ANDERSLÖVS KYRKA

Interiör
Ett litet vindfång finns före kyrkorummet. Golvet är belagt med så kallade viktoriaplattor, cementplattor, i svart och vitt med kantbård. Väggarna är putsade och målade ljusgula. Rummet får ljus från två mindre gjutjärnsfönster och portens överljus.

Kyrkorummet består av tornrum, långhus, kor samt korsarmar åt norr och söder. Läktare finns i båda korsarmarna. Slutna bänkar står på ömse sidor om mittgången i tornrum, långhus och i båda korsarmarna. Bänkarna går ut till ytterväggarna. En spetsbågig öppning finns mellan tornrum och långhus. Väggarna är putsade och färgade ljusgula. En panel sitter på väggen upp till bänkhöjd. Golvet är belagt med hyvlad grå kalksten sedan 2017. Under bänkkvarteren ligger furubrädor. Höga, lågt placerade, rundbågiga fönster ger ljus åt rummet. En röd målad linje omger fönsteröppningarna. Predikstolen och en flygel står i sydöst och dopfunten och en ljusbärare i nordöst i långhuset.

Tornrummet har platt tak, långhuset är välvt med två kryssribbvalv och koret med ett. Gördel och sköldbågar är spetsbågiga med följdskift. Valven vilar på tresprångiga pilastrar med kragband. Ribborna i långhuset har rektangulärt tvärsnitt i ovankant som övergår i treklöverformat profiltegel i nederkant. Valven är putsade och kalkmålade med bland annat bladrankor. Målningarna tillskrivs den så kallade Snårestadsgruppen och är daterade till omkring 1350. De återupptäcktes 1930 och restaurerades av H. Erlandsson. Över triumfbågen ses Kristus som världsdomaren tronande på en regnbåge. Från hans mun utgår en lilja åt ena hållet och ett svärd åt andra hållet. Vid hans ena sida knäböjer Maria. På hans andra sida syns svagt ärkeängeln Mikael som väger själarna medan en demon försöker få vågen att slå fel.

Triumfbågen mellan kor och långhus är rundbågig och smal. Koret är upphöjt med två steg. Golvet är belagt med terrazzoplattor i rött, svart och vitt med stjärnmönster. Koret är välvt med ett bemålat kryssribbvalv. Målningarna skildrar olika bibliska berättelser om Jesu liv. I den västra valkappan är målat de tre vise männen och änglar. I den östra valvkappan skildras Jesus himlafärd med knäböjande lärjungar nedanför.
Valvkapporna är fyllda med ett myller av detaljer och figurerna är omgivna av ornamentik.

Altaruppsatsen innanför altarringen upptar koret. Ett nygotiskt skrank med dörrar på ömse sidor om altaruppsatsen avskärmar absiden. Den är välvd med ett hjälmvalv synligt från långhuset. Även absidvalvet är målat med Kristus som världsdomaren men målningen är fragmentarisk och skadad av senare lagningar. Valvet är troligen primärt, uppfört samtidigt med absiden. På golvet ligger linoleum. I öster finns den spetsbågiga prästingången.

Södra korsarmen är välvt med ett vitputsat tunnvalv medan norra korsarmen har ett platt tak med en välvd kant intill väggarna. Båda korsarmarna har läktare som bärs av marmorerade pelare med bas och kapitäl. De täta läktarbarriärerna är indelad med marmorerade ramverk och fyllningar som senare har förhöjts med räcke av metall. Södra orgelläktaren byggdes 1951 medan den norra troligen är från 1800-talet. Orgelläktaren i söder är underbyggd med sakristia, pentry och kontor. Vindfång med trappor till läktarna finns i båda korsarmarna. Dörrarna i kyrkan är av ramverk och marmorerade fyllningar.

En brant trätrappa i tornrummet leder till tornets övre våningar med putsade väggar, brädgolv och kraftiga takbjälkar. I klockvåningen står klockbocken av furubjälkar med två klockor. Dubbla ljudöppningar finns i alla väderstreck. Vinden över långhuset nås från tornets första våning. Valven är isolerade med lösull. Taklaget, från förmodligen 1800-talet, består av sparrar, hanband, stödben. Takteglet ligger på ett underlag av stickspån. Kor- och absidvinden är inte besökt.

Inredning och inventarier
Altaret av ek i nygotisk stil från 1891 är ritat av Henrik Sjöström. Rektangulärt altare med sidor med ramverk och fyllningar. Ramverket har treklöverformade avslutningar. I altarets ovankant finns en rad med utskurna trianglar.

Altaruppsatsen i nygotisk stil från 1891 är ritat av Henrik Sjöström. Av ek med detaljer i förgyllning. Rektangulär med ett högre mittparti med gavelmotiv krönt av en snidad lilja. Mittpartiet flankeras av fialer, småtorn, liksom sidopartierna. Krucifixet hänger i mitten och omges av reliefer med kalk och ax, symboler för nattvardens vin och bröd.

Dopfunten från 1890-talet är gjuten av cement. Den runda cuppan är dekorerad med bland annat bågar och akantusblad och målad i flera färger. Skaftet är cylindriskt, foten är fyrkantig.

