Eskelhem kyrka

Eskelhem kyrka är en s.k. klövsadelkyrka, dvs. långhuset är lägre än koret. Byggnaden består av kor med sakristia, långhus samt torn.

Ytterväggar
Väggarna är uppmurade av kalksten, långhusets murar består av fint huggna kvadrar. Långhuset har också en rundbågsfris löpande över hela längden, i södra muren ingår dessutom en ornamentfris i plattrelief inmurad. Korets östra gavelröste består av kalksandstenstegel.

Långhus, kor och sakristia har en skråkantad sockel krönt av en rundstav, tornet har skråkantad sockel.

Tornhuv och yttertak
Tornhuven är av sedvanlig gotländsk, åttkantig modell, klädd med snedkantade bräder (s.k. tornpanel). Panelen är utvändigt tjärad. Stommen är tillverkad av bilade och sågade virken. Konstruktionen är traditionell med fyra korsande takstolar med högben, hanbjälkar och kryss. Bottenstycken sågade, hanbjälkar (5 st./takstol) och kryss (2 st./takstol) mestadels handbilade. Skarvar i sågade högben med sned halvlask och bultförband, i handbilade virken med sned hellask och dymlingar. Knutpunkterna mellan sågat och bilat virke är spikade. Lucka åt söder i panelen i huvens topp. Vindflöjel av koppar plåt med järnband. Kula av koppar på flöjelstången. Höjden till flöjeln är ca 52 m. Utvändiga hängrännor runt huven med stuprör till långhustaket norra takfall.

Kyrkklockan hänger i tornets klockvåning. Vattendäcket under klockan består av ett trädäck av två lag falar med fall mot mitten. Däcket klätt med falsad, galvaniserad plåt i skivor. Plåtklädd trälucka. Trätrall mellan lucka och stegen till tornhuven. Utkastare av plåtklädd U-balk åt norr (över galleritaket).

Yttertaken över långhus, kor och sakristia är täckta ett lag falar på läkt och tät bördning. Galleritaken täcks av två lag falar utan tät bördning. Enkel takkonstruktion, vilken vilar på gallerimurarna. Korets tak är uppfört som ett säteritak och ger illusionen av en basilika med vertikala, brädklädda väggpartier ungefär mitt på takfallen. Långhusets och korets takstolar är gotiska, uppförda av bilade och dymlade virken. Konstruktionen är avsedd för tegeltak, vilket syns genom att läkten finns kvar. På denna äldre takstol har spikats nya, sågade, högben med större taklutning för faltäckning. Tätning mot omgivande murverk är utförda med inhuggen blyplåt.

Hängrännor med stuprör finns på korets södra takfall, långhusets norra takfall samt på sakristians båda takfall, de senare dock med fritt utlopp.

Fasader
Tornets fasader har en grovt slevdragen yta, vilken inte har avfärgats, långhusets fasader är kalkslammade. Korets och sakristans fasader är putsade med kalkputs och avfärgade, ytorna är slevslätade. Undantagna från puts och avfärgning är omfattningar, hörnkedjor samt träpartiet ovan norra torngalleriet.

Fönster
Korets har två fönsteröppningar ett åt öster och ett åt söder, båda är spetsbågiga, försedda med masverk, poster och solbänkar av huggen kalksten. Delvis medeltida glasrutor. De nyare ytterglasen svagt olikfärgade (antikglas). I öppningarna nedanför masverken är innerrutor av klart glas monterade.
Långhuset har två rundbågiga fönster i vardera södra och norra fasaden, med vardera sex bärjärn, solbänkar av kalksten. Tornet har ett fönster i den västra fasaden, spetsbågigt med blyinfattat glas och med kalkstensbänk.

Sakristian har två fönster med enkla, blyinfattade glas i östra och norra fasaderna. Det norra är insatt i en träkarm. Båda har invändiga järngaller.

