Segelkanot

Unda är ritad av G Högborg år 1919 och byggd 1921 vid Källhagen på Djurgården (cirka 100 meter från nuvarande Sjöhistoriska museet). Hon byggdes för C A Silfversparre i Stockholm.

Klassen kallades ursprungligen för klass 5 och var en utveckling mot stadigare kanotkryssare än den något mindre klass III B. I Seglarbladet 1921 presenterade konstruktören G Högborg en ritning av kanoten samt berättade om det tiotal som redan byggts, bl a Unda "... i det närmaste färdiga äro tvenne synnerligen eleganta nybyggnader av mahogny, byggda av båtbyggare Torin, Stockholm, för ingeniör Juhlin-Dannfelt och hr CA. Silfversparre i F.K.I. och ehuru denna båt ej konstruerats för kappsegling emotses dessa båda nybyggens uppträdande på kappseglingsbanan med stort intresse."

Normalt är att segelkanoterna görs i ett betydligt billigare utförande med dukklätt skrov av furu. Unda är helt i mahogny och har även mahognydäck. Hon har centerbord men även en blyköl alldeles under skrovet. Med stor- och mesansegel bär hon 13 kvm. 1935 köptes hon av Arne Ekström för 600 kr. Under femtiotvå år ägdes hon och vårdades ömt av Arne och Elna Ekström som tillsammans gjorde flera långseglingar med Unda, även sedan familjen utökats med en son.

Till båten har Sjöhistoriska museet fått all utrustning, utombordsmotor, kapell, dubbla segeluppsättningar, spritkök, handmålat porslin och mycket mer. Dessutom finns i museets arkiv alla familjen Ekströms loggböcker från Unda.

Dessa stora barlastade segelkanoter, klass D, kallades också för kanotkryssare. De blev snabbt populära främst bland kanotseglare som ville ha det lite bekvämare ombord men ändå kunna njuta av kanotens alla fördelar. Enligt reglerna fick inte måtten överskrida 6 meters längd respektive 1,30 meters bredd. Segelytan skulle vara max 13 kvm.