TUNS KYRKA

TUNS KYRKA - Tuns kyrka uppfördes på gammal kyrkplats 1846 efter ritningar av JA Hawerman. Den består av ett rektangulärt långhus med fullbrett, rakt avslutat kor i öster samt smalare torn med lanternin i väster. Kyrkans exteriör har huvudsakligen nyklassicistisk prägel.
FASAD - Kyrkan är murad av natursten, spritputsad och vitmålad. Långhus - kor har en profilerad, grönmålad takgesims. Sockeln är jämn, skråkantad och delvis putsad. I sockeln finns små gluggar. Utmed tornets södra fasad är rest en gravhäll över Nils Posse och Anna Matsdotter Kagg, döda 1633 respektive 1607. Utmed långhusets - korets fasad har rests sex gravhällar. De västligaste stenarna är tillägnade kyrkoherde Jonas Herenberg, död 1697 och Catharina Hassenia respektive Carl Johan von Burguer och Ulrica Zengerlien, 1775.
I tornets bottenvåning finns i norr respektive söder ett rundbågigt smalt fönster, igensatt med grått bruk. Under tornets takfot är en takgesims av trä med utsågade arkadbågar. Under gesimsen har tornet på vardera sida en vit urtavla med svarta romerska siffror. I tornets västfasad är en kalkstenstavla med inskriptionen: "År 1846 blef denna kyrka uppbyggd". I tornet finns även ankarslut. Lanterninen är klädd med kopparplåt.
PORT - Huvudingången i väster består av en brunmålad pardörr med fiskbensmönstrad fyllning. Omedelbart över porten är ett rektangulärt fönster samt överst ett halvrunt fönster, båda grönmålade. Det halvrunda fönstret består av två horisontella lufter och det övre är indelat i smårutor genom blyspröjs. Porten samt båda fönstren är placerade i en grund nisch med grönmålad omfattning av trä. Framför porten ligger två kalkstenar. Sydporten utgörs av en pardörr är från 1950. Här fanns tidigare en utbyggd portal. Den bruna pardörren har fiskbensmönstrad fyllning. Över dörren är ett rektangulärt, grönmålat överstycke med en lykta samt ett grönmålat lunettfönster. Dörr, överstycke och lunettfönster är placerade i en rundbågig nisch. Framför porten ligger två kalkstenar.
FÖNSTER - Kyrkan har i långhuset/koret fyra större, symmetriskt placerade fönster i söder och fem stycken i norr. De grönmålade, rundbågiga fönstren har korspost. Fönstren är placerade i rundbågade nischer med gröna fönsterbleck. I korets östfasad är ett större hjulfönster med blyspröjs, placerat i en nisch. Under fönstret är en rundad bleckplåt. I tornets andra våning finns i nord - respektive sydfasaden ett grönmålat hjulfönster med blyspröjs.
Den fyrsidiga lanterninen har på varje sida en rumshög, rundbågig glugg med gallergrind. Tornet har i vardje väderstreck en rundbågig glugg med plåtluckor.
TAK - Det stora sadeltaket är täckt med enkupigt lertegel. Tornet täcks av en flack huv med öppen åttkantig lanternin. Lanterninens hörn är avfasade. Lanterninen är klädd med kopparplåt med en flack, rund och kopparklädd huv. Torntaket var från början täckt med järnplåt, men denna byttes 1950 mot kopparplåt. Kula och kors är av kopparplåt.

Historiken kompletterad vid inventeringen 2003:
TUNS KYRKA - Tuns nuvarande kyrka föregicks av en äldre kyrka på samma plats. Denna uppfördes under tidigt 1100-tal invid två gravhögar från järnåldern. En av högarna raserades på 1760-talet. Kyrkan fick under 1200-talet ett rakslutet, bredare kor än det ursprungliga. Under 1500 - eller 1600-talet utvidgades kyrkan åt väster och fick vapenhus, tornspira och sakristia. Invid kyrkan fanns en klockstapel. Från den äldre kyrkan återstår delar av nordväggen, murar under nuvarande golv, en dopfunt från 1100-talet, en träskulptur från 1400-talet (kan möjligen härstamma från Friels kyrka), träskulpturer från 1697 års altaruppsats ( Kristus, Tron, Hoppet, änglar), fragment av en äldre predikstol, två kyrkklockor (1697 respektive 1500-tal), ett epitafium från 1700-talet, ett tornur från 1767 samt utmed fasaden sju gravstenar från 1600 - och 1700-talen.