Under samtliga solbänkar finns droppbleck av blyplåt.
Gallerier åt söder och norr med vardera tre bågöppningar, de ursprungliga formbräderna finns delvis kvar. Solbänkar klädda med falar, lagda med fall utåt. Fågelnät på träramar. Det södra galleriet har omfattningar, bågar och kolonetter av kalksten. Norra galleriets övre del är ersatt av en trävägg. Kolonnetter av trä.
Tornets ljudgluggar har omfattningar och kolonnetter av kalksten. Solbänkarna är täckta av två lager falar med fall utåt. Fågelnät på träramar. Spetsbågiga öppningar.

Koret har två ljusgluggar i gavelröstet en spetsbågig glugg med glasad fönsterbåge av trä (täckmålad) och tjärad träkarm och solbänk av kalksten, samt en enkel öppning med fågelnät på träram. Sakristian har en rösteglugg med lucka av tjärade bräder.

Tornet har fem övriga öppningar: En rund åt söder med huggen kalkstensomfattning och med glaset monterat direkt i omfattningen. Åt norr en enkel öppning med fågelnät på träram. Åt väster två öppningar: en rund masverksglugg av kalksten, fyrpass, försedd med fågelnät och droppbleck i underkanten, samt en smal glugg av huggen kalksten.

Portaler
Portalerna (3 st.) är huggna av kalksten. Korportalen är tresprångig, i sprången finns kolonnetter, vilka i arkitraven motsvaras av rundstavar. Konturerad tympanon delvis täckt av mantel. Skulpterade baser och kapitäl, de senare täckta av blyplåt. Vimperg täckt med hålkälade kalkstensskivor. Portblad av tjärade bräder, övre delen fast, nedre delen låst med träbom och smitt lås. Trappstenar av kalksten (tre steg).
De båda tornportalerna är rundbågiga. Den södra, som är rundbågig, utgör kyrkans huvudingång. Kolonnetter med stiliserade växtkapitäl. Tympanon med huggen dekor i form av lilja. Till portalen leder en trappa av kalksten, (4 steg). Räcke av svartmålat smidesjärn fäst i trappstegen. Den norra portalen är ensprångig, kolonnetter med veckkapitäl i sprången. Portblad av tjärade bräder med medeltida smidesbeslag.

Väggar och valv i kyrkorummet
Invändigt i kyrkorummet och i sakristan är väggar och valv putsade med kalkbruk och vitkalkade. Muralmålningar; konsekrationskors finns i kor, långhus och ringkammare. På korets norra vägg finns delar av en passionsfris, samt del av Katarina av Alexandrias historia. På nordvästra väggen ses fragment av en kartusch.

På långhusets södra vägg är en del av en passionsfris och en S:t Mikaelsbild bevarade. I fönsternischernas ovankant samt på gördelbågen finns palmettrankor i kedjeliknande mönster. De båda valven är rikt dekorerade med samma typ av palmetter samt av rundlar med textilartad målning i vilka djursymboler finns avbildade. I det östra valvet har man dessutom målat Jesus, Maria, Paulus och Petrus. I det västra valvet återfinns evangelistsymbolerna.

Ringkammaren med målningar från olika epoker; på norra väggen finns en kalender kröns av en tronande Kristus. På västra väggen slingrande rankor och lilja samt målning i fönsternischen. På södra väggen en akantusranka samt tetragram. I valven dekor från olika tider; drakar, konturtecknade akantusrankor, lejon, livsträd och geometriska hjul.

Kyrkans samtliga rum täcks av kryssvalv, koret och långhuset av två kupolartade kryssvalv vardera, de förra bärs upp av knippepelare invid södra och norra murarna, båda med växtformer på kapitälen. Tornvalvet är ett romanskt kryssvalv. Tornbågen med kvadermålning. Triumfbågen är dubblerad genom att kor och långhus byggts bredvid varandra.

I koret finns fem nischer och i långhuset tre, av vilken en av de senare är försedd med en piscina.
Stenhuggarmärken har hittats på triumfbågen, korets båda fönsteromfattningar samt på korets portalomfattning.
Mellan torn- och långhusvinden i bågen finns en trävägg, uppförd av gamla falar.

Murverk
I korets och långhusets murverk finns tre respektive ett dragstag av järn med ankarslutar, de är inlagda i nord-sydlig riktning. På tornets murkrön ligger två stycken ankarbjälkar (i öst-västlig riktning), utvändigt låsta med träkilar.

