HAGBY KYRKA

Hagby kyrka består av rektangulärt långhus med rakslutet korparti, västtorn och en utbyggd sakristia på korets östra sida. Den putsade kyrkan har rundbågiga fönster och täcks av ett sadeltak. Tornet kröns av en huv med lanternin. Kyrkans två ingångar är belägna i väster och söder.

Den nuvarande kyrkan föregicks av en medeltida kyrka med komplicerad byggnadshistoria. När den gamla kyrkan grävdes ut 1935 i samband med en restaurering framkom att den äldsta kyrkan var en romansk kyrka med smalare kor och absid, ombyggd i flera etapper under medeltiden.

Den nuvarande kyrkan uppfördes 1838-40 efter en ritning upprättad 1821 av Axel Almfelt, konduktör vid Överintendentsämbetet. Man frångick dock ritningen i vissa avseenden, bl.a. ökades antalet fönsteröppningar på långhus och torn. Kyrkans exteriör har nyklassicistisk prägel. Även interiören har trots flera restaureringar bevarat sin ursprungliga karaktär.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1996

Hagby kyrka är en nyklassicistisk byggnad uppförd 1838-40 efter ritningar från 1821 av Axel Armfelt. Renoveringar har utförts bl a 1935 och under mitten av 1980-talet. Kyrkan har endast genomgått relativt små förändringar sedan den uppfördes.

Kyrkan domineras av ett långsträckt långhus utan markerat kor samt ett högt torn. På östra gaveln ligger den symmtriskt placerade sakristian som även rymmer ekonomiutrymmen och nedgång till källaren. Fasaderna är spritputsade i ljust gul kulör och har släta oprofilerade hörnkedjor, en enkel takfotslist och omfattningar kring fönster och dörrar. Grunden är slätputsad och avfärgad i en mörkgrå kulör. Taket är ett sadeltak med en svartmålad skivplåtstäckning. Långhusets och tornets bottenvånings fönster är stora, rundbågiga och med träspröjsade grönmålade bågar. Bågarna har ursprungligen varit enkla, innerbågar har monterats i senare tid. I tornets mellanvåning finns ett runt fönster mot väster. Klockvåningens åtta ljudluckor är klädda med svartmålad järnplåt. Tornet kröns av en lanternin vars nedre takfall samt väggar är utvändigt klädda med svartplåt. Det övre takfallet täcks av ett flackt pyramidformat tak av kopparplåt och avslutas av ett latinskt kors som står på ett klot. Lanterninfönstren är indelade likt långhusets fönster men vitmålade.

Kyrkan har tre ingångar. Mot väster en dubbeldörr till vapenhuset och mot söder dubbeldörrar som leder in till ett vindfång i långhuset. Båda dessa ingångar har markerade klassicistiska dörromfattningar. Mot öster finns en enkeldörr som via ett förrum leder till sakristian och källaren. Samtliga dörrar är grönmålade.

Kyrkogården karaktäriseras av strama geometriska former samtidigt som den har en ovanligt ålderdomlig prägel genom att många gravar från 1800-talet är bevarade, av dem flera grusgravar. Kyrkogården inramas av gråstensmurar som fick sin nuvarande utsträckning under 1800-talet. Inom samma period tillkommer grindar och grindstolpar i södra infarten. Grindstolparna är putsade samt plåttäckta och utformade i samklang med kyrkan. Grindarna i den västra öppningen skänktes 1982. Gångarna är grusade och i den östra delen finns ett flertal äldre lövträd. På den västra sidan pågår förnyelse av trädbeståndet då ett flertal yngre lövträd har planterats. Väster om den egentliga kyrkogården har en minneslund anlagts.

Sydväst om minneslunden finns en sentida ekonomibyggnad för driften av kyrkogården. Byggnaden har rödfärgad fasad och är diskret utformad.

Hagby kyrka är en nyklassicistisk byggnad uppförd 1838-40 efter ritningar från 1821 av Axel Armfelt. Renoveringar har utförts bl a 1935 och under mitten av 1980-talet. Kyrkan har endast genomgått relativt små förändringar sedan den uppfördes.