Predikstolen från omkring 1630 är av rikt snidad ek och tillskrivs Jacob Kremberg av A. Göransson. Renoverad flera gånger och kompletterad med nya delar. Predikstolen har varit polykromt bemålad men är avlutad och nu bara delvis målad. Den fyrsidiga korgen har markerade hörn med skulpturer av evangelisterna. Speglarna på sidorna har snidade reliefer med motiv från Jesus liv som födelse, korsfästelse, uppståndelse och himmelsfärden. Tidigare delar till predikstolen som överstycke till dörr och en snidad spegelrelief hänger på väggen i kyrkan.

Altarringen av ek i nygotisk stil från 1891 är ritad av Henrik Sjöström. Planen är femkantig. Räcket är genombrutet av treklöverformade arkadbågar och kolonnetter med kapitäl. Överliggare och knäfall är klädda med röd sammet.

Bänkinredningen är sluten, tillkom troligen på 1860-talet men byggdes om 1930 för att göras bekvämare efter ritningar av Theodor Wåhlin. Dörrarna och ryggstöden består av ramverk och fyllningar. Gavlarna är släta. En profilerad överliggare binder samman dörrar och gavlar. Bänkarna är målade i gråbeige med mörkare marmorerade fyllningar i gavlar, dörrar och framstycke.

Orgel 1 är byggd 1951 av O Hammarberg, Göteborg. Fasaden är ritad av domkyrkoarkitekt Eiler Græbe. Orgeln står på läktaren i södra korsarmen. Orgel 2 är en digitalorgel av märket Renaissance by Allen. Orgeln står inbyggd bland bänkarna i norra korsarmen.

Klockorna av malm är båda gjutna 1869 av O.L. Lindahls gjuteri i Öslöv. Klockorna pryds av inskriptioner och den ena även av växtbård.

Kyrkan består av långhus, smalare kor och en halvrund absid i öster och ett kvadratiskt smalare torn med spira i väster. Till långhuset är tillbyggt korsarmar mot både norr och söder. Långhus, kor och absid är romanska. Tornets nedre våning är medeltida men omgestaltat och ombyggt med spira och portal med förhall från 1871. Norra korsarmen är från 1767 och södra korsarmen från 1841. Murarna är vitputsade och dekorerade med listverk, rundbågsfriser och trappgavlar. Fönsteröppningarna är stora och rundbågiga med gjutjärnsfönster från 1871. Taken är täckta av tegel förutom tornspiran och absiden som är täckta av plåt.

De romanska murarna är uppförda av gråsten, flinta, sandsten och kritsten av olika storlek. Huggna kvadrar finns i hörnkedjor vilka delvis frilagts från puts. Gavelröstena och fönsteromfattningar är murade av rött tegel. Murarna är stänkputsade och vitfärgade med slätputs kring fönsteromfattningarna. Murarnas ojämna struktur är synlig genom putsen. Kyrkan saknar markerad sockel men har delvis synliga grundstenar. Mot norra korsarmens västfasad är murat en stödbänk av betong. Kor, långhus och korsarmarnas murar avslutas vid takfoten med listverk av olika utseende. Både långhuset och koret har trappstegsgavlar i öster. Kyrkans trappgavlar är inte ursprungliga men kan vara ett gotiskt tillägg eller en senare gotisering av kyrkan. På
korets östgavel finns en vittrad sandstensskulptur av ett manshuvud. Korsarmen mot söder från 1800-talet har en rundbågsfris på gaveln längs takfallet. Ett pannrum, som sticker upp en halvmeter ovan mark, är tillbyggt mot södra korsarmens östra sida.

Tornet har en utkragande sockel och en slätputsad takfotsgesims i form av rundbågsfriser. Dubbla ljudöppningar inom en rundbåge finns i alla väderstreck i klockvåningen. Ovanför finns en utkragande list ögonbryn. Ljudöppningarna har svarta träluckor. Nedanför sitter parställda mindre rundbågiga öppningar i tre väderstreck.

Kyrkan har fyra ingångar. I tornet i väster, i norra och södra korsarmen och prästingång i öster i absiden. Huvudingången är i tornet i väster. Ett vindfång med portal byggdes 1871 väster om tornet. I den rundbågiga öppningen med två språng sitter en dubbeldörr med ett spröjsat överljusfönster. Norra korsarmen har också en rundbågig öppning med två språng med en dubbeldörr och spröjsat överljus i trä.
Södra korsarmen har en spetsbågig omfattning med en raktäckt dubbeldörr, därovan en stenplatta och ovanför ett halvrunt gjutjärnsfönster. Absidingången sitter i en spetsbågig muröppning med en enkeldörr och blyspröjsat överljus. Dörrbladen av ek är med ramverk och fyllningar förutom absidingången som är klädd med liggande panel. Trappor leder till alla ingångar förutom i södra korsarmen.

