av arkitekt Jerk Alton, Kumla. Här finns också två GRAVHÄLLAR av gjutjärn. De är från 1700-talet. Den ena låg från början över en prästgrav i koret. Den andra, även den från en prästgrav är inflyttad från kyrkogården. Vid den norra väggen finns ett bord eller "altare" som sammansatts av äldre delar i plattskärningsteknik. Delarna kan ha utgjort dörrar till äldre bänkinredning eller läktarskrank. En brun FLYGEL står i korets norra del och på den södra delen finns en gråmålad AMBO med brunmålad hylla. En KORMATTA av ull i ryateknik. Dominerande färger är rött, blått, grönt, natur och brunt. Elradiatorer längs väggarna i koret.
LÄKTARE i väster är uppförd av Olof Törnman 1764. Den bärs upp av 12 stycken fristående pelare och 12 stycken kolonetter. Det är fyrkantiga, grönmarmorerade pelare med en enkel förgyllning i överkant. Läktarbarriären utfördes av snickarmästaren Beckman, båda från Karlstad. Barriären är försedd med porträtt av kungar och andra prominenta personer. Målningarna är utförda av konterfejaren Christian Thum dy. Han var under 1680-talet verksam i Filipstad och Ekshärad. Även de snidade ramarna är från tiden. Från söder :Kristian Tyrann, Gustav Vasa, Erik XIV Johan, Johan III, Sigismund, Karl IX., Gustaf II Adolf, Kristina, Karl X Gustaf med hustrun Hedvig Charlotta, Karl XI med Ulrika Eleonora och barnen Karl, Ulriak Eleonora och Hedvig Sofia. Läktaren har kvar sina gradänger och gråmålade bänkar från 1927. ORGELFASAD från 1865 är grönmarmorerad och försedd med nyklassicistiska, förgyllda dekorationer. Den nuvarade ORGELN, från Zetterqvist, tillkom 1927. Den har 27 stämmor, är pneumatisk och har en romantisk klang.
SAKRISTIAN mitt på norra väggen nås via en rundbågig dubbelport med fiskbensmönstrad panel.
Sakristians golv, väggar och tak är klädda med lackad panel. Rektangulärt fönster finns mot norr och vindfång med utgång på östra sidan. I sakristian finns bland annat textilförvaring, möbleringen består av furumöbler.
Fd vapenhus, nu TEXTILKAMMARE är vidbyggt mitt på södra långväggen. Den nås via en rundbågig dubbelport med fiskbensmönstrad panel. Golvet är lagt med betsade och lackade brädor och väggarna består av den bilade timmerstommen. Taket är lagt med slätpanel som är målat med blomslingor. Här finns montrar med textilier och andra utställningsföremål.

VAPENHUS i tornets bottenvåning har golv av trä och väggar klädda med slätpanel målad i grågrönvitt. Taket är klätt med gråmålad slätpanel. Dubbla trappor upp till läktaren har hela sidor och är inklädda med ljust målad slätpanel. Därunder finns förrådsutrymmen och WC. En inklädd "läktare" bildas mellan trapporna. Denna rymmer bland annat trappa upp till tornet. I vapenhuset finns bord och hyllor för bok- och kortförsäljning. Porten mot väster är rektangulär och invändigt klädd med brunmålad slätpanel. Dubbla dörrar leder in till kyrkorummet. De rektangulära dörrbladen är försedda med två rektangulära speglar och en rundbågig, blyspröjsad och glasad överdel.

ÖVRIGA INTRESSANTA INVENTARIER
SAKRAMENTSKÅP, troligen från 1500-talets förra hälft är tillverkat av brädor och hålls samman av metallband. Skåpet är tillverkat som ett litet hus med sadeltak och två rundbågiga dörrar på ena långsidan och på en dörr på ena gaveln. Skåpet är bemålat. På två sidor finns målningar med bladslingor figurer. På kortsidan finns en ängel och ett lejon symboliserande Matteus och Markus. På långsidan och på den andra gaveln finns en oxe och en örn, symbolerna för Lukas och Johannes. På dörrarna finns helgonbilder. Skåpet är ett av två "sakramentshus" som finns i landet.

