SAMLA, SAMLA
Nu måste allt systematiseras!
Linné arbetade fram riktlinjer och principer för att kunna sortera naturens ofantliga mångfald. Ett gemensamt språk är viktigt om man ska utbyta kunskap mellan forskare på olika platser. Linné slog fast regler inom botaniken, för hur släkten och arter skulle beskrivas. Hans arbeten uppmärksammades både i Sverige och utomlands men Systema Naturae var den skrift som gjorde honom till en av sin och vår tids stora systematiker.
Söndagen den 9 juli 1749 besökte Carl Linnaeus (senare adlad till von Linné) Helsingborg. Resan från Bälteberga började på morgonen en kvart i nio. Under dagsresan kommenterade och antecknade han jord- och bergarter, växtlighet på fält, hedar och ängar, vad som blommade på åkerfälten och i dikeskanterna, vägarnas skick, orternas placering, utsikten över sundet, storleken på olika träd, stadens placering vid sundet, vattenkällor, flygsand, befolkningssiffror, inskriptioner i Mariakyrkan och Kärnans storlek. Så här såg arbetsdagarna ut.
Carl Linnaeus föddes 1707, som prästson, i Råshult, Småland. Fadern var mycket intresserad av botanik och det smittade av sig på Carl. Carl började läsa medicin i Lund. Men botaniken var det som han brann för och vid Universitetet i Uppsala kunde han knyta kontakter som gjorde att han kunde fördjupa sina studier i botanik, publicera botaniska skrifter och så småningom få en professur. Carl von Linné drevs av nyfikenhet och vetgirighet och han greppade över stora ämnesområden. Med hjälp av stipendier kunde han företa vetenskapliga resor i hela landet, men de tärde på hans ekonomi och tvingade honom att undervisa och hålla föreläsningar, bland annat i mineralanalys.
I de stora städerna Paris och London fanns en publik för nya idéer. England hade haft sin ”ärorika revolution” 1688, då den katolske kungen Jakob II avsattes. Frankrike hade sin revolution 1789. Kungahusens och kyrkans makt och inflytande var under den här perioden starkt ifrågasatt. Isaac Newton var en av de brittiska vetenskapsmännen som blev sin tids stora berömdhet. Med sitt arbete med den allmänna gravitationsteorin från 1687 visade han bland annat att planeterna som vandrade över himlavalvet, gång på gång i samma banor, följde naturlagar. De var inte nödvändigtvis en del av en gudomlig helhet. Det handlade om något annat. Vetenskapen kanske kunde ge förklaringar till olika företeelser? Allt kanske inte var givet av Gud och Konungen?