Fönstren sitter i stora rundbågiga slätputsade omfattningar med två språng. Gjutjärnsfönstren är spröjsade i rombiskt mönster. Över vissa fönster finns en spetsbågig tegelomfattning som frilagts från puts som visar att kyrkan hade spetsbågiga fönster under 30 år på 1800-talet. Solbänkarna är av svartmålad räfflad
järn. Platsen för de tidigare norr- och sydportalerna där det nu finns fönster är markerade med oputsade stenar under fönsterbröstningarna. Långhus, kor och korsarmar har sadeltak, absiden halvcirkelformat kägeltak och tornet spira. Torntaket har en fyrkantig bas och därovan en åttkantig spira krönt av
ett kors. Sadeltaken är belagda med rött enkupigt falsat taktegel. Trappgavlarnas tinnar är täckta med taktegel. Tornspiran och absiden är täckta med falsad skivlagd gråmålad plåt. Avvattningen är av röda hängrännor och vita stuprör. Absiden saknar takavvattning.

Eventuellt byggdes kyrkan på en gammal offer- och begravningsplats. På kyrkogården finns ännu en hög som troligen är en tidigare gravhög från järn eller bronsålder. Det finns också uppgifter om en numera utdikad källa som kan ha varit en offerkälla.

Kyrkan uppfördes under den stora kyrkobyggnadsperioden på 1100-talet som en romansk kyrka med typisk plan med långhus, lägre kor och halvrund absid i öster. Kyrkan hade likt romanska kyrkor norr- och sydportal och troligen högtsittande rundbågiga fönster. Tornet har tillkommit i olika etapper under medeltiden, troligen 1200-talet och är helt ombyggt 1871 efter en brand. Anderslöv var annexkyrka till Grönby fram till 1921.

Under 1300-talet valvslogs kyrkan med kryssvalv och dessa målades på 1350-talet av den så kallade Snårestadsverkstaden. Under medeltiden byggdes ett vapenhus som revs på 1800-talet framför sydportalen. Under 1500-talet gjordes någon ombyggnad av tornet.

Efter reformationen ändrades kyrkorummet. Reformationen i det danska Skåne började 1536. Protestantismen föredrog ett mer avskalat kyrkorum där altaret i koret och predikstolen skulle vara i centrum. Under 1600-talet fick kyrkan predikstol, ny altaruppsats och antagligen bänkinredning. Ett romanskt fönster sattes igen i absiden när ny altartavla sattes upp. Kalkmålningarna målades över vid någon tidpunkt, sannolikt i samband med reformationen.

Med befolkningsökningen blev kyrkan för liten och en korsarm mot norr byggdes till 1767. Trots detta var kyrkan snart för liten igen. Befolkningen hade år 1840 ökat till 1500 personer. 1841 byggdes därför en korsarm även mot norr. Samtidigt ändrades fönstren till spetsbågiga och tornet fick spira. I absiden togs en spetsbågig dörr upp. Ritningarna utfördes av Theodor Edberg. Blytaket ersattes med koppar. Vapenhuset
framför sydportalen revs. Omkring 1866 revs tornets medeltida kryssvalv för att kunna bygga en orgelläktare. De rivna valvribborna vilade på konsoler utformade som människoansikten.
1869 slog blixten ner i kyrktornet. Kyrkklockorna och taket förstördes av branden. Taket ersattes tillfälligt av spåntak. 1871 byggdes den nuvarande spiran samtidigt som tornmurarna förhöjdes efter ritningar av byggmästare H A Möller. Det är osäkert hur mycket av tornet som nybyggdes. Tornets portal med ett vindfång tillkom. Vid detta tillfälle ändrades även de spetsbågiga fönstren till rundbågiga i hela kyrkan.

1891 skedde stora förändringar då flera äldre inventarier togs bort. Koret ändrades, fick terrazzogolv och helt ny inredning. Nytt altare, altarring, altaruppsats och skrank i nygotisk stil ritades av Henrik Sjöström. Triumfbågen bemålades med ett språkband och absiden målades blå med stjärnhimmel.

1904 byggdes en värmeanläggning mellan kor och södra korsarmen. Fram till 1921 var Grönby moderförsamling och Anderslöv var annexkyrka då det blev tvärtom. Kyrkoherden flyttade 1921 från Grönby prästgård till Anderslöv.
1929 installerades elektriskt ljus i kyrkan.
1930 skedde en restaurering efter förslag av domkyrkoarkitekt Theodor Wåhlin. De medeltida kalkmålningarna knackades fram och restaurerades. Bänkarna byggdes om och gjordes bekvämare.
1937 byttes papptaket över långhus och korsarmar till tegeltak.
1951 togs orgelläktaren i väster i långhuset bort. En ny orgelläktare byggdes istället i södra korsarmen och ny orgel installeras efter förslag av domkyrkoarkitekt Eiler Græbe. Senare, vid okänd tidpunkt, har södra läktaren underbyggts med sakristia och biutrymmen.
1990 restaurerades tornets takstol och omläggning av takplåten på spiran.
2017 lades nytt golv av grå hyvlad kalksten i mittgångarna i långhus och korsarmar efter förslag av Barup & Edström arkitektkontor. Kalkstenen ersatte viktoriaplattor och heltäckningsmatta. Två bänkrader togs bort längst bak i norra korsarmen.