Balingsta kyrka

Balingsta kyrka är en av få i Uppland som bevarat sin ursprungliga romanska planform. Den uppfördes i gråsten under 1100-talets slut med långhus, smalare kor och absid. I början av 1200-talet byggdes tornet i väster. Troligen hade kyrkan ursprungligen ett plant innertak av bräder. Under 1300-talet uppfördes sakristian i norr som välvdes med tegelvalv. På 1400-talet välvdes kor och långhus. Vapenhus byggdes i söder. Kyrkorummet dekorerades med kalkmålningar.

Balingsta kyrkogård omges av en kallmurad gråstensmur och en trädkrans av lövträd. I väster och söder finns ingångar med putsade, vitkalkade grindstolpar med järngrindar. Grindstolparna murades om från grunden för ett par år sedan och försågs med ny plåtavtäckning. Gravkvarteren är täckta av gräsmattor. Ett antal grusgravar med stenramar finns kvar. Kyrkogården domineras av gravar från sent 1800-tal och 1900-talets första hälft. Det finns många stora, påkostade gravstenar från denna epok i olika stilar som tillsammans ger en god bild av gravkonstens variation. Öster om kyrkan står en gravtumba över Alfred Bergs grav. Berg var donatorn som möjliggjorde kyrkans återuppbyggande. Han var ägare till Viks slott som ligger i socknen.

Inbyggd i kyrkogårdsmuren, vid kyrkogårdens nordvästra hörn, ligger en äldre transformator-byggnad i en till kyrkan anpassad utformning med putsade, vitkalkade fasader och dubbeldörr med tjärad fiskbensmönstrad panel och smidda gångjärn.

Kyrkogården utvidgades åt öster omkring 1970. Tillstånd till utvidgning lämnades av Riksantikvarieämbetet 1969. Den utvidgade delen innehåller knappt några gravar alls. Mitt på nya kyrkogården ligger en minneslund anlagd omkring 1993.

Vid kyrkogårdens sydöstra hörn ligger ett bårhus kombinerad med redskapsbod. Det är en envånig, putsad och vitkalkad byggnad med pyramidtak täckt med tjärade spån och krönt av ett klot. Enligt en stenplatta över ingången är byggnaden uppförd 1939.

Balingsta kyrka är en av få i Uppland som bevarat sin ursprungliga romanska planform. Den uppfördes i gråsten under 1100-talets slut med långhus, smalare kor och absid. I början av 1200-talet byggdes tornet i väster. Troligen hade kyrkan ursprungligen ett plant innertak av bräder. Under 1300-talet uppfördes sakristian i norr som välvdes med tegelvalv. På 1400-talet välvdes kor och långhus. Vapenhus byggdes i söder. Kyrkorummet dekorerades med kalkmålningar.

Balingsta kyrkogård omges av en kallmurad gråstensmur och en trädkrans av lövträd. I väster och söder finns ingångar med putsade, vitkalkade grindstolpar med järngrindar. Grindstolparna murades om från grunden för ett par år sedan och försågs med ny plåtavtäckning. Gravkvarteren är täckta av gräsmattor. Ett antal grusgravar med stenramar finns kvar. Kyrkogården domineras av gravar från sent 1800-tal och 1900-talets första hälft. Det finns många stora, påkostade gravstenar från denna epok i olika stilar som tillsammans ger en god bild av gravkonstens variation. Öster om kyrkan står en gravtumba över Alfred Bergs grav. Berg var donatorn som möjliggjorde kyrkans återuppbyggande. Han var ägare till Viks slott som ligger i socknen.

Inbyggd i kyrkogårdsmuren, vid kyrkogårdens nordvästra hörn, ligger en äldre transformator-byggnad i en till kyrkan anpassad utformning med putsade, vitkalkade fasader och dubbeldörr med tjärad fiskbensmönstrad panel och smidda gångjärn.

Kyrkogården utvidgades åt öster omkring 1970. Tillstånd till utvidgning lämnades av Riksantikvarieämbetet 1969. Den utvidgade delen innehåller knappt några gravar alls. Mitt på nya kyrkogården ligger en minneslund anlagd omkring 1993.

Vid kyrkogårdens sydöstra hörn ligger ett bårhus kombinerad med redskapsbod. Det är en envånig, putsad och vitkalkad byggnad med pyramidtak täckt med tjärade spån och krönt av ett klot. Enligt en stenplatta över ingången är byggnaden uppförd 1939.