Nuvarande kyrka uppfördes 1846 efter ritningar av JA Hawerman. Klockstapeln revs i samband med nybyggnaden. Material från den äldre kyrkans nordmur användes i viss mån. Sockenborna bidrog med 800 dagsverken. Tuns nya kyrka var fram till 1883 gemensam för Tuns, Friels och Karaby församlingar. 1872 inköptes den första orgeln, troligen tillverkad av Jonas Wistenius. En stor restaurering genomfördes 1886-1887, enligt ritningar av L Kellman, Skövde. På sydsidan uppfördes en portal. En sakristia i norr nedtogs. Ett tredingstak av pärlspont uppsattes i långhuset. Sakristia och arkiv inreddes bakom ett nyuppsatt korskrank i kyrkans östparti och altaret placerades väster om skranket. I skranket inbyggdes nuvarande altartavla, målad 1859 av Marina Kylberg. Över kor och sakristia byggdes tunnvalv av putsat trä. Nya bänkar, nya predikstolsmålningar och ny altarring tillkom. Ny dopfunt skänktes av Lars Wilhelm Kylberg.
Interiören ommålades 1904. Ett pneumatiskt orgelverk inköptes 1912 av Eskil Lundén, Göteborg. 1922 - 1923 skedde invändiga underhållsarbeten efter program av Axel Forssén. Innanfönster insattes. Tak, väggar och inredning ommålades. Det runda korfönstret fick glasmålningar av Johannes Kragh. Ett gravmonument över prosten Jonas Silvius, ritat av T Grut, uppsattes 1929.
Redan 1941 började Adolf Niklasson på församlingens uppdrag att projektera en restaurering. Denna kom dock inte till stånd förrän 1948-1950 och syftade till att återställa empirkyrkan före 1880-talets förändringar. Byggmästare var Harry Ahlkvist, Tun, ansvarig för elinstallationer var Änghagens Bigård, Järpås, för målningsarbeten A Steiner, Järpås och för stenhuggerier John Gustavsson. Läktarbröstet framflyttades en meter och nya läktarbänkar kom till. Utvändigt togs sydportalen bort och ny pardörr insattes i fasaden. Grunden förstärktes och putsen lagades samt kalkavfärgades partiellt. Tornets yttertak omlades med kopparplåt istället för som tidigare med järnplåt. Invändigt avlägsnades korskranket och altaret placerades invid östväggen. Långhusets ursprungliga takvalv frilades. Korvalvet bibehölls dock. Nya bänkar insattes och predikstolen fick nytt räcke. Främsta bänkraden avlägsnades. Dessutom insattes elektriskt ljus, klockringnings- och värmesystem enligt förslag av Sigurd Lindén, Skara. Nytt golv på betongundergolv inlades. Gamla tornuret igångsattes och urtavlorna förgylles av A Sandström, Tådene. Sakristian fick skåp, och ett dopaltare uppsattes. Altartavlan fick ny ram genom E Josefsson, Skultorp, som även gjorde ny nummertavla. Gamla dopfunten fick ny fot och en kormatta, vävd vid ateljé Tre Bäckar, Varnhem införskaffades. Ett bårhus uppfördes efter ritningar av Adolf Niklasson. Sockenmagasinet omtäcktes med skiffer. I samband med arbetena genomfördes en arkeologisk utgrävning inuti kyrkan Rester av den gamla romanska kyrkan och av1200-talskoret hittades liksom ett flertal mynt, varav många medeltida.
Predikstol, träskulpturer, krucifix, den gamla altaruppsatsen och en rullgardin målad av Regina Kylberg konserverades 1957 av Olle Hellström.
