Gamlestaden 40, utställningsdel

ÖVERSIKTLIG STADSDELSBESKRIVNING
Gamlestadens topografi är definierad av älvdalen, Säveåns
utlopp i älven samt av den uppstigande terrängen mot
Kviberg. Gamlestaden är en av de mest karaktäristiska
göteborgsmiljöerna med små stadsdelar uppbyggda
kring stora industrier. Dominerande bland bebyggelsen
är Gamlestadens fabriker. I anslutning till den likt ett
brukssamhälle ligger bostadsområdet Gamlestaden.
Här finns landshövdingehus byggda enligt Albert
Lilienbergs plan i storgårdskvarter. I stadsdelen finns
småhusområdena Utbynäs villastad från sekelskiftet
och framåt och Utby egnahem från 1930-tal. Vid älven,
jämte järnvägen, finns flera stora anläggningar, bland
annat Alelyckans vattenverk och Renhållningsverket.
Gamlestadstorget med sina medeltida historiska lager
genomgår i skrivande stund en stor omvandling.
EN HISTORISK TILLBAKABLICK
Gamlestaden har varit något av ett centrum i staden,
en knutpunkt mellan älven, kusten, inlandet och
Säveån och genomgått stora förändringar genom
historien. Det började redan under förhistorisk tid då
platsen vid det nutida Gamlestadstorget utvecklades
till handelsmetropolen Nya Lödöse (1400-tal). Efter
förlorade stadsrättigheter utarrenderades området
som jordbruksmark bland annat i form av landerier.
Längs landsvägen norrut låg flera små gårdar och
torp. En omfattande industriverksamhet växte fram
med start i ett sockerbruk 1729. Vid 1800-talets mitt
samt 1900-talets början etablerades industrier som
t ex Gamlestadens fabriker och SKF. En ny stadsdel
med landshövdingehus i storgårdskvarter planerad
av Albert Lilienberg uppfördes 1915-30. En stor
del av bostadsbyggandet initierades av arbetsgivarna
och Gamlestaden utvecklades till en utpräglad
arbetarstadsdel. På 1930-talet uppfördes solgårdar.
I mitten av 1940-talet var SKF Sveriges största
enskilda arbetsplats. Det rådde arbetskraftsbrist och de
första invandrarna kom från Italien till Gamlestaden
för att arbeta. Gamlestadens invånarantal var som
högst omkring 1950 för att sedan stadigt gå ner bland
annat sedan Kortedala byggts färdigt. Bostadsbaracker
uppfördes vid Sävenäs och ersattes 1972 av ett
bostadshotell. Under sent 1960-tal genomfördes stora
omdaningar av stadsdelen. Det geografiskt strategiska
läget blev dess olycka när bilismen utvecklades. År
1966 offrades Gamlestadstorget samt de sista resterna
efter Nya Lödöse för en sexfilig autostrada med en
stor cirkulationsplats och dubbelspårig snabbspårväg
till satellitstäderna Angered och Bergsjön. Planerna
hann till viss del förverkligas vid torget och längs
Artillerigatan men anpassades sedan efter verkligheten.
Därtill kom anläggandet av Marieholmsleden
och hamn- och industriområden längs älven,
uppförandet av ett medborgarhus med biograf (1960)
samt ombyggnader av vissa befintliga bostadskvarter.
FÖRÄNDRAT, BEVARAT
En stor omdaning av Gamlestads torg, Bellevue och
Gamlestadens fabriker pågår.
INGÅR I BEFINTLIGA PROGRAM
I bevarandeprogrammet, del II finns bebyggelse från
den här berörda perioden inom bevarandeområdet
Svenska kullagerfabriken, SKF, Gamlestaden 40:C,
i form av kontors- och lagerbyggnader från 1950-
och 60-talen. ”Nya Kulan” byggdes 1966 enligt
ritningar av SKF-team genom arkitekterna Ericsson
och Lettström. Hela fabriksområdet är ett värdefullt
industrihistoriskt minnesmärke. Därutöver ingår
Gamlestadens medborgarhus landshövdingehus mm,
Gamlestaden 40:A.