RYDAHOLMS KYRKA

Rydaholm socken är en bygd som tidigt blev kristnad och som enligt uppgifter redan under 1000-talet
hade en träkyrka. Nuvarande kyrkobyggnad uppfördes i sin första form i början av 1100-talet. Vid denna
tid tillkom de starkt karaktärsskapande utsmyckningarna kring dörromfattningarna vid kyrkans södra
port.
Rydaholms kyrkobygge skiljer sig från länets övriga medeltidskyrkor i sten. De uppfördes tillika av sten
men vanligtvis av natursten, vars murar sedan putsades och avfärgades med vit kalk. Rydaholms kyrkas
torn fick genom de kvaderhuggna stenarna en helt annan omsorg. Stommen och fasadens material blev
ett med varandra.
Kyrkans nuvarande plan tillkom till stor del i samband med den ombyggnad som färdigställdes 1793. Då
hade man dessförinnan rivit merparten av kyrkorummet samt kryptan. Detta gjordes med anledning av att
församlingen hade funnit kyrkan alltför liten och med en ombyggnad ville möta den växande
befolkningen.
Kyrkan kom efter ombyggnaden att förutom det ursprungliga tornet med vapenhus omfatta långhus,
sakristia, kor och förrum i anslutning till den södra ingången. Senare invändiga ombyggnader i form av
en läktarunderbyggnad har tillfört såväl samtalsrum som kapprum och toalett.
Kännetecknande för Rydaholms kyrka är dess dubbeltorn, vilket genom sin unicitet fångar besökarens
uppmärksamhet både på håll och vid en närmare anblick. Jämförbara kyrkor i Rydaholms förhållandevis
ringa storlek saknas. Dock finns flera likheter med Lunds domskyrka och dess dubbeltorn.
Kyrkans exteriör
Rydaholms kyrka skiljer sig markant från flertalet andra kyrkor i omgivningen , både beträffande val av
byggmaterial, bearbetning av detsamma och utsmyckningarnas art. Rydaholms kyrka vilar på en grund
av kvaderhuggen granit. Därpå möter i tornet väggar av murad, kvaderhuggen granit och i omfattningar
runt fönster och dörrar finns också bearbetad granit. Långhusets, sakristians och korets vägger är också
av sten dock ej kvaderhuggen och därför sedan putsad. Putsen har avfärgats i ton med stenen, vilket går
igen i den intilliggande ekonomibyggnaden. På takfallen till kyrkan ligger idag bandfalsad plåt som är
svartmålad. Kyrkobyggnadens mesta särdrag är som tidigare nämnts det dubbla tornet. På dess norra sida
finns ett senare tillägg en utanpåliggande skorsten till värmeanläggningen men i övrigt har
kyrkobyggnaden kvar den volymmässiga disposition den fick i samband med ombyggnaden 1793.
I samband med att man rev delar av den ursprungliga kyrkan återvann man stenen, vilket innebar att
delar av den nya muren har sitt ursprung i det tidiga 1100-talet.