1962 sandblästrades och omputsades fasaden samt kalkavfärgades fullständigt. Adolf Niklasson ledde även dessa arbeten. Ett församlingshem invigdes 1979. 1994 utvidgades kyrkogården åt nordöst. Invändiga underhållsarbeten genomfördes 1997. I arbetena ingick ombyggnad av elinstallationer med nya kablar och folie under bänkarna, invändig ommålning av golv, väggar, fönster tak, nya textilskåp söder om koret, förråd under läktartrappa, nytt altare i sakristian, borttagning av spaljé i långhusets västra del, utvändig målning samt toalett i bårhus/förråd. Program för ombyggnaden gjordes av arkitekt Lars Johan Ekelöv, FFNS Skövde. Elinstallationerna sköttes av Kvänum energi, textilskåp gjordes av Läckströms båt - och finsnickeri och övriga snickerier av Zälles Byggservice, Götene..

TUNS KYRKA - Kyrkan präglades ursprungligen av empirens ideal, men förändrades under 1880-talet. 1948-1950-talets restaurering syftade till att återge kyrkan dess ursprungliga framtoning.
Kyrkan består av ett brett, rektangulärt långhus, vapenhus i tornets bottenvåning, en invändigt smalare koravslutning/absid i öster, sakristia norr om absiden och förråd söder om absiden. Under golvet är en källare med bevarade murrester av den föregående kyrkan. På nordsidan, närmast koret, är predikstolen placerad. Utmed östra gaveln är bänkarna borttagna för att ge plats åt ett kyrktorg med bokförsäljningsbord. Utmed väggen är dock en bänk.
LÅNGHUS - Långhuset är indelat genom sidogångar, bred mittgång och tvärgång i söder. Förutom två dörrar och ett vindfång till vapenhuset finns en dörr/port samt ett vindfång på södra sidan. Över västra partiet av långhuset är en läktare.
GOLV - Golvet under bänkarna utgörs av längsgående, lackade bräder. I gångarna ligger rektangulära, slipade kalkstenar. I mittgången finns tre luckor med dragring av järn (nedgång till källare). I mittgången och tvärgången ligger en rödmönstrad gångmatta.
VÄGG - Väggarna är slätputsade och målade i rosa. De avslutas upptill med taklister, målade i två grå nyanser. Ytterväggarna har utmed bänkarna en bröstpanel, målad som bänkarna och sammansatt med dessa genom en profilerad överliggare.
Mitt på nordväggen är ett träepitafium över Laurentius Frisell och hans familj. Epitafiet är runt och blåmålat blått med snidad, guldfärgad akantusram. Den svarta guldfärgsomgärdade mittrundeln med inskription omges av svarta, utanpåliggande runda porträtt. I östra delen av sydväggen hänger en inramad textil, möjligen ett fragment av en brudpäll. Textilen har ett upprepat, svartvitt motiv.
INNERDÖRRAR OCH PORTAR - Den rektangulära pardörren mot vindfånget i öster är av svängdörrstyp. Den är ådrad i grågrönt. Överst har varje dörrblad en glasruta, indelad i åtta smårutor genom blyspröjs Pardörren mot vapenhuset i väster består av en grågrönmålad pardörr. Varje dörrblad är prytt av tre nedsänkta speglar i mörkare grågrönt.
Dörren till vindfånget i söder är en rektangulär pardörr, målad i grågrönt. Varje dörrblad har fyra kvadratiska speglar i mörkare grågrönt. Dörren är placerad i en grå träomfattning/portal, utbyggd ca 15 cm från väggen. Över dörren är en snidad, guldfärgad Jahvésol. Ovanför dörren är en djup, rundbågig, putsad och vitmålad nisch med ett lunettfönster överst. Sydporten har samma utförande, men är gråmålad. Väggar i vindfånget är vitputsade, taket är en grå träskiva och golvet är av kalksten. Dörrarna är troligen från 1950-talet.
