BOTEÅ KYRKA

Medeltida salkyrka av gråsten, putsad och avfärgad i gult. Den har grundsockelstenar i dagen framspringande i nordväst och sydväst, runt vapenhus/kapell, kordel, svart bemålning. Högt brant sadeltak med tjärad rakspån. Synliga remstycken på muren. I södra korväggen en tjärad trälucka över fönster till vind. Vapenhus/kapelltaket gemensamt och sammanlänkat med södra sidans takfall.

Vid okänd tidpunkt under medeltiden, kanske först under senmedeltiden, flyttades korets norra och södra murar ut så att kyrkan blev salformad. I söder byggdes ett avlångt kapell, sammanbyggt med vapenhuset, möjligen så sent som 1804-08, och i norr en sakristia. Vid samma tillfälle eller senare förlängdes kyrkan mot väster och välvdes. Gavelröstena har blinderingar. I sakristians gavel finns årtalet 1662.

Se även tidigare inventeringar.

FÖRSAMLING 1995 - BOTEÅ

BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 723, år 1900: 1789, år 1995: 637

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Boteå är ej upptaget i taxeringslistan 1314 (DS 1946) men däremot i listan över pallielösen 1316 (DS 2043; namnet har införts i stället för det troligen felaktiga "leenas") och i förteckningen över ärkebiskopens visitationsresor 1319 (DS 2218).

LÄGE OCH OMGIVNING - Socknen ligger i nedre Ådalens odlingsbygd. Kyrkan ligger centralt i ett odlingslandskap med spridda gårdar på en höjdrygg ovanför en odlad sluttning och med vid utblick över Ångermanälven. Öster om kyrkan står en brädklädd klockstapel, byggd i slutet av 1700-talet av byggmästare Eurenius och ombyggd under 1800-talet. På en teckning från 1828 syns en byggnad i sydöstra hörnet av kyrkogården.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Medeltida salkyrka av gråsten. I söder finns ett avlångt kapell, sammanbyggt med vapenhuset, och i norr en sakristia. I sin äldsta utformning hade kyrkan ett smalare kor, som kan ha varit försett med absid. Grundstenar efter en utbyggnad i öster har konstaterats och har uppenbarligen kunnat nås via dörröppningen i öster. Öppningens omfattning har fogstruket tegel, vilket tyder på att den kan vara medeltida, men dess funktion är oklar. Om utbyggnaden är en ursprunglig absid, kan denna eventuellt ha avskiljts från koret och använts som sakristia innan kyrkan byggdes om till salkyrka. Vid okänd tidpunkt under medeltiden, kanske först under senmedeltiden, flyttades korets norra och södra murar ut så att kyrkan blev salformad. Kapell och vapenhus byggdes i söder och i norr en sakristia. Vid samma tillfälle eller senare förlängdes kyrkan mot väster och välvdes.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan är putsad och avfärgad i gult. Gavelröstena har blinderingar. I sakristians gavel finns årtalet 1662. Tegelomfattningarna efter kapellets östfönster och en dörröppning under korfönstret är framtagna i fasaden. Skarvar mellan olika byggnadsetapper är markerade dels i östfasaden, dels i putsen i norra och södra väggen i kyrkorummets västra del. Spår efter en igensatt portal finns i västmuren. Kyrkorummet täcks av ett rikt förgrenat så kallat sturevalv i koret och två stjärnvalv i långhuset, alla med väggpilastrar. Kapellet är förenat med kyrkorummet och har en rikt profilerad portal i väster mot vapenhuset. Även kapellet har ett stjärnvalv, möjligen sekundärt inslaget. Spår av medeltida kalkmålning finns högst upp på kapellets södra vägg. Inredningen präglas av den rikt skulpterade altaruppsats som attribuerats till den jämtländske konstnären Johan Edler d ä. Den förgylldes 1768 av Eric Hofverberg från Jämtland. År 1808 tillverkade bildhuggaren Nils Dahlqvist från Nora (Ångermanland) predikstolen, läktarbarriärens dekor och troligen också altarbordet. Kyrkans äldsta föremål är en senmedeltida dopfunt, som står i kapellet. Den omgjutna storklockan hade årtalet 1429.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 1998.