Golv, bjälklag, trappor
Korets golv utgörs av kalkstenshällar samt gravhällar, den östra delen är upphöjd motsvarande fyra trappsteg. Sakristians, långhusets och ringkammarens golv utgörs av bräder.
Tornets bottenvåning täcks av ett valv av kalkstensflis, där ovanför två träbjälklag i nord-sydlig riktning, det nedre med golv av plankor, det övre med vattendäck (se d:o).
Uppgång i tornet via en murtrappa i södra, västra och norra murarna, handledare av rep. Vidare till tornhuven leder två trästegar.
Tornhuven har stegar och vilplan av trä, vindarna över långhus, kor och korutsprång har inspektionsbryggor av trä.

Fast inredning
Den fasta inredningen i koret utgörs av altare med en altaruppsats av sandsten, ett slutet altarskrank. Längs med norra muren står korbänken.
Predikstolen är placerad i långhusets nordöstra hörn, i det sydvästra finns ett sidoaltare. Längs med ytterväggarna löper kyrkbänkarna. Längs med ringkammarens västra vägg är orgelpodiet uppbyggt, barriären löper i nord-sydlig riktning.

Kyrkans byggnadshistoria
Kyrkan är i sin helhet uppförd under medeltiden. Den första kända kyrkan på platsen är en träkyrka, grunden till denna har man funnit under långhusgolvet. Träkyrkan ersattes omkring 1200 av en romansk stenkyrka bestående av absidkor och långhus (delar av långhuset från denna kyrka är bevarade). Byggnaden uppfördes av fint huggna kvaderstenar med rankornament. En rundbågsfris kröner murverket under takfoten. I mitten på samma århundrade tillfogades tornet i väster, i samband med detta skede flyttades långhusets sydportal till tornets norra fasad. Långhusets murverk höjdes, nya större fönster togs upp och valven slogs. Långhuset smyckades med målningar i valven samt S:t Mikaels ovan södra sidoaltaret, kanske är han kyrkans skyddshelgon.
Det gotiska koret uppfördes i mitten av 1300-talet. Hundra år senare dekorerades kyrkan med kalkmålningar av Passionsmästaren, av dessa finns rester i både kor och långhus. Torngallerierna är ombyggda under senare århundraden, det norra på 1600-talet efter ett åsknedslag och det södra troligen på 1700-talet. Kanske var det på 1600-talet de båda senare rivna strävpelarna vid de norra och södra långhusväggarna kom till.
1860-61 förändrades kyrkans karakteristiska siluett genom att koret sänktes och fick ett sedvanligt sadeltak. Tegel lades på kor- och långhustaken som nu hade samma höjd. Strävpelarna vid långhuset revs och ersattes av dragstag i kor och långhus.
Kyrkan var i mycket dåligt skick 1947 med bl. a. otäta tak, de lagades då provisoriskt. 1952 genomfördes en utvändig restaurering efter förslag av arkitekt Erik Fant. Kortaket höjdes och återfick sin ursprungliga form. Troligen ändrades även sakristians tak, från ett pulpettak till sadeltak.
En stor invändig restaurering genomfördes 1959-60 efter förslag av arkitekt Olle Karth. Kyrkan försågs med nytt uppvärmningssystem och elektricitet drogs in. Fönstrens träbågar avlägsnades och de försågs med innerglas. Även tornportalens överljusfönster togs bort. Muralmålningarna togs fram och konserverades.
De senaste restaureringarna
Kyrkan genomgick en yttre och inre restaurering 1992-93. Arbetena omfattade bl.a. att takpanelen på samtliga tak reparerades och takvattnet leddes till nya infiltrationsledningar. Fasaderna putsades om, naturstensytorna rengjordes och omfogades. Fönstren sågs över, ljudgluggarna fick nya kolonnetter av kalksten, och försågs med fönsterbänkar och nätramar. Invändigt rengjordes muralmålningar, fönsteromfattningar, masverk och övrig inredning. Väggarna putslagades och brädgolven behandlades.