FÖNSTER - På nordsidan är tre och på sydsidan två större fönster. Innanfönster insattes 1923. De rundbågiga, vitmålade fönstren består av fyra lufter. De nedre, rektangulära är genom blyspröjs indelade i vardera tio smårutor och de övre i vardera fyra, halvrunda rutor. Fönstren är placerade i rundbågiga smygar med nästan raka, putsade och vitmålade sidor. På varje fönsterbänk är en horisontell träbit med ett cylindriskt litet podium. Detta uppbär en smidd ljusstake i tre våningar från 1900-talets slut. Lunettfönstret över sydporten är vitt, indelat i två lufter samt genom blyspröjs spröjsat i vardera fyra närmast halvrunda smårutor.
TAK - Det ursprungliga taket är tunnvälvt och täckt med slätspontade, gråmålade bräder. Taket under läktaren består av grå, släta, längsgående brädor.
KOR - Koret avgränsas från långhuset genom ett trappsteg samt genom bänkskärmar på båda sidor av mittgången. Korets västra del är fullbrett. I öster är norra och södra partiet avskärmat till sakristia respektive förråd. I mittpartiet är en invändig, rakt avslutad, tunnvälvd absid. Mellan absid och korets västra del är en rundbågig, perspektivisk triumfbåge med tre språng. Bågen uppbärs vid varje sida av två joniska pilastrar. På vardera sida av triumfbågen är en dörr samt närmast bågen en liten skulptur på väggen. Skulpturen i söder avbildar hoppet och i norr tron. Båda har senare målning. Framför triumfbågen är den vida, rundade altarringen placerad. I nordfönstret är en liten Kristusskulptur av trä från 1697 och i sydfönstret två änglaskulpturer från samma år, alla omålade. På östra delen av nordväggen hänger en inramad rullgardin av Regina Kylberg.
I korets nordvästra del en trappa till predikstolen samt ett piano. På södra sidan av koret är ett dopaltare utmed väggen samt framför detta en dopfunt. Längst i öster finns en absid, där altaret och altartavlan är placerade. På vardera sida av altaret är en klassicistisk rundfotad piedestal.
GOLV - Korgolvet utgörs av rektangulära, slipade kalkstensplattor. I golvet finns en lucka med dragringar av järn. Innanför altarringen ligger en rektangulär matta i geometriska, bland annat röda och grå mönster. I mattan är invävt "TUN 1949. Mattan är vävd vid Agda Österbergs Ateljé Tre Bäckar. Framför altaret är en långluggad yllematta, även denna från Tre Bäckar, bland annat i grått och grönt. På mattan avbildas kyrkorna i Friel Tun och Karaby.
VÄGG - Korväggens västra del är en fortsättning på långhusväggen. Söder respektive norr om triumfbågen är, på vardera sidan om denna, en profilerad murad och putsad väggesims i höjd med pilastrarnas kapitäl. Muren i den välvda absiden är gulmålad.
Rullgardinen på nordväggen avbildar i ljusa färger Jesus hos Marta och Maria. Gardinen målades ca 1850 och uppklistrades 1957 på masonit. Den är målad av Regina Kylberg.
DÖRR - Dörrarna vid sidan av triumfbågen är rektangulära, målade i grågrönt och försedda med två höga och en smal spegel, den mindre i ljusare grågrönt.
FÖNSTER - Koret har på varje sida ett likadant fönster som de höga långhusfönstren. Överst i absidens östvägg är ett stort, runt fönster, placerat i en konande, putsad och gulmålad smyg. Fönstret är försett med glasmålningar, som avbildar Kristus som lammet. Glasmålningarna gjordes 1929 av Johannes Kragh.
TAK - Kortaket insattes på 1800-talet och består av ett gulmålat tunnvalv. Materialet utgörs av putsat trä.
FAST INREDNING
ALTARE - Altaret består av trä och har ådrat underrede i grågrönt och grå skiva.
BÄNKINREDNING - Bänkarna byggdes vid 1948-1950 års förändringar. Ritningarna var gjorda av Adolf Niklasson.