Kyrkotomten
Långsmal tomt i öst-västlig riktning, kyrkan placerad långt i väster tack vare utvidgningar österut. Tomten saknar staket, men två entréer i norr har grindstolpar i granit, men saknar grindar. I söder en kallmurad bogårdsmur i natursten, ca 2 m som högst. Buskvegetation i slänt nedanför mot den starka sluttningen ned till en gård nära inpå kyrkans mark. På muren och innanför densamma växer också buskage, ca 1,5m brett. Muren löper bort mot öster där den utvidgade delen tar vid.

Kyrkotomten avgränsas i norr av en grusväg, som troligen är den ursprungliga byvägen. På norra sidan av grusvägen i väster finns en utvidgad gravplats, en långsmal förrådsbyggnad rakt norr om kyrkan och öster om denna ev ett äldre skolhus?

Kyrkotomten har en asfalterad väg ned till likbod i nordväst. Likboden gjuten i betong med padörrar klädda i kopparplåt.

Betongen ursprungligen med svart målning, som idag flagar av, betong eroderar över dörrar, samt har spruckit och skjuter ut under räcket i sydväst. Mossa och gräs växer ovanpå. På betong står enkelt stålräcke i svartmålat plattstål med stående pinnar i klena fyrkantjärn. Slänt med gräs från öster. Ca 1 m hög bladhäck, troligtvis Havtorn? i väster.

Kyrkobyggnaden ligger helt nära grusvägen. Kyrkotomten är gräsbevuxen kring kyrkan i väster, norr och öster. En grusad gång, ca 1,5m bred och 10-15mm kornstorlek, löper från entrén vid klockstapeln nordöst om kyrkobyggnaden runt hela kyrkan, samt utmed södra tomtdelen mot öster. Entrégången skär av grusgång i öst-västlig riktning, vilken dessutom delar sig i två genom en svag diagonal i söder. Den nordliga delen kantad med sex galvaniserade lyktstolpar med klarglasglober, monterade ca 1970.

Den kilformade del, som bildas vid gångarnas möte sydöst om kyrkobyggnaden, har endast en grav invid en lönn, prosten Joh. Samuel Thelaus, född 1709-1776, saknad av alla. Profilerad sten på egen berghäll.

En rad gravar finns utmed grusgången, alla med gräsyta, i väster en rad familjegravar i gott skick, endast i nordväst en sten med mycket lavbeväxning, mot norr en rad där flera har mossa och lav. På andra sidan gången också en rad familjegravar. Gravsten närmast sakristian oläslig. Grusgången som viker av mot söder invid sakristian smalnar av ned mot källarnedgång, ca 1m bred med mossa intill källare. I väster två st galvaniserade lyktstolpar med klarglasglober, ca 1970.

Intill vapenhus i väster ett mycket rostigt järnkors med texten:"Här hvilar stoftet af skomakaren Olof Bromans maka Hedvig född Söderström, född 1835, död 1877, samt söner och dotter." Strax bredvid en gravsten i granit för Johan Norlind familjegrav, svårläst.

En rad gravar mot söder; största stenen, rakt framför vapenhuset, för prosten M O Åkerblom 1835-1913, och hans maka Birg. Johanna 1835-1918. Längre österut en oläslig gravvård i bearbetad sten med mycket mossa, kröns av brutet bågsegment med fästong och krönande kors.

I öster intill klockstapel och kor ett antal gravar med sten av varierande ålder, från kontraktsprosten Carl Peter Lindahl, död 1882, till folkskolläraren Sven R Kärrlander, och makan Emma, döda 1983 resp. 1989. samt några enkla järnkors med förste skolläraren i socknen, Zacharias Isberg, 1823-1892, och spädbarnet Undén 1862-1863.

Mot öster två större grässegment med parallellställda gravrader norr-söder, en lönn placerad mitt på på det södra segmentets norra kant. I den utvidgade delen, där bogårdsmuren i söder tar slut och ersätts av späd rad av bladbuskar, flera mindre gravkvarter ännu längre österut med grusgångar och avgränsande buskrader i öst-västlig riktning. Gravar ca 1990-2005. Längst bort en rad av björkar och en minneslund med ölandstok och rönnar och perenner.