MEDELTIDA ALTARSKÅP till kyrkan inventarier här ett senmedeltida altarskåp. Skåpet, som är tillverkat i ek och fura, är troligen tillverkat i Västergötland under 1400-talets slut. Skåpet har en treindelning där Santa Anna, jungfru Maria mor samt den krönta Maria och Jesus utgör centralmotivet. På de båda dörrarnas insida finns till vänster Santa Cecilia, musikens helgon, och till höger Santa Katarina lärdomens skyddshelgon. Skåpet restaurerades 1656 då inskriptionen och dörrarnas målning tillkom. På skåpet finns inskriptionen: "CHRISTUM ADORANDUM, MARIAM HONORANDAM, CREDIMUS, ADFIRMAMUS ANNO 1656", vilket i översättning betyder: Vi tror och bekräftar, att Kristus skall dyrkas och Maria vördas. År 1656.

Tre stycken KYRKKLOCKOR finns i tornet.
STORKLOCKAN är gjuten 1756 av P Petreus i Karlstad. Inskriptionen lyder: "År 1756 uti Sweriges Konungs Adolph Friedrichs Regeringstid och dåwarande kyrkoherde i Elfdalen Magister Bengt And. Piscator, är denna Ekshärads Sockenkyrkas klocka gjuten i Carlstad af P. Petraeus.", samt "Predik. 4 v. 17: Bewara din fot när du går till Guds hus och kom till att göra".
MELLANKLOCKAN är gjuten i Örebro 1758 av samme man. Inskriptionen på ena sidan lyder: "Till Christi hjord, för vilken jag nu ljuder, kom i Guds hus och lef som Gud thig bjuder, Gif Gudi pris, bed väl för Kung och Land, vist alla stånd tå lyckligt går i hand."
LILLKLOCKAN är gjuten av F Seipel & J G Lilöjendahl, Stiockholm 1842. Den är omgjuten av den sk "Munkklockan", vilken troligen hängt i kyrkan i Hara. Den bär inskriptionen: Omgjuten år 1842 under kontraktsprosten Per Elfvendals embetstid af Frer. Seipel och I Liljendahl i Stockholm". SJÄLARINGNINGSKLOCKA från 1930 finns i vapenhuset. Den bär inskriptionen: "Efter gångna mänskoöden, efter lyckan, efter nöden, talar jag om evig frid, lyssna nu är nådens tid".

BEGRAVNINGSVAPEN över Reinhold von Kothen, 9 år då han dog. Hans far var pikenerare i och chef för Älvdals kompani, därför var han adlad. Vapnet hänger på södra sidan, vid ingången till textilkammaren. Här hänger dessutom två porträtt. På motsatta sidan hänger tre porträtt.

URVERK i tornet slår hel och halvtimmesslag. Ett annat URVERK, tillverkat av mångsysslaren Johan Tinglöf, monterades i kyrktornet 1783. Det slutade att fungera i slutet av 1700-talet. Men år 1998 lyckades Bengt Hedborg, Storfors att åter starta klockan som då sattes i ett nyuppfört klocktorn på hembygdsgården i Ekshärad.

Ekshärads timrade kyrka har ett rektangulärt långhus med tresidig koravslutning i öster, västtorn och vidbyggd sakristia och vapenhus mitt på långhusets nord- respektive sydsida. Ingång sker i väster genom tornets bottenvåning. Fasaden, som är klädd med spån som strukits med rödtjära, bryts upp av rundbågiga, vitmålade fönster från 1865. Sadeltaket som är valmat i öster, är lagt med tjärade spånor.

I tornets bottenvåning finns en rundbågig port i väster. Den är klädd med fiskbensmönstrad panel och brunmålad. Över denna finns ett vitmålat runt fönster. Två rundbågiga och svartmålade ljudluckor sitter på tornets fyra sidor. Tornets överbyggnad består av två takfall, det undre har en konkav form, medan det övre är konvext. Båda dessa är lagda med tjärade spånor. Ovanför detta finns en faluröd fyrkantig överbyggnad med urtavlor åt de fyra väderstrecken. Denna "låda" är täckt av ett plåtklätt tak som i respektive hörn är försett med en spira. Tornet kröns av ett kors med fem förgyllda kulor.

Mitt på norrsidan finns en vidbyggd sakristia med ingång från öster. Mot norr finns ett rektangulärt fönster. På södra sidan finns det fd vapenhuset med ingång från söder. Denna ingång är stängd sedan vapenhuset omgjorts till textilkammare. På östra gaveln finns en dörr ner till utrymmen i källaren under koret.

Sockeln är klädd med skivor av sten. Fasadens spånor har en spetsig form medan takets spånor är rektangulära. Även taken på vapenhuset i söder och sakristian i norr är valmade och lagda med spånor.
Takfoten är inklädd och målad i brunt. Kyrkan har hängrännor över ingången till sakristian, i övrigt saknas hängrännor.