Långhusets bänkinredning består av två kvarter i söder och ett i norr, öppna mot mittgången. Utmed väggarna är bänkarna slutna via en bröstpanel mot väggen. Bänkarna står ända intill ytterväggarna. Framför västgaveln är bänkar borttagna. Norra kvarteret innehåller 16 bänkar. Sydöstra kvarteret innehåller tre bänkar och det sydvästra 11 stycken. Dessutom finns på varje sida en bänk utmed västgaveln samt en gavel öster om det så kallade kyrktorget. Mot koret samt på båda sidor av tvärgången finns skärmar. Bänkarnas insidor samt bröstpanelen är ådrade i grågrönt. De rektangulära gavlarna har en nedsänkt spegel, ådrad i rödgult, med profilerad vit och grå ram. Ryggarna är släta och något lutande. Bänkarna är försedda med bänkvärmare. Den nordöstligaste bänkryggen är avkortad mot ytterväggen. Predikstolens fot är fäst i denna bänkrygg.
PREDIKSTOL - Delar av predikstolen stammar från 1600-talets slut. Den polygonala predikstolen är målad i grå grönt. Runt den övre sargen är en guldfärgad list med snidad bård samt under bokstödet ett skulpterat, guldfärgat änglahuvud från 1900-talet. Speglarnas målningar skildrar Jesus, Petrus, Paulus, Matteus och Johannes på guldgrund. De är gjorda av Regina Kylberg - Boberg 1859.
Predikstolens åttasidiga ljudtak är gråmålat förutom den blåmålade undersidan. Takets mitt är uppdraget och format till en tornspira med guldfärgat kors och kula. Kanten har dekor i form av snidade voluter och under kanten en snidad, nedhängande frans. Predikstolens gråmålade fot är polygonal och nedåt konande. Foten är fäst i den nordöstligaste bänkryggen. Den grå, raka trappan har inbyggda steg samt räcke med spegelförsett skrank.
ORGEL -Orgelverket tillverkades 1912 av Eskil Lundén, Göteborg. Verket var ursprungligen pneumatiskt med 10 stämmor, fördelade på två manualer. Det har senare ombyggts och har tolv stämmor. Spelbordet är vänt mot väster. Piporna är samlade i tre tureller, den mellersta något högre, samt mellan dessa i två lägre fält. Bottenfärgen är brungrå. Över pipornas överdel är snidade, guldfärgade rosetter. Turellerna har rikt profilerade, brutna krön med bårder ibland annat vitt, blått, guld och rött. Vid fasadens sidor är flyglar med snidade, guldfärgade akantusrankor på röd botten.
LÄKTARE - Läktaren är troligen från byggnadstiden. 1950 framflyttades läktarbröstet en meter. Nya läktartrappor byggdes.
Läktaren vilar på åtta grågrönmarmorerade kolonner, fästa vid bänkar utmed mittgången. Det gråmålade läktarbröstet består av ett helt skrank med en oval balkong i mitten. Skranket pryds av nedsänkta, rektangulära speglar i ljusare grått och med vit ram. Överst är ett lågt, gråmålat järnräcke. Läktargolvet täks av en grå heltäckningsmatta. På varje sida är fem gradiner samt fem korta bänkar med samma utformning som långhusbänkarna.
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARTAVLA - Altartavlan målades 1859 av Marina Kylberg. Motivet är Jesus i Emmaus. Målningen i mörka färger lyses upp genom Jesus röda klädnad samt glorians sken i centrum av bilden.
ALTARUPPSATS - Ramen till altartavlan tillverkades av E Josefsson, Skultorp 1950. Vid vardera sida av tavlan är en gråmarmorerad kolonn i två våningar. Detaljer på kolonnerna och överstycket är guldfärgade. Ramstycket har snidad tandsnittsbård och kröns vid varje sida av en liten guldfärgad vinge. Under tavlan är ett svart textband med guldfärgad inskription i form av bibelcitat. En altaruppsats från den äldre kyrkan är delvis bevarad. Den förvaras i ett tornrum. Uppsatsen tillverkades 1698. I långhuset förvaras träskulpturer föreställande Kristus, änglar, tron och hoppet.
ALTARRING - Den breda, rundade altarringen från 1887 utgör av en balustrad med råmålade, delvis förgyllda profilsvarvade balusterdockor.
DOPFUNT - En ny dopfunt skänktes till kyrkan 1887 av Lars Wilhelm Kylberg. Dopfunten är av röd kalksten samt sandsten. Den nedåt konande cuppan av sandsten pryds av vertikala "fjäll". Foten av kalksten är cylindrisk med räfflor, profileringar i nedre partiet samt har en kvadratisk fotplatta med inhuggen inskription i form av bibelcitat guld. Den medeltida dopfunten av sandsten har uttömningshål. Cuppan är cylindrisk med repstav överst och härunder ett litet fält med reliefer föreställande "spejarna". Foten är smalare och cylindrisk samt fotplattan, möjligen senare, kvadratisk.
VAPENHUS - Utmed vapenhusets norra och södra vägg är en läktartrappa med uppgång från väster. Den svängda trappan består av lackade, inbyggda steg samt av ett gråmålat spjälstaket. Under norra trappan finns tre stenfragment från den äldre kyrkan samt ett liljestensfragment. Här står även en medeltida dopfunt.
GOLV - Golvet består av rektangulära, grovt hyvlade kalkstenar
VÄGG - Väggarna är slätputsade och gulmålade.
PORT - Porten i väster består av en hög, rektangulär gråmålad, pardörr, troligen 1800-tal. Varje dörrblad har fyra speglar. Över dörren är ett ljusinsläpp. Dörr och fönster är placerade i en djup, rundbågad nisch. Dörr - se långhus.
FÖNSTER - Ljusinsläppet består av ett rundbågat, lågt, vitmålat fönster med fyra lufter. Fönstret är uppdelat i smårutor genom blyspröjs.
TAK - Taket består av gråmålade, släta bräder.
SAKRISTIA - Utmed sakristians östvägg är två våningar med skåp. Skåpen har släta grå dörrar, troligen från 1950-talet. Utmed sydväggen står ett skrivbord och över detta hänger prästporträtt. Mot norr är ett fönster. Öster omfönstret är en prästlängd. Väggen i sydvästra hörnet är avfasad. Här står ett konformat altare med snidat krucifix, troligen från 1997. Över krucifixet hänger en skiss av Marina Kylberg.
GOLV - Golvet är belagt med röd heltäckningsmatta.
VÄGG - Väggarna är slätputsade och vitmålade
DÖRRAR - Se kor.
FÖNSTER - Fönstret mot norr är rektangulärt, vitmålat och består av två lufter. Dessa är indelade i vardera tio smårutor genom blyspröjs. Fönstret är placerat i en svagt utåt konande putsad och vitmålad smyg.
TAK - Taket är klätt med grå, släta bräder.
TORN
TORNVÅNING - Våning 1 utgörs av vapenhus. Trappa - Se vapenhus. Våning 2 är belägen väster om läktaren. Taket består av vita bjälkar och bräder. På golvet ligger smala lackade bräder och väggarna är slätputsade och gulmålade. Ett fönster vetter mot väster. Här hänger en liten kyrkklocka. Till läktaren leder en 1800-tals pardörr av vita, vertikala brädor. En svängd, omålad trappa med inbyggda steg leder vidare. Våning 3 har vitputsade väggar, tak och golv av omålade bräder. I norr och söder är ett runt fönster i en djup, putsad nisch. På våningen förvaras bland annat en äldre altaruppsats. Trappan till våning 4 är rak och brant med stegen inbyggda genom en träskiva. På våning 4 består väggar av vit puts och golv och tak av omålade bräder. Kyrkan har tre klockor från 1400-talet, från 1697 och från 1927. I varje väderstreck är en ljudglugg med lucka. En öppen trätrappa leder till våning 5. Här förvaras ett gammalt ännu funktionsdugligt tornur från 1767. Det renoverades och återuppsattes 1950.