Interiör
Kyrkorummet består av långhus och kor och huvudingången är via vapenhuset i väster.
Vapenhuset är beläget i tornets bottenvåning och har ett golv, inlagt 1968, av rött murtegel som ligger lägre än porten samt med två stora hällar framför ingången i väster. På norra sidan är väggarna putsade och avfärgade i vitt och mot väggarna är tre äldre gravhällar uppsatta. Den södra väggen utgörs av breda trärena brädor med en högt placerad dörr till tornets övre våningar och en dörr till elcentral m.m. under trappan. Mot öster är den bevarade tornbågen försatt med en gråmålad träpanel av breda brädor samt med en gråmålad dörr i ramverkskonstruktion med spröjsad och glasad övre del samt med äldre lås och smidesdetaljer. Det plana taket består av trärena breda brädor.
Tornets övre våningar nås från en enkel trätrappa i vapenhusets södra sida. Trappan mynnar i tornets andra våning, som har ett brädgolv och i muren mot öster finns emporvåningens tre medeltida rundbågiga öppningar, varav de två yttersta ursprungligen öppnat sig mot kyrkorummet. Mittennischen har bevarade rester av kalkmålningar. I den södra nischen finns en lucka som leder till långhusvinden. Tornmuren i norr har utstrukna fogar med kvaderritsningar. Mellanbjälklaget till tredje våningen saknas med undantag i norra delen där trätrappan till klockvåningen finns. Klockbocken är tillverkad av ek och har daterats till 1754 genom dendrokronologisk provtagning. Långhusets vind nås via en lucka i tornets andra våning. Långhuset har delvis bevarade romanska takstolar av ek, det finns spår av en brandskadad murrem och den nuvarande takstolen har dendrodaterats till 1165. Delar av långhusets murar har bevarad medeltida puts med rester av kalkmålningar. Även över korets valv finns rester av kalkmålningar.
Långhuset består av tre travéer. Långhusets golv lades, i likhet med vapenhuset och koret, med tegel 1968. Golven i bänkkvarteren består av smala lackade brädor och väggarnas nedre del är klädda med en ålderdomlig gråmålad panel och däröver putsade och avfärgade i vitt. Taket täcks av kryssribbvalv uppbyggda som halvstensvalv och som bärs upp av tresprångiga pilastrar.
Orgelläktaren i väster bärs upp av fyra smäckra gråmålade gjutjärnskolonner vid mittgången samt grövre träpelare utmed långsidorna. Undertaket består av breda gråmålade brädor och mot den västra väggen på den södra sidan finns en trätrappa till orgelläktaren. Läktarbarriären utgörs av en gråmålad rak ramverkskonstruktion med profilerade speglar, varav den mittersta är målad med Oscar II:s monogram. Läktargolvet består av ett smalt lackat trägolv.
Koret avskiljs från långhuset av en välbevarad hög, rundbågig triumfbåge med romanska kalkmålningar. Korets golv ligger ett steg högre än långhusets med samma tegelbeläggning. Väggarna är vitputsade med delvis bevarade kalkmålningar. Framför allt på korets västra vägg över triumfbågen finns välbevarade romanska kalkmålningar som framställer Jesu födelsehistoria. De är daterade till 11251140 och tillskrivna den så kallade Finjagruppen. På den norra väggen finns en djup rektangulär nisch, som även syns i exteriören och sannolikt har varit en äldre dörröppning eller koringång. Enligt en äldre tradition ska porten ha använts av de dödsdömda som efter sista nattvarden var på väg till galgbacken norr om kyrkan. Högt upp på östra väggen mot norr finns spår i muren, sannolikt efter tribunbågen till den rivna absiden. På norra och södra sidan finns rundbågiga medeltida fönsteröppningar, varav de två södra och den östligaste på norra sidan med delvis bevarade medeltida kalkmålningar i fönsternischerna. Det andra fönstret på norra sidan har en fint huggen kalkstensomfattning. Fönsterbågarna i ek, som tillkom vid Torsten Leon-Nilssons renovering, är kopplade och innerbågen försedd med klarglas. Taket består av en vitlaserad panel i en korgbågig form.
Utrymmet bakom altaret i öster fungerar som sakristia med prästingång i öster. Dörrbladet är gråmålat på insidan och altaruppsatsens baksida är inklädd med pärlspontpanel, som även bildar ett enkelt undertak.
Inredning och inventarier
Altaret är tillverkat av trä i en ramverkskonstruktion med profilerade speglar samt hörnpilastrar. På altarets framsida är det unika och ovanligt bekostade antemensalet monterat. Det anses vara från 1150-talet och tillverkat av förgylld koppar med driven dekor, sannolikt av en tysk eller italiensk konstnär som varit delaktig i domkyrkobygget i Lund. Centralmotiv är jungfru Maria med Jesusbarnet omgiven av heliga kungar och profeter.
Altaruppsatsen är tillverkad av ek årtionden runt år 1600 och är rikt snidad i renässansstil med fristående kolonner som bär upp en baldakin som pryds av änglahuvud och avslutas upptill med Carl XI:s och Ulrika Eleonoras namnchiffer. Mittpartiet domineras av en altartavla, Ecco Homo, som skänktes 1863 av Köpinge kyrka. På altaruppsatsens sidor och på predellan finns textfält, däribland en påskrift med följande text; 1899 förnyades Detta Herrans Hus och altare. Färgsättningen i ljusa toner tillkom sannolikt då.
Altarringen är halvrund med genombruten barriär med marmorerade smäckra kolonner.
Dopfunten är placerad i långhusets nordöstra hörn. Den är tillverkad av sandsten och daterad till 1100-talets sista fjärdedel. Den är tillskriven Tove Stenmästare, som är upphovsman till den närbesläktade funten i Gumslöv som har inskriften TOVE GIERHI. Även dopfunten i Bjäresjö är tillskriven samma mästare. Dopfunten i Lyngsjö framställer scener i relief av mordet på ärkebiskopen Thomas Becket 1170 i Canterburykatedralen. Centralt i bild finns även kung Henrik II, som beordrade dådet. Dopfunten är mycket välbevarad och har spår av en polykrom bemålning i starka färger i rött, blått och grönt.
Predikstolen med tillhörande ljudtak och dörr är placerad i långhusets sydöstra hörn med uppgång från norr. Den är samtida med altaruppsatsen med en femsidig rikt dekorerad korg med fält med snidade skulpturer av evangelisterna och Paulus, omgivna av kolonner. Trappan tillkom sannolikt i samband med den omfattande renoveringen 19541968.
Bänkinredningen är sluten i två kvarter och ansluter mot ytterväggarna i söder och norr samt mot den västra väggen. Den är från 1700-talets mitt med rikt snidade luckor och gavlar med raka ryggstöd monterade i väggpanelen. Den nuvarande färgsättningen med trärena gavlar med svartmålade dekorativa detaljer härstammar från Leon-Nilssons renovering 1954.
Orgelverk och fasad är tillverkade 1960 av A Mårtensson orgelfabrik, Lund. Den enkelt utformade fasaden är gråmålad med förgyllda dekorationer samt med ett spelbord i ek.
Kyrkan har två klockor, storklockan lär vara medeltida och eventuellt tillverkad på 1200-talet. Lillklockan är gjuten i New York och enligt inskrift skänkt av Pehr S Peterson, Chicago 1889.
Kyrkan har en nummertavla med en rikt snidad och förgylld ram från 1700-talet.