Kyrkan domineras av ett långsträckt långhus utan markerat kor samt ett högt torn. På östra gaveln ligger den symmtriskt placerade sakristian som även rymmer ekonomiutrymmen och nedgång till källaren. Fasaderna är spritputsade i ljust gul kulör och har släta oprofilerade hörnkedjor, en enkel takfotslist och omfattningar kring fönster och dörrar. Grunden är slätputsad och avfärgad i en mörkgrå kulör. Taket är ett sadeltak med en svartmålad skivplåtstäckning. Långhusets och tornets bottenvånings fönster är stora, rundbågiga och med träspröjsade grönmålade bågar. Bågarna har ursprungligen varit enkla, innerbågar har monterats i senare tid. I tornets mellanvåning finns ett runt fönster mot väster. Klockvåningens åtta ljudluckor är klädda med svartmålad järnplåt. Tornet kröns av en lanternin vars nedre takfall samt väggar är utvändigt klädda med svartplåt. Det övre takfallet täcks av ett flackt pyramidformat tak av kopparplåt och avslutas av ett latinskt kors som står på ett klot. Lanterninfönstren är indelade likt långhusets fönster men vitmålade.

Kyrkan har tre ingångar. Mot väster en dubbeldörr till vapenhuset och mot söder dubbeldörrar som leder in till ett vindfång i långhuset. Båda dessa ingångar har markerade klassicistiska dörromfattningar. Mot öster finns en enkeldörr som via ett förrum leder till sakristian och källaren. Samtliga dörrar är grönmålade.

Kyrkogården karaktäriseras av strama geometriska former samtidigt som den har en ovanligt ålderdomlig prägel genom att många gravar från 1800-talet är bevarade, av dem flera grusgravar. Kyrkogården inramas av gråstensmurar som fick sin nuvarande utsträckning under 1800-talet. Inom samma period tillkommer grindar och grindstolpar i södra infarten. Grindstolparna är putsade samt plåttäckta och utformade i samklang med kyrkan. Grindarna i den västra öppningen skänktes 1982. Gångarna är grusade och i den östra delen finns ett flertal äldre lövträd. På den västra sidan pågår förnyelse av trädbeståndet då ett flertal yngre lövträd har planterats. Väster om den egentliga kyrkogården har en minneslund anlagts.

Sydväst om minneslunden finns en sentida ekonomibyggnad för driften av kyrkogården. Byggnaden har rödfärgad fasad och är diskret utformad.

Hagby kyrka är en nyklassicistisk byggnad uppförd 1838-40 efter ritningar från 1821 av Axel Armfelt. Renoveringar har utförts bl a 1935 och under mitten av 1980-talet. Kyrkan har endast genomgått relativt små förändringar sedan den uppfördes.

Kyrkogården karaktäriseras av strama geometriska former samtidigt som den har en ovanligt ålderdomlig prägel genom att många gravar från 1800-talet är bevarade, av dem flera grusgravar. Kyrkogården inramas av gråstensmurar som fick sin nuvarande utsträckning under 1800-talet. Inom samma period tillkommer grindar och grindstolpar i södra infarten. Grindstolparna är putsade samt plåttäckta och utformade i samklang med kyrkan. Grindarna i den västra öppningen skänktes 1982. Gångarna är grusade och i den östra delen finns ett flertal äldre lövträd. På den västra sidan pågår förnyelse av trädbeståndet då ett flertal yngre lövträd har planterats. Väster om den egentliga kyrkogården har en minneslund anlagts. Sydväst om minneslunden finns en sentida ekonomibyggnad för driften av kyrkogården. Byggnaden har rödfärgad fasad och är diskret utformad.

Hagby kyrka är en nyklassicistisk byggnad uppförd 1838-40 efter ritningar från 1821 av Axel Armfelt. Renoveringar har utförts bl a 1935 och under mitten av 1980-talet. Kyrkan har endast genomgått relativt små förändringar sedan den uppfördes.

Kyrkogården karaktäriseras av strama geometriska former samtidigt som den har en ovanligt ålderdomlig prägel genom att många gravar från 1800-talet är bevarade, av dem flera grusgravar. Kyrkogården inramas av gråstensmurar som fick sin nuvarande utsträckning under 1800-talet. Inom samma period tillkommer grindar och grindstolpar i södra infarten. Grindstolparna är putsade samt plåttäckta och utformade i samklang med kyrkan. Grindarna i den västra öppningen skänktes 1982. Gångarna är grusade och i den östra delen finns ett flertal äldre lövträd. På den västra sidan pågår förnyelse av trädbeståndet då ett flertal yngre lövträd har planterats. Väster om den egentliga kyrkogården har en minneslund anlagts. Sydväst om minneslunden finns en sentida ekonomibyggnad för driften av kyrkogården. Byggnaden har rödfärgad fasad och är